Parti av yttre hamnen. T.v. Södra sidan av inloppet med ångsågens virkeslastningsupplag och Lastans sjömärke. En ångbåt på ingående. Hamnspåret anlagt till propsgårdarna på västra sidan. Tvåvåningsbyggnaden (sedermera det såkallade kvarnkontoret) var byggt av brädgårdsinspektören Bernhard Boman. Den närmare liggande gården ägdes av målar- mästare Carl Abraham Carlstedt (redaktör C.A.G. Carlstedts hem). (A.S). En kopia i kuvert 00049 C 4.
Från 299 kr
Vykort, "Östra järnvägsstationen. Halmstad." Ett tåg står vid perrongen där flera resenärer väntar. I förgrunden står några stationskarlar. Detta är Hallands äldsta järnvägsstation, uppförd 1877 då järnvägen fram till Värnamo invigdes. Till Mellersta Hallands järnväg byggdes 1886 även stationen Halmstad Norra vid Tivoliparken, närmare stadskärnan. (Den står ännu kvar även om den togs ur bruk redan 1935 då ny station byggdes.)
Med solen i ögonen och en hand om kameran blev resultatet därefter. Ändå en intressant dokumentation av ekonomidelen av Slattefors gård så länge den stod intakt. Idag återstår inget av gårdsbildningen förutom magasinet som flyttats för ny funktion närmare gårdens huvudbyggnad.
Kring verandan med särdeles snickarglädje har familjen samlats för fotografering. Dessvärre följer ingen information kring bilden utöver fotografen A C Hultgren. Bygdefotografen var främst verksam i östgötska Ydre och i delar av norra Småland, således ett stort område att spåra. I väntan på närmare besked får bilden bära sina egna värden. Vi daterar den till omkring 1910.
Ett exempel på oföränderlighet i Linköping. Domkyrkoförsamlingens expeditionsbyggnad i Linköping har en lång och komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på men ofrånkomligt att nämna är byggnadens historia som gymnasium och vidare säte för stadens frimurarloge. Här byggnadens norra fasad vid början av 1900-talet, sannolikt förevigad av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
Den 21 juni 1939 kunde Östergötlands museums nya byggnad högtidligen invigas. Närmare 75 år av provisoriska lokaler var till ända och en ny era för verksamheten kunde realiseras. Stort fokus lades på besökarnas upplevelse. Vid tiden ansågs bland annat en läsesal i museal miljö bidra. Foto omkring 1950.
Cloettas etablering i Ljungsbro kom att få en avgörande betydelse för orten. Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten för en expansiv satsning. Produktion i den nya anläggningen uppges kommit igång på allvar under 1902. Odaterad bild från tiden kort efter invigningen.
Motiv från Valla gård 1903. Gårdens ansenliga besättning av kor visar på dess storlek, vid tiden närmare tre mantal. Från 1889 ägdes gården av kapten Henric Westman. Denne kom år 1913 att skänka 100 000 kronor och år 1933 hela gården till Linköpings stad, att förvaltas i Westman-Wernerska fonden.
Interiör från Cloettas vid tid helt nyligen invigda anläggning i Ljungsbro (Malfors). Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten till ny fabrik som stod klar 1901. Produktion uppges kommit igång på allvar under 1902.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Ystads Gjuteri, Rottneros och Öfverums Bruk och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Ystads Gjuteri, Rottneros Bruk och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Repig men unik interiör av Gamla teatern i Linköping. Även kallad Assemblée- och spektakelhuset. Uppförd 1806 kom teatern, som även innehöll restaurang, att tjäna som ett av de stora nöjesetablissemangen staden i närmare 100 år. Byggnaden revs 1901 för att ge plats för ett Riksbankshus.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Thermærnius & Son, Munktells, AB Radiator och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Stationen öppnad 1877 för allmän trafik. 1902 flyttades stationshuset till sin nya plats, en bit närmare staden. Under förflyttningen byggdes ett provisoriskt stationshus, som syns på bilden. Expeditionen, telegraf och väntesalen fanns in i det primitiva skjulet. Utanför, på en telegrafstolpe, är upphängd en trätavla med stationsnamn.
Segerstads sn. Pickagården. Ägare John Eriksson längst till höger om dörren, närmare denna systersonen Garfild Bohlin. På andra sidan dörren systerdottern Nelly Bohlin och dennes moder Vilhelmina Bohlin i granngården med samma namn sittande samt systerdottern Elin Svenningsson längst till vänster.
Vy över byggnader i Abisko. Alldeles till vänster på bilden syns en bit av elförrådet. Det stod tidigare närmare spåren. Detta elförråd flyttades i mitten på 40-talet för att ge plats till den nya elverkstaden som man den 21 april 1945 beslutat bygga och som stod färdig 1946.
Kalmarvy med Kvarnholmen mot öster, sedd från Tullbroskolan, färdig 1874. Domkyrkan dominerar bilden. Bakom den skymtar läroverket, numera stadshus. I övrigt betår bebyggelsen på den avbildade delen av Kvarnholmen mest av små trähus. Här bodde hantverkare och arbetsfolk. De mer välbeställda bodde närmare hamnen.
F6 Karlsborg 1945. Den 18/7 nödlandade B17 Gul Ivar i Vättern pga. motorstörningar efter start. Föraren och signalisten klarade sej utan skador. Flottiljens räddningsbåt bogserade planet ett par hundra meter närmare stranden där det sjönk på 3 meters djup. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg 1945. Den 18/7 nödlandade B17 Gul Ivar i Vättern pga. motorstörningar efter start. Föraren och signalisten klarade sig utan skador. Flottiljens räddningsbåt bogserade planet ett par hundra meter närmare stranden där det sjönk på 3 meters djup. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.