Väderkvarnar står oftast på gravfält för att gravfält är högt belägna och man då får mer vind. Kvarnen närmast fotografen är en stubbkvarn. Stubbkvarn (även kallad fot- eller stolpkvarn) är en äldre typ av väderkvarn, som utmärks av att hela kvarnhuset vrids kring en "stubbe" eller "stolpe". "Stubben" kan vara av trä eller sten. Kvarntypen är mycket vanlig på Öland, för vilken "ölandskvarnen" kommit att bli en symbol. På ön finns ännu över 300 sådana kvarnar bevarade. Merparten av dem är byggda under 1700-talet. Enstaka stubbkvarnar – men sammantaget ganska många – finns bevarade runt om i främst norra Europa. Stubbkvarnen var jämförelsevis enkel att konstruera, och byggdes ända in på 1900-talet, ofta som husbehovskvarnar. Kugghjulen, såväl det stora (kronhjulet) och det lilla (trellan eller lyktan) tillverkades helt eller nästan helt av trä.

Från 299 kr

Manskören i Kalmar, foto 1867. Kören sannolikt bildad omkring 1864. Dirigent (med taktpinnen) doktor Ernst Fagergren, till höger om honom hans broder, bokbindare Henrik Fagergren, och arm i arm med denne läroverksvaktmästare J. Johansson. Till höger om sistnämnde står (ytterst) smeden Oscar Möller. Med handen på bokbindare Fagergrens skuldra står bryggaren N Hägg och i övre raden, ovanför Fagergren står målarmästare Carl Haglund. Närmast till vänster om Fagergren tittar Carl Håkansson fram. Rakt ovanför dirigenten står resepostiljon Axel Wahlström och ovanför denne sotarmästare A F Appelin. Bredvid Wahlström står August Herman Gustavsson och i övre raden, bredvid Appelin, den skönlockige N Gernandt. Mannen med helskägget är destillator A Hayne, och ovanför honom ser man målarmästare O Svensson. Mellan Hayne och spegelfabrikör A Söllscher (med polisongerna) står tullvaktmästare C O Wahlström. Snett ovanför tittar målarmästare O Christierin fram och längst till vänster står skollärare A Holmstedt. Se Kalmar 3.5 1945. M Borgwall. Urklippssamling." Sångkör i Kalmar på 1860-talet, sammansatt nästan helt och hållet av hantverksmästare.

Från 299 kr

Seved Ribbing, professor i praktisk medicin, Lund, står i talarstolen till höger och håller föredrag, förmodligen om fysiologi och hygien (troligen kvinnohygien, då det nästan bara är kvinnor i publiken). Publiken består av elever och lärare på Katrinebergs folkhögskola. Sittande närmast talarstolen på höger sida ses rektorn på skolan, Ludvig de Vylder med fru. (Ludvig var f ö brorson till Maria Ribbing, Seveds fru.) Mannen som sitter närmast ribbstolarna till höger i bild, längst fram, är troligen Ernst Lundahl (senare rektor vid Värnamo folkhögskola). Salen är smyckad för att man har en celeber talare och inte p.g.a. skolavslutning. Det är sommarkursare som är och lyssnar. Inredningen: de tre bysterna föreställer, från vänster: Oscar II, Gustav V (skänkt av Katrinebergs elevförbund, KEF, till skolan), Gustav II Adolf. Standaret bakom talaren skänktes av KEF till bondetåget i februari 1914. Det bars i tåget av representanter för halländsk ungdom. Kommittén för bondetåget skänkte sedan standaret till KEF för att i fortsättningen vara deras standar.

Från 299 kr

Briggen Tyrus av Västervik vid kajen i Västervik. Denna del av kajen kallas allmänt "Haket". Förr i tiden lastades fartyg nästan aldrig vid kajen utan på redden. Innan lastningen började, hörde det till att skutan skulle ligga på parad här vid haket, finputsad och med rårna fyrkantsbrassade (Squared). Under denna tid hade besättningen ledigt för att roa sig, kaptenen såg gäster ombord osv. - Tyrus gick runt Cap Horn, Alaska m.fl. platser. Från Västervik förde många fartyg plank på Rio. Hon var byggd i V. (?) På kajen alldeles bakom aktern ses det lilla hamnkontoret, rivet i slutet på 1870-talet. Det var ursprungligen byggt till kokhus, då skutorna för eldriskens skull ej fick göra upp eld, då de lågo vid kajen, utan fick laga maten i kokhuset. Uppgifterna lämnade av f. hamnkaptenen E.Holm, Västervik. MH 1939. Tillhörde 1875 Odelmark, Västervik. Uppges i skeppslistan vara byggd 1870 vid Cardingans och förbyggd 1873 - har förbyggnaden skett i Västervik? Saknas i skeppslistan 1885.

