Hotell Palace i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivningshot. Ursprungligen uppförd på 1870-talets första hälft, möjligen av den för Linköping så betydelsefulla byggmästaren Jonas Jonsson. Som byggherre får tillskrivas Johanna Lindeberg som åtminstone från 1875 drev Hotell Lindeberg i fastigheten. Johanna hade tidigare varit gift med källarmästare Carl Gustaf Lindeberg som tillsammans innehade och drev Stora hotellet i staden. Hotellrörelsen kom att drivas under namnet Lindeberg till omkring 1930 då Palace tillkom.
Från 299 kr
Follingegatan i Skänninge löper från Vårfrukyrkan i sydvästlig riktning tills den når Bjälbogatan. Den har uppenbarligen gamla anor. Nämnd i ett köpebrev redan år 1407, då under namnet "Falingisgatu". Bebyggelsen utmed den lite krokiga gatan har naturligtvis bytts ut sedan dess men påfallande många hus från 1700- och 1800-talen är bevarade. Follingegatan 20 är i skrivande stund ett av exemplen, även om den vackra putsfasaden senare täckts med panel. Här dokumenterad 1952.
Hjulsbro AB:s fabrik invid Stångån i Hjulsbro. Verksamheten på platsen startade 1907 genom grundandet av Hjulsbro Tråddrageri- och Spikfabrik. Från 1923 ägdes fabriken av den kände bankdirektören Jonn O. Nilsson i Linköping och med honom kom verksamheten åter på fötter efter en svår period under krigsåren och följande depression. Fabriksbyggnaden på bilden uppfördes på platsen för en äldre som blivit lågornas rov 1930. Från 1964 ägdes företaget av Halmstad Järnverk, i folkmun Hamstadstål. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning.
Heda kyrka från nordväst. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Kyrkan uppfördes ursprungligen vid 1100-talets mitt. Ganska snart, och under lång tid, genomgick byggnaden många om- och utbyggningar, varför kyrkans byggnadshistoria svårligen kan beskrivas. Klart är att Heda medeltida kyrka med tiden ansågs för liten och 1846 beslöt man riva den. Efter påtryckningar av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren och lundaprofessorn Carl Georg Brunius, valde församlingen att i stället restaurera sin kyrka. År 1858 var ombyggnaden klar.
Hjulsbro ABs fabrik inför rivning. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1977. Verksamheten på platsen startade 1907 genom grundandet av Hjulsbro Tråddrageri- och Spikfabrik. Från 1923 ägdes fabriken av den kände bankdirektören Jonn O. Nilsson i Linköping och med honom kom verksamheten åter på fötter efter en svår period under krigsåren och följande depression. Fabriksbyggnaden på bilden uppfördes på platsen för en äldre som blivit lågornas rov 1930. Från 1964 ägdes företaget av Halmstad Järnverk, i folkmun Hamstadstål. I bakgrunden skymtar fabrikskontoret med arbetarebostäder.
Den ålderdomliga ryggåsstugan Päronlösa utefter Kvillingevägen bär ett avslöjande namn. Söker vi stugans källor finner man en väntad koppling till potatis (jordpäron), eller i detta fall avsaknad. Stugan dyker upp omkring 1850 som Päralösa och dess svårodlade läge i bergsslänten förklarar varför. Ett annat parallellt argument till namnet var troligen dess låga status som boställe för egendomslösa som daglönare, arbetskarlar, inhyses och liknande. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949. , Kvillinge sn. Ryggåsstuga med innertak.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Norrgården, som vid tiden för bilden står under renovering och kom att bevaras på platsen trots exeptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
I Fiskarestugan till godset Bjärka Säby har det så långt källorna tar oss inte bott någon dokumenterad fiskare. Således ägnade sig inte heller Frans Oskar Gustafsson åt fiskafänge, i annat än vid sidan av sitt värv som torpare. Här ses han invid hustru och söner framför stugan. Den stående mannen återfinns vid tiden inte i hushållet, utan får ses som tillfällig gäst, möjligtvis fadern. Odaterad bild från omkring 1907.
Parti av Platensgatan i Linköping en januaridag 1973. Drivkraften bakom bilden var sannolikt att dokumentera fastigheten Kungsgatan 26 i fonden. Tiden betecknades av stora rivningar i staden och det gamla huset var rimligtvis hotat. Lyckligtvis skonades det och pryder ännu i skrivande stund gatuhörnet.
Ett av Östergötlands museums uppdrag är att värna kulturhistoriska värden och om det misslyckas dokumentera förändringar i länsinvånarnas livsrum och då i första hand den fysiska miljön. Den föregående diskussionen kring de omfattande rivningarna i kvarteret Brevduvan i Linköping låter sig inte beskrivas i denna presentation men åtminstone två hus fick stå kvar, Ågatan 35 och 37. Här från gårdssidan 1988.
Varefter fototekniken blev mer behändig lät många förmögna stadsbor dokumentera sina hem. För överste Lovén i Linköping var steget kort. Han bar eget fotointresse och hade egen utrustning. Här en av många avbildningar från familjens hem. Detta exempel dateras 1899 och visar salongen i den för familjen då nya adressen Kungsgatan 35. På väggen hänger för övrigt porträtt av makarna.
Försommaren 1923 nådde fotografen Stora Långnäs under sitt uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar och torp. Det relativt präktiga torpet hade precis kostats ny panel på den rötkänsliga norrsidan. Och kanske gjordes även andra åtgärder som gladde torparparet Karl Johan Isaksson och Klara Vilhelmina Johansson.
Det tycks börjat skymma när skärgårdsskildraren Per Gräslund nådde Lottastugan på sitt uppdrag att dokumentera de gamla ryggåsstugorna på Björkskär i Gryt. Han hade att göra den här sommardagen 1949. Ännu står inte färre en sju kvarvarande stugor på sina stensocklar.
I sitt uppdrag att dokumentera äldre byggnader och miljöer har man vid Östergötlands museum gjort nedslag på otaliga platser i vårt län. Stundom väl ansvarsfullt kan tyckas, som här när det gistna dasset till Norra Bråten söder om Ödeshög inte föringades uppmärksamhet.
Klippestorp i Risinge var precis övergiven som bostad vid tiden för bilden, och kanske just därför lät Östergötlands museum dokumentera gårdens byggnader. Möjligtvis var tanken på att flytta bostadshuset till Finspång för caféverksamhet redan väckt. Initiativet kom dock att realiseras förts 1963.
I sin lust att dokumentera hemstaden Linköping missade den pensionerade överste Lovén självfallet inte stiftets biskopsgård. Fotoåret 1928 var sätet sedan det stod klart år 1735 inne på sin 15:e biskop. Anrikt således och behändigt beläget i direkt anslutning till brukarnas arbetsplats domkyrkan.
Klostergatan nr 40 i Linköping. Portal. Obs! Bilden är tagen av Didrik von Essen år 1909. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Klostergatan i hörnet mot Ågatan. Man ser diverse skyltar, hovslageri, veliocipeder samt sybehör. Man ser några människor samtala i korsningen. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Repslagaregatan i Linköping och hörnet mot Kungsgatan. Man ser skylten för ett bokbinderi samt Betty Stenbecks damfrisering. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Nygatan i Linköping, hörnet mot Läroverksgatan. Man ser ingången till Maria Teschs fotoateljé till höger i bild. Fotograf. Ateljéfotograf. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.