'Bildtext: ''Kälkbacke vid Sturevalven.'' :: Barn och vuxna vid backe nedanför slottsbyggnaden, åker kälke på den snöklädda marken. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5254, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Från 299 kr
'Bildtext: ''Kälkbacke vid Sturevalven.'' :: Vy med snöklädd mark, människor spridda i backe nedanför slottsbyggnaden. I förgrunden en mindr egrupp människor på en kälke. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5254, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Porträtt av en man och ett barn som sitter på en kälke i snön. Foto 1 är sv/v och foto 2 är i färg. Okända personer, plats och årtal.
Denna lilla skogssläde får nog närmast betecknas som en kälke. Den är mycket välgjord med alla delar infällda i varandra. Stavarna som lasset skall läggas emellan har sammanhållande tvinnade band av troligen rötter. Denna släde måste ha använts till körslor av småved.
Interiör från Bertram Karlssons Järnaffär. En kamin i ett hörn till höger och en järnspis på golvet vid främre änden av en lång disk i trä. På väggen hänger bland annat detaljer till seldon och bogträn och på väggen längst ned i butiken hänger grepar, spadar och skyfflar. Ett vagnshjul och en kälke hänger i taket.
Lägret brytes. Till höger Andrée och Fraenkel vid den upp -och nedvända båten. Freankel var den starkast av de tre och han drog också den tyngsta bördan. Senare blev han på grund av fotbölden oförmögen att släpa sin kälke. Framtagning av bilderna gjordes av docent John Hertzberg år 1930 på Fotografi, Tekniska Högskolan.
'Bildtext: ''Sysslomansgatan.'' :: Gatuvy med promenerande människor på vägen, några drar en kälke. Längs gatan hus med skyltar, affärer bl.a. ''Bosättningsaffär''. Domkyrkans tre torn synliga samt rakt fram :: :: Ingår i serie med fotonr. 5253:1-18, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Bild på 1 älg som drar 1 kälke med 1 man. Vinterlandskap med snöklädda granar och furor. Det ser ut som att älgen har bjällror runt magen och halsen. :: På kanten står det ''Klicheéns bredd 9,6 cm + ett nummer'' . :: :: Ingår i serie med fotonr. 5599:1-17.'
'Bildtext: ''Kälke för utsläpnig av timmer.'' 2 olika träkälkar som använts för att transportera timmer. :: :: Fotonr. 7046:335-353 indelade som ''Skogsavverkning och virkestransport.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Olof Jonssons text: Körare och huggare från Brevik. Gårdarna i Brevik sambrukades innan laga skiftet, här har man huggit timmer i skogen och forslar hem det efter var sin kälke och häst. Karl Johansson, Hjärtum 1888-05-14, hans far Johan Pettersson, Hjärtum 1868-08-01, Rikard Johansson, Väne Ryr 1879-02-20, hans far Johannes Andersson, Ödeborg 1851-02-08, och Johannes son Ivar Johansson, Hjärtum 1891-04-12
Skidåkare med kälke s.k. tältkälke på släp. Meterologisk forskningsexpedition. Thea Alberg, skriver om expeditionen itillsammans med sin morbror meteorologen Johan Wilhelm Sandström STF:s Årsbok 1928 (se referenser) : "Jag och en kamrat hade rest för att företa meterologiska studier" (...)"Det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kundeclaga mat och äta därinne"
Barnen har ordnat issnurra på Smiss vät norr om gården en barvinterdag i "Helgmillum" mellan jul och nyår. Det har tydligen varit en kallperiod eftersom Smiss vät frusit, men i beteshagen och på backarna i bakgrunden syns nästan ingen snö. Man har slagit ner en påle genom isen ner i vätens botten och fäst en tapp i pålen. Sedan har man hakat en lång stång i pålen, vilken är fäst i en kälke. Barnen skjuter stången framför sig, vilket medför stor fart på kälken längst ut i cirkelns periferi.
Uppspänt tält på kälke s.k. tältkälke i snöigt fjällandskap. Forskningsresan som leddes av meteorogen Johan Wilhem Sandström i beskrivs av den då 19-åriga systerdottern och medhjälparen Thea Ahlberg i STF.S Årsbok 1928: " ...Men det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kunde laga mat och äta därinne. Sängkläderna bestodo av Svenska turistföreningens lätta ejderdunssovsäckar, helt och hållet insydda i vattentät batist för att icke suga till sig det kondensationsvatten, som alltid uppstår under kaffekokning och matlagning inomhus vid låg temperatur. Dessutom fanns en anordning, genom vilken det mesta av ångan fick sitt utlopp i ett vinkelböjt rör av bleckplåt uppe vid taket. ..."
Att ta bort sten från åkrarna var ett evigt arbete. Små kunde man plocka och bära bort, men till stora använde man stensläp. Stensläpet placerades intill stenen, ibland grävde man ner släpet lite, och sedan vältrade man på stenen för hand eller med hävstänger. När man fått på stenen, fick stutarna släpa bort den. Större stenar som man inte kunde vältra upp, grävde man i stället ner så de hamnade under markytan. Riktigt stora stenar fick ligga kvar. Här visar Masse två sorters stensläp. Den lilla t v är av självvuxet virke, man har använt en klyka och dymlat på en tvärslå baktill. Där utöver har man lagt till två offerbitar på medarna, de var lätta att ersätta jämfört med den självvuxna biten. Det andra stensläpet är betydligt mera arbetat och liknar en enkel kälke. Den kunde användas för stora stenar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.