Från 299 kr

Älvsnabbsmonumentet. Vid Mysingen vid strandkanten står Älvsnabbsmonumentet. Det restes 1930 till minne av att det var 300 år sedan Gustav II Adolf seglade till det som blev det 30-åriga kriget. Denna delen av skärgården har varit militärt område ända sedan Gustav Vasas tid, då han tog hit Sveriges första flotta. Den skyddade naturhamnen innanför Älvsnabben var känd redan på 1200-talet och användes som ankringsplats för fartyg. Det är den äldsta och var den viktigaste samlingsplatsen för svenska flottan under segelflottornas tid. Invigningen var av nationell betydelse och många prominenta personer deltog. Invigningen skedde nästan på dagen 300 år efter att Gustav II Adolf hade seglat härifrån mot Tyskland, med 14000 soldater ombord på 23 krigsfartyg.

Från 299 kr

En och en halvvånings bostadshus. 2 vuxna och 5 barn framför huset. Erik Granbergs familj: Föräldrarna Erik och Augusta Granberg och barnen: pappan Erik håller Elsa i handen, mamman Augusta med Karin, Ivan håller i cykeln med Elmer vid hjulet och Ina vid busken. Familjen bodde i Granbergsdal. Pappan Erik byggde nytt hus 1922, Hagvägen 24, Almby, snett över vägen till Granbergsdal. De fick 6 barn, 4 flickor och 2 pojkar. Dottern Inga finns inte med på bilden. Dottern Elsa Viklund, född Granberg (uppgiftslämnarens mamma) föddes 1913 och dog 2007, nästan 94 år gammal. Elsa och hennes man köpte år 1954 Hagvägen 24 av Erik Granberg. Hon bodde kvar där fram till 1996. Grunden till Granbergsdal finns kanske kvar i botten av det hus som står där nu. Det blev på- och ombyggt.

Från 299 kr

En och en halvvånings bostadshus, 2 vuxna och 5 barn framför huset. Erik Granbergs familj: Föräldrarna Erik och Augusta Granberg med barnen: pappan Erik håller Elsa i handen, mamma Augusta med Karin, Ivan håller i cykeln med Elmer vid hjulet och Ina vid busken. Familjen bodde i Granbergsdal. Pappan Erik byggde nytt hus 1922, Hagvägen 24, Almby, snett över vägen från Granbergsdal. De fick 6 barn, 4 flickor och 2 pojkar. Dottern Inga finns inte med på bilden. Dottern Elsa Viklund, född Granberg (uppgiftslämnarens mamma) föddes 1913 och dog 2007, nästan 94 år gammal. Elsa och hennes man köpte år 1954 Hagvägen 24 av Erik Granberg. Hon bodde kvar där till 1996. Grunden till Granbergsdal finns kanske kvar i botten av det hus som står där nu. Det blev på- och ombyggt.

Från 299 kr

Gruppbild, födelsedag. Elin Löfs 40 årsdag, Gillberga Torp, i april 1923 (född 20 april 1883). Bakre raden från vänster: Melin Svenman, Edla Garp, Gillberga; Selmira Karlsson, Alma Dahlkvist, Bäckstugan; Britta Persson, Gillberga; Emma Olsson, Gullbo; Klara Perssosn, Hagen; Jenny Gillström, Adla Gillström, Klara Andersson, Hagen; Lotta, Kristina i Annebobäck (född 1863. död 1943), Hilma Eriksson (född Gillberg). Sittande från vänster: Ida Andersson, Klackebo; Olga Johansson, Mina Eriksson, Bäck; Elna Johansson, Krustorp; Ruth Andersson, Krustorp, med dottern Eivor Andersson, Krustorp (född 4 maj 1921); Anna Hahne, Elin Löf (nästan i mitten), Olga Eriksson, Hulta; Elin Sellén, Lilla Mariedal; Edit Eriksson, Bäcken; Kristin Persson, Knektstugan; Mina Johansson, Gillberga. Främre raden, sittande längst till höger: Sigrid Hallberg, född Eriksson. Uppgifterna är lämnade av Bengt Karlsson, Osebo, 2006-04-02, och Ingvar Boo, Högsjö, april .

