Gävle Galvan, 27 november 1952. Lastbil lastad med produkter från företaget Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Från 299 kr
Ryska ångaren Xenia som i januari 1904, lastad med lin, strandade vid Bedinge. Lasten upplossades och magasinerades i Trelleborg. Ett haveri som inbragte stadens befolkning minst 10000 kronor på olika sätt. Ångaren var den största som tills dato varit i Trelleborgs hamn. Lastade 5000 ton.
En manlig träfigur, iklädd keps, går bredvid en mjölkvarn. Framför sig skjuter mannen en transportkärra, lastad med en fylld säck. Kvarnen består av en rund tunna, ovanpå ligger ett kvarnhjul samt en behållare för korn. Från kvarnhjulet finns ett utlopp för det som är färdigmalt. I bakgrunden ser man fyllda mjölsäckar, borstar och två kvarnhjul. Harry Bergmans "gubbar" (träfigurer).
Vagnslastutbyte mellan två spårvidder 1067 till 1435. VTJ lok nummer 63 har just kommit till överföringsrampen med en överföringsvagn lastad med en torvlastad normalspårig O-vagn. CWJ lok nummer 1 är på väg att backa emot den torvlastade vagnen för att sedan dra den över på normalspåret för vidare transport. Förstatligandet av WAJ och CWJ.
SRJ Mv 134 tillverkad av AB Svenska Järnvägsverkstäder för Stockholm-Roslagens Järnvägar. Här lastad på SJ Ob 35187. Motorvagnen råkade 1948-01-07 ut för en kollision vid Bällsta bro. Den skickades till AB Svenska Järnvägverkstäderna i Falun för reparation. Bilden visar den färdigreparerade motorvagnen upplastad på SJ Ob 35187 för vidare transport till Stockholm Ö. I juli 1948 var motorvagnen åter i drift på SRJ.
Personvagn nr 59. Os vagn lastad med kol. Göteborg. Ångcentralen, uppförd i nordligaste delen av driftbangården, var avsedd för uppvärmning av tågsätten på bangården, ilgodsbyggnaden, maskinavdelningens manskapsbod samt tjänstelokaler och förrådslokaler. Ångcentralshuset innehöll pannrum, apparatrum, kolrum och slaggrum. Ångpanneanläggningen var av modernaste typ. Den bestod av tre dubbelpannor. De undre var flamrörspannor och de övre var tubpannor. Centralens skorsten mätte en höjd av 35 meter.
Wargöns AB. Kvartslastning på båt i Fröskog 1956. Lastbåten Idog (liggande ytterst på bilden) byggd 1888 i Kristinehamn för trafik på Norrlandskusten. Kom åter till Vänern runt 1937, och uppskattas då ha dragit runt 1270 laster genom Snäcke kanal. Lastad med ca 100 ton kvarts gjorde hon intrycket av en ubåt, vilket man kan se på fotografiet. Kvartstrafiken på Snäcke kanal mellan Fröskog - Vargön pågick fram till 1971, sen tog lastbilarna över.
En Breguet 14 lastad med postsäckar längs med vänstra sidan av flygkroppen. Flygplanet är märkt i Siams flaggas färger på sidrodret och under vänster vinge. Breguet 14 var ursprungligen ett franskkonstruerat bomb- och spaningsflygplan, vilket tillverkades i ca 8 000 exemplar. Breguet 14 blev från 1920 ett standardflygplan för Siams flygvapen. Flera Breguet 14 tillverkades på licens i Siam. Försök med postflyg inleddes redan 1920. Den 23 juni lyfte tre Breguet 14 från flygfältet Don Muang utanför Bangkok. Två av flygplanen nådde Korat. Ytterligare flygningar med post skedde tom våren 1922. Den 1 juni 1922 invigdes flygpostrutten mellan Bangkok-Roi Et-Ubon-Korat. Till slutet av juni hade 118 säckar med post och tidningar fraktats flygledes. Siams Post- och Telegrafdepartement ansvarade för posten, medan flygningarna utfördes av flygvapnet.
Godsfärjan "Starke", salongen efter ombyggnad. Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet⦠Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Godsfärjan "Starke", Kapten Eriksson på kommandobryggan . Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet⦠Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Godsfärjan "Starke", Kapten Eriksson på kommandobryggan . Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet… Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Godsfärjan "Starke", salongen efter ombyggnad. Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet… Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.