Helgdagsdräkt för gift kvinna, Häverö socken, Uppland. Teckning av Emelie von Walterstorff.
Från 299 kr
Helgdagsdräkt Årstads härad Halland. Teckning av Emelie von Walterstorff.
Festdräkt för gift kvinna Unnaryds socken, Västbo härad, Småland. Akvarell av Emelie von Walterstorff.
Högtidsdräkt för kvinnor, Östervallskogs socken, Värmland. Akvarell av Emelie von Walterstorff.
Festdräkt för gift kvinna Vemmenhög härad, Skåne. Akvarell av Emelie von Walterstorff.
Kvinnodräkt, St Mellösa socken, Närke. Akvarell av Emelie von Walterstorff. Kvinnodräkt.
Dräktbildskatalogkort, internt arbetsmaterial från Nordiska museet. På foto ses Karin Ekelund Sachs iklädd den silverlaméklänning hon beställde från NK:s franska damskrädderi inför en middag på Kungliga slottet 1965. Klänningen finns i museets samlingar, NM.0303210.
Björkström fick ibland uppdrag från museichefen Albert Sandklef, som här: "Utställning. Interiör från den permanenta utställningen 'Textil' i norra slottslängan."
Björkström gavs ibland uppdrag av Albert Sandklef att fotografera dåvarande Varbergs museum som här, "Utställning. Interiör från den permanenta utställningen 'Textil' i norra slottslängan."
Grafiskt tryck med tablå från världsutställningen i Paris. Påskrift: "Från Pariser-utställningen: Lappska landskapet i Hazelii etnografiska samling." L.A. 1044
Teckning / ritning utförd av Maria Berkoff föreställande Muorris, samisk trumma, med riklig dekor. Från Jokkmokk socken. L.A. 1307. NM.0073190. Jämför NMA.0103147.
Utställda samiska föremål. L.A. 717
Utställda samiska föremål. Knivar och skedar. L.A. 717
Utställda samiska föremål. Bälten. L.A. 717
Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från nordost mot prästgårdens framsida, som vetter mot dalen. Dörren till långa gången syns i förgrunden. Längst i bakgrunden smedjan. Den har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga rum. Bälgen i smedjan är av den vanliga ovala typen. Bälgens handsnöre har en örnfot som handtag. enligt Gísli Gestsson på pjodminjasafn Islands i Reykjavik var det "en slags brandförsäkring", dvs. örnfoten skulle skydda mot eld. han berättade det när han demonstrerade den utställda smedjan på museet i Reykjavik. Nästa hus är ett skjul som likaså har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga hus. Här förvaras sadlar, torvsadlar, hörep samt 3 bord med snaror. likadana flakar med tegelsnaror fanns på museet i Reykjavik. de användes till att fång asjöfågel med. Låg och flöt på vattnet på kvällen och vittjades på morgonen. Ytterligare nästa hus är ett likadant skjul. Här förvaras klöv-redskap för gödsel, kransåg och nabbespadar. Vidare torvjärn och torvklövjedon. Sen följer stora gångens hus. De två fönstren på undre botten höra till ett gästrum; fönstret där uppe till ett vävloft till vilket man kommer genom en trappa till vänster längre in i gången. Se foto taget 1958. Huset till höger är prästens skrivarstuga. Mitt emot fönstret på skrivarstugan finns en inbyggd sparlakanssänng. I den sängen lär skalden Jónas Hallgrimsson, som dog 1845, ha sovit. Brevid sängen är uppgången till loftet. På loftet ovanför skrivarstugan förvaras spinnstockar och där finns två ståndsängar."