Från 299 kr

Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Det visade sig dock snabbt att banans standard var alltför dålig och kostnaderna höga. Finansieringarna från ett engelskt bolag räckte inte till för att förbättra det. Banan togs därför över av staten redan i februari 1891. Året därpå startade åter malm- och persontrafik på hela sträckan. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan hade både politiska och kommersiella betydelse för landet. På senare tiden den uppmärksammades av turism och har varit destination för dollartåg, biltåg och enklare tåghem. På bilden syns tungbelastad malmtåg på väg mot Svartön.

Från 299 kr

Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Det visade sig dock snabbt att banans standard var alltför dålig och kostnaderna höga. Finansieringarna från ett engelskt bolag räckte inte till för att förbättra det. Banan togs därför över av staten redan i februari 1891. Året därpå startade åter malm- och persontrafik på hela sträckan. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan hade både politiska och kommersiella betydelse för landet. På senare tiden den uppmärksammades av turism och har varit destination för dollartåg, biltåg och enklare tåghem. På bilden syns tungbelastad malmtåg på väg mot Svartön.

Från 299 kr

Gruppbild, Elin Löfs 40 årsdag, Gillberga Torp, i aprill 1923 (född 20 april 1883). Bakre raden från vänster: Malin Svenman, Edla Garp, Gillberga; Selmira Karlsson, Alma Dahlkvist, Bäckstugan; Britta Persson, Gillberga; Emma Olsson, Gullbo; Klara Persson, Hagen; Jenny Gillström, Ada Gillström, Klara Andersson, Hagen; Lotta, Kristina i Annebobeck (född 1863, död 1943), Hilma Eriksson (född Gillberg). Sittande från vänster: Ida Andersson, Klackebo; Olga Johansson, Mina Eriksson, Bäck; Elna Johansson, Krustorp; Ruth Andersson, Krustorp, och i hennes famn sitter Eivor Andersson, Knutstorp (född 4 maj 1921).; Anna Hahne, Elin Löf (nästan i mitten), Olga Eriksson, Hulta; Elin Sellén, Lilla Mariedal; Edit Eriksson, Bäcken; Kristin Persson, Knektstugan; Mina Johansson, Gillberga; Sittande längst till höger: Sigrid Hallberg (född Eriksson). Uppgifterna är lämnade av Bengt Karlsson, Osebo, 2006-04-02, och Ingvar Boo, Högsjö, april.

Från 299 kr

Bilden visar en vy över Storgatan. Fotografen står nästan uppe vid krönet på Storgatan och fotograferar ned mot Stora Torget. Närmast till höger sida syns ett flertal affärer, cykelaffär, sportaffär, specerier och tryckeri i Baron von Lingens gård: Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 58. Byggnaden uppfördes av biskop Andreas Rhyzelius på 1720-talet. Den återspeglar den karolinska strävheten - det nakna rödtjärade timret, de smårutiga fönstren med grågröna foder och det valmade spåntaket. Gårdsidan har en liten annan karaktär, den dubbla fritrappan ger den en öppenhet som gatufasaden saknar. Till gården hör en fristående köksflygel. År 1784 köpte friherre Herman von Lingen gården. År 1958 skänkte Östgöta Stadshypoteksförening gården till Gamla Linköping. Längre ner på höger sida, i hörnet Storgatan- Apotekaregatan ligger en ostaffär, på samma ställe finns Norins Ost idag, 2000-05-24. Nere vid Stora Torget hänger en banderoll tvärs över gatan, som annonserar för en konstutställning

Från 299 kr

fotografi

Från 299 kr

Hans och Walther von Hallwyl

Från 299 kr

Hans och Walther von Hallwyl jämte Jacob Kirchner.

