Bilden visar egendomen Mount Boone nära Dartmouth i England. Byggnaden liknar ett mindre slott med två våningar som är belägen i en engelsk parklandskap.
Från 299 kr
Lantbruksutställning på Rossared i Fjärås, Kungsbacka. Fyra herrar står nedanför terasseringen till herrgårdsbyggnaden. Bilder från utställningen G33434:1-26.
Flygbild över Vallens slott. Mangårdsbyggnaden ligger på en holme i Storsjön och har anor från 1300-talet. Säteriet ligger utmed den gamla landsvägen mellan Laholm och Kristianstad.
Dufek.[Bild]
[Sireköpinge].[Bild]
Belteberga.[Bild]
Mangårdsbyggnaderna på Mostorps egendom omkring 1902, den äldre i trä från omkring sekelskiftet 1800 till vänster och den nya i sten som stod klar år 1880. Godsets folk poserar både på veranda och balkong och mellan husen står ett hästekipage med kusk. I förgrunden brusar Mostorpsån med kvarnen och dess hjul till vänster. Ägare var då Rolf von Braun, gift med Ester von Segebaden som var dotter till Ludvig von Segebaden vilken 1854 köpte Mostorp och slog samman det med fyra andra äldre gårdar. Därmed blev Mostorp en av Hallands största gods. Han lät uppföra slottet till ritningar av arkitekt Thorvald Bindesböll och lät dottern och mågen ta över år 1893.
Lindhovs kungsgård sedd från ovan med mangårdsbyggnaden nere till vänster och de sammanbyggda ekonomibyggnaderna i u-form till höger vid vägen. Se även bildnr MR2_2639.
Norra Knapegården i Onsala med manbyggnaden i förgrunden och ekonomibyggnaderna bakom denna. Skepparen Peter Clase var den som genom ny- och tillbyggnader under 1820-30-talen gjorde att gården blev kringbyggd. Drygt 100 år senare började huset disponeras som arrendatorsbostad, vissa byggnader blev överflödiga och togs ner, vilket syns på bilden. Trädgården hägnas av en stadig stengärdsgård och utanför breder egendomens odlingslandskap ut sig. Knapegårdarna springer alla ur Onsalas enda säteri, Råö säteri. Allt eftersom ägorna delades upp och fler gårdar byggdes gavs de olika namn sinsemellan, även om alla var Knapegårdar. Denna kallades "Där borte", den ursprungliga sätesgården för "Där framme", dess annex för Lilla Knapegården och mellangården benämndes "Där oppe". Ägarna har genom historien varit idel sjöfolk - Onsalas skepparadel - såsom skeppare, kaptener, lotsmän, redare och liknande, utöver att de brukade sina stora markarealer.
Vallda säteri eller herrgård. Mangårdsbyggnadens entrésida och park. Entrén är förlagd till en låg, centrerad frontespis med balkong på fyra kolonner. Ett solur står på gräsmattan, som omges av rabatter och grusgångar. Säteriet är känt sedan 1500-talet och vissa delar från detta sekel kan bestå i bottenvåningen. En omfattande modernisering utfördes under åren 1917-18, efter det att bankdirektör Karl Westin förvärvat säteriet.
Vy över innergården på Vallda herrgård där tvätt hänger på tork. Gården har åtminstone tre timrade byggnadslängor, varav två ser ut att ha byggts samman i ett senare skede, där fasadpanel saknas. (Se även bildnr G8358- G8359 manhusbyggnaden, på bild G8362 torkas tvätt, G8364 östra flygeln, G8447, flygelbyggnad)
Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Mangårdsbyggnaden på Torstorps gård i Grimeton. Byggnaden har en står glasveranda i två våningar. Mitt framför den står en flaggstång vid en rund fontän, där en ung kvinna sitter på kanten.
Brevkort, "Wapnö". Sekundär anteckning: Strax n om Halmstad. Vapnö slott med flyglar, infart till gården och träd längs staketet. Godset finns omtalat redan 1312 då det till hörde släkten Ribbing.
Vykort, Fröllinge gods. Mangårdsbyggnad med flyglar och i förgrunden trädgården. Oputsad gråstenstomme med en tydligt accentuerad entré på huvudbyggnaden med en frontespis krönt av ett smalt klocktorn med mycket spetsig huv. Säteriet bildades av hemmanen Fröllinge och Dahl år 1623 och samma år uppfördes huvudbyggnaden av ägaren Holger Rosencrantz med hustrun Vibike Thott. Den har renoverats bl