Kontorsinteriör, två män vid skrivbordet. Wofors och Chester.
Från 299 kr
1906 och 1913 års skolor till vänster. Till höger Brukshotellet i Hofors.
Hofors bruk började utvecklas i slutet av 1600-talet. Svensk Kullagerfabriken SKF köpte bruket 1916.
Kolmila vid Hofors. Milan visar hur "kullen hugges", den är ännu inte helt färdig.
Hofors station. På spåret syns Gävle-Dala Järnvägs ånglok, GDJ B 10 "Thore Petré" och GDJ C 24, "Sölve". Personal, från vänster: Stins Lagerström C R, född 1832, avliden 1901. Söderlund, stationsmästare i Valbo 1913. Wallér, Lund, Ahlbom, lokförare. Lokförare Björklund,. J W Lindgren, trafikchef vid Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg från 1920. Skog, lokförman. Östlund lokförare. J Jonsson. Lokförare Gustaf Åström. Banvakt Sjöblom.
Frälsningsarméns fd samlingslokal i Hofors. Vinkel mot gården som visar felaktig utformning av ränndalen. Följden blir rötskador på fasaden.
Wästra Hofors 3:11, "Mats-Ols"
Kolvedslass till Hofors utanför "Erik-Lars".
Sjön Stora Gösken på vägen Hofors - Torsåker.
Tåg 125 i Granstandabacken på linjen mellan Storvik och Hofors draget av dubbla ånglok, Gävle - Dala Järnväg, GDJ N3 57-58 och GDJ N3 59-64.
Dammen vid Stallbacken i Hofors omkring 1920. Huset till vänster byggdes omkring 1890 där fick rasänkorna bostad efter det att taket rasat in i verket, vintern 1895. Sedan blev det bostäder och telegraf. Slaggstensbyggnaden till höger. Gjuteri sedan en mekanisk verkstad och plåtslager. På 1920-talet mejeri.
Pansarbil m/40 Lynx 1939 beställdes 30 pansarbilar av modellen Lynx från Landsverk som lade ut produktionen på Volvo. Bilarna betecknades Pansarbil m/40. Lynx hade kommit till utifrån en dansk kravspecifikation. Största delen av de danska bilarna beslagtogs av Sverige och fick beteckningen m/39. Exteriört är de båda modellerna mycket lika. Karossen var helsvetsad och pansaret upp till 13 mm tjockt. I tornet satt, parallellt, en Bofors 20 mm automatkanon och en 8 mm kulspruta m/36. I chassit satt en kulspruta i vardera riktningen. Trots fyrhjulsdrift var terrängframkomligheten begränsad, främst p.g.a. hög vikt. Bilen hade fyrhjulsstyrning, en förare i vardera änden och gick att köra lika fort åt båda hållen. Bilen hade två vägmätare som vardera mätte körsträckan endast i sin riktning. Bilen blev mycket omtyckt och hade god tillförlitlighet. Den hade för tiden - och för att vara ett lätt stridsfordon - hög eldkraft, tyst gång, avancerad sambandsutrustning och kunde hålla hög hastighet. 1958 utgick pansarbilarna ur organisationen. Text: Arsenalen
Trafikförvaltningen Göteborg - Dalarne - Gävle, GDG. Buss med Gengas.
Stationspersonal uppställd vis för fotografering. Gävle - Dala Järnvägar, GDJ B 10 "Thore Petre" och GDJ C 24, "Sölve".
Gävle - Dala Järnväg, GDJ I 47
Gävle - Dala Järnväg, GDJ C 24 "Sölve".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.