Från 299 kr

Wilhelmina Kempe

Från 299 kr

Förste kände ägaren av Gannor var Peder Gangdarve 1570. Peer Gannor var ägare 1648 och Peer Classon 1653, vilket troligen är samma person och kanske barnbarnsbarn till Peder. 1670 var Nils Gannor ägare, möjligen son till Peer. 1674 var en Lars Bote ägare gården, men Gannor tycktes vara på obestånd och var helt skatteöde under 1670-talet. Lars Olofsson och hans hustru Juditta Hansdotter stod som ägare 1681, iom att det är nya namn, kan de ha köpt gården. De hade sönerna Anders och Olof, av vilka Olof Larsson övertog gården, gift 1692 med Svenborg Hansdotter från Gumbalde, de stod som ägare 1701. De fick 5 barn och gården delades, troligen mellan två av syskonen. Eftersom gården redan från början var liten, blev parterna sannolikt för små och man gick i konkurs, 1719 var Gannor ett kronohemman. Denna part köptes av Påvel Hansson född 1655, gift 1698 med Anna Båtelsdotter född 1668, båda från Smiss. Dottern Gertrud Påvelsdotter född 1700 gift 1724 med Per Persson född 1695 från Bondarve i Eksta tog över parten omkring 1730. Av deras 4 barn tog äldste sonen Pål Persson född 1727 och hans hustru Märta Larsdotter född 1736 från Haidslunds i Havdhem över omkring 1762 och löste då in gårdsparten till skatte. Dottern Gertrud Pålsdotter född 1767 blev näste ägare, gift 1795 med Johan Tomsson född 1771 från Gläves i Burs. De fick två söner och två döttrar, varav dottern Cajsa Marta Johansdotter född 1801 ärvde parten 1825. Hon gifte sig 1823 med Hans Larsson född 1791 från Botels och deras son Johan Hansson född 1828 blev ägare 1858. Han gifte sig med Anna Lovisa Larsdotter född 1834 från Husarve. Enda dottern Lovisa Maria Johansdotter född 1858 gifte sig 1879 Karl Karlsson född 1853 från Kauparve. Äldste sonen Karl Karlsson född 1882 övertog parten 1910, gift 1912 med Anna Nilsson född 1885 från Hallsarve. Sonen Birger Karlsson född 1915 gift 1937 med Vera Pettersson född 1914 från Smiss i Lye tog över parten 1949. På bilden ser vi familjen Karlsson posera i finkläder framför manbyggnaden. Från vänster ser vi: Lovisa Maria Johansdotter 45 år, dottern Gerda Sigrid Lovisa nästan 8 år, sonen Nils Ragnar Leonard nästan 5 år, maken Karl Karlsson 50 år, modern Anna Lovisa Larsdotter 69 år och okänd kvinna, hon kan möjligen vara Karls brorsdotter Rosa Johanna Maria Karlsson 17 år. Det var Anna Lovisa och hennes man Johan som uppförde manbyggnaden i bakgrunden 1874, ett likadant hus som byggdes på Karls föräldragård Kauparve året före.

Från 299 kr

fotoalbum

Från 299 kr

När detta ställe kom till är oklart, men det kan ha skett så sent som 1907 efter skiftet då Annexens mark delades upp. Skomakaren Olof Olsson, född 1859 och hans hustru Helena född Pettersson 1865 båda från När, byggde detta moderna rätt stora hus med bakbygge. Stället innehade 16 hektar mark plus arrenden på 10 hektar, vilket gjorde det till en nästan bärkraftig gård. På bilden skymtar också en ladugård i trä med papptak. Manbyggnaden bestod troligen av farstu med bakomliggande kammare, sal t h och vardagsstuga t v, med kök i bakbygget. Huset vänder sin framsida mot vägen vilket blev vanligt vid 1800-talets slut. Här finns den inbjudande trappan upp till den eleganta snickarglädjeverandan, dit gästerna skulle gå, men som aldrig användes till vardags. Huset står på en hög sockel putsad i blockimitation, vilken bildar en källare, vilket var brukligt att bygga vid denna tid. Husets fasader är klädda med liggande hyvlad panel. Fönstren har foder med dekorativ utformning upptill. Husets skorstenar går ihop till en uppe på vinden och skorstenstoppen är murad i det moderna materialet silikattegel. Taket är spåntäckt, vilket är typiskt för tiden kring förra sekelskiftet.

Från 299 kr

Detta ställe kom troligen till på 1860-talet då Petter Dahlby av okänd ålder och födelseplats var förste ägare. Han var gift med Maria Olsson (?) född 1835 från Mickelgårds på När. De fick sonen Hans Dahlby 1865. Petter dog tidigt och Maria gifte om sig med Jakob Bergström född 1841 från Botels. De fick sonen Vilhelm, men han dog redan som barn. Jakob dog också tidigt genom förfrysning vid strandningsarbete utanför Laus holmar 1878. Sonen Hans Dahlby gifte sig med Johanna Katarina Larsson född 1863 från Smiss på När. De fick 4 söner, de två äldsta dog som unga, den yngste Josef Dahlby född 1903 tog över stället. Han gifte sig 1926 med Ingegerd Karlsson född 1907 från När och de fick dottern Maj Kerstin Viola 1927. Josef dog redan 1931 och Ingegerd gifte om sig 1937 med Erik Nyman född 1893 från Slite och de flyttade sedan till Hemse (?). Fastigheten har sedan bytt ägare många gånger. På bilden ser vi ett för tiden modernt litet stenhus med källare byggt 1908, det ser nästan likadant ut idag där det ligger strax före ån på vänster sida. Det byggdes troligen av Hans och Johanna Dahlby. På trappan står troligen Johanna Dahlby 53 år.

Från 299 kr