Ark med tre monterade foton och text: "Eldhús med hlódum, dvs. ett brandhus, eldhus, med ryggås och ljore. Detta är den enda eldstaden i hela prästgården. Sovrummen var oeldade och prästen satt och skrev i sin skrivar stuga på vintern med vantar utan fingertoppar på händerna. Eldhuset har ingång från stora gången och är det östligaste rummet som ligger norr om denna. Det ligger med sin östra långvägg mot bakgavlarna av avträdet och prästens skrivarstuga. Jfr planskissen. a. Fotot taget från stora gången mot eldstaden. Man ser något av dörren till höger på fotot. I bakgrunden till höger syns något av det fönster som ljuset över eldstaden faller igenom. Observera att väggen är av sten vid eldstaden. Utanför stenväggen ligger torvvägg. Man eldar med torkad gödsel. b. Fotot taget från eldstaden mot den öppna dörren ut till stora gången. På andra sidan stora gången står dörren öppen in till mjölkkammaren. Det som ligger travat till vänster om dörren i förgrunden är den gödsel man eldar med här i huset. Kistan i förgrunden till vänster är densamma som syns i förgrunden till höger på foto a. c. Närbild av eldstaden. Jfr foto a."
Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från sydväst av Glaumbaer kyrka och dess gamla prästgård. Denna prästgård, med sin mängd torvhus, var i bruk som ordinarie prästgård för församlingens präst ända till år 1944. Nu är den museum. Gården är 115 år gammal. Fähus, stall, lador osv. ha legat söder om bostaden och syns ej på detta vykort. Högen, som syns framför prästgården, är resterna efter en brand. Bakom den syns den långa längan som inrymmer midbadstofa samt nordurhús och sudurhús. de fyra högra "vindskuporna" höra till midbadstoda, och den till vänster till nordurhús. Fönstret på gaveln tillhör sudurhús. Ingången, som man ser något till höger om detta fönster, leder direkt in till handkvarnsrummet. Man bör nog även se den som en reserv-utgång i händelse av eldsvåda. Jfr planskissen från år 1958. Huset längst till höger är smedjan. Framför den syns en gödselkvarn och en hösläpa, isl. vögur. I förgrunden stora vägen som till höger går mot Varmahlid och till vänster mot Saudárkr´kur."
Ark med tre monterade foton och text: "Igaliko betyder den tidigare kokplatsen. Igaliko ligger innerst inne i Igaliko-fjorden, norbornas Einars fjord. Ligger på en slätt som är fullt med ruiner från nordmännens andliga centrum Gardar. Vi ha kommit vandrande från Erik den Rödes fjord och stå nu uppe på landryggen och se ner mot Einars fjord. En betagande vacker utsikt med den blå fjorden, se snötyngda fjällen och så bygden där husen avtecknar sig mot den gröna marken. Bebyggelsen här härstammar från 1780-talet. En norsk bonde Anders Olsen gifte sig med en eskimå och grundade en ny bosättning. år 1960 bodde här 117 personer fördelade på 22 hushåll."
Ark med två monterade foton och text: "Ruinerna av kyrkan byggd omkring år 1200. På kyrkogården har man grävt fram ett stort antal gravar. Över flera av gravarna låg långa flata stenar vid vilkas ena ända stod en rest mindre sten. De flesta av dessa stenar har bevarats på sin ursprungliga plats. a. Foto från nordväst. Jfr planen som nationalmuseet gjort av de utgrävda ruinerna. b. Foto från nordost. Det är den nuvarande kyrkan som syns i bakgrunden till höger. de två mörka husen mitt på fotot är den blåmålade skolan till vänster och skolmästarens hus till höger."
Ark med två monterade foton och text: "a. Búrmed mjólkurílátum. Detta är den mellersta boden på norra sidan om stora gången. där finns kärna, skålar, smöröskor, mjólkufötur, våffli-jern m.m. Ljuset faller in genom de båda takfönstren. Fotot taget från stora gången och in genom dörröppningen. b. Skyr- eller ölkammare. Detta är den mellersta av de tre bodarna på södra sidan om stora gången. Fotot är taget från stora gången in genom dörröppningen. Ljuset sommer från takfönstret upptill till vänster."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.