Gjutningsarbeten vid Diös-bygget i kvarteret Blocket i Sandviken, oktober 1953, användes vid gjutningsarbetet ”ellweform” av plywood från fabriken i Ljusne.
Från 299 kr
Gjutningsarbeten vid Diös-bygget i kvarteret Blocket i Sandviken, oktober 1953. Vid gjutningsarbetet användes bl.a. "Specialformluckan" tillverkad av plywood från fabriken i Ljusne.
Ägare:/1903-07/: Oxelösunds Rederi AB. Hemort: Oxelösund, /1907-18/: samma bolag. Hemort: Stockholm, /1918-22/: Rederi AB Ester. Hemort: Norrköping, /1922-24/: ett partrederi, Huvudredare: H.von Eckermann. Hemort: Ljusne.
Enligt noteringar: "Yggsjön. Taget vid herrskapet Linders i Ljusne besök, Juli 1914. I aktern: Estrid L., D., sätet framför: fröken Berge, roddarsätet: fröken Briger, fören: ego."
Vy över Ljusnes Plywoodfabrik.
Ljusnebor väntar på konung Oscar II på bron över kanalen till Kättingfabriken i Ljusne. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: KUNGABESÖKET ONSDAGEN DEN 20 AUGUSTI 1890 I LJUSNE Vid besöket i Kättingsmedjan, där konungen med synbart intresse betraktade hur de bastanta järnstyckena under smedernas flinka hammarslag ombildades till kättinglänkar.
Kung Oscar II anländer till Ljusne med sitt fartyg Drott en regnig augustidag 1890. Här följer ett utdrag med tillägg ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: KUNGABESÖKET ONSDAGEN DEN 20 AUGUSTI 1890 I LJUSNE Dagen då Oskar II ska besöka Ljusne, inleddes med solsken, som under förmiddagen övergick i ett forsande regn och åskan hördes mullra, efter en timme skingrades dock molnen och solen strålade åter klart. Täta skaror strömmade ned till Ljusne kaj. Utom Ljusneborna kom åskådare även från landsbygden och med överfyllda ångbåtar. Konungen ankom till Ljusne med båten ”Drott” som ankrade på strömmen. Konungen hälsades med salut, 21 skott, från stranden. 13.30 lade konungens Kolibri till vid trappan och konungen med följe steg iland. Konung Oskar II tas emot vid trappan av Greve Hallwyl, som höjde ett ”Leve Konungen” varpå följde flerfaldiga hurrarop från den omgivande folkmassan Välkomstkommittén bestod av Greven och Grevinnan Von Hallwyl samt kapten Eckerman. En avdelning av Hälsinge Regementes musikkår spelade.
Väntande Ljusnebor på träbron i Ljusne som är dekorerad inför Oscar II:s besök. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: KUNGABESÖKET ONSDAGEN DEN 20 AUGUSTI 1890 I LJUSNE Konungen besökte hyttan vid Ljusne Järnverk. Vägen dit gick över den flaggprydda och med girlanger smakfullt dekorerade masugnsbron, även här kantades bron av flerdubbla led med människor. Masugnen och Valsverket stod därefter i tur för besök. I Valsverket dröjde Konungen sig kvar särdeles länge och följde med livligt intresse den procedur varigenom de glödande, oformliga järnstyckena under ilande fart mellan valsarna omdanades till fina smidiga järnstänger.
Stora och Lilla Villan i Ljusne som byggdes på 1860- talet åt Wilhelm Kempe med familj. Fru Johanna Kempe var road av trädgårdsskötsel och anlade tillsammans med trädgårdsmästaren en stor trädgård och park.
Det gamla vattendrivna Sågverket i Ljusne. I förgrunden, timmerbassängen och bakom ser man kerattbanorna, in mot såghuset. Byggnaden längst till höger är den allra första vattendrivna sågverket som anlades 1849.
"Spruthuset och Kanalbron" i Ljusne I bakgrunden syns brandröken av den förödande storbranden i brädgården 1893. Ett helt årslager av utskeppningsfärdigt virke gick upp i rök. På bilden syns en del av kanalen som försåg Norra järnverket med vatten.
Pehr Ennes Byggd i Oskarshamn. "-Till Kapten å ångaren "Pehr Ennes", som trafikerar linien Stockholm - Öregrund - Gefle - Ljusne - Sandarne - Söderhamn, har antagits förutvarande förste styrmannen å ångaren "Söderhamn", herr T. Djurberg, Karlskronabo och son till förre bagaremästaren härstädes P.R. Djurberg."
Gamla handelsboden s.k. Källarn i Ljusne, ägdes av Handelsbolaget Ljusne med grosshandlare Wilhelm Henrik Kempe som disponent. Varorna togs oftast på kredit, framförallt vintertid då sågverket stod stilla och lönen var liten. Kreditgivningen stärkte bolagets makt över de anställda. Som regel fick man inte flytta från orten förrän eventuella skulder var betalda i handelsboden. En obetald skuld var ett hinder för att få ett nytt jobb vid något annat sågverk. Med tiden bildades ett kooperativ av handelsboden. Vårdberget till vänster.
Nygatan i Ljusne 1885. Det är i stort sett en byväg med staket på bägge sidor. Det stora huset längst ned till höger är Klamparkasernen som senare svängdes runt ett halvt varv för att få långsidan mot Nygatan. Den blev därmed den första i raden av kaserner längs gatan. Klamparkasernens uthus revs senare. Tvåvåningsbyggnaden längre ned efter vägen är den sk Herrskapskasernern. Längst upp till vänster syns vattensågen, norra Ljusnes första såg som revs i början av 1900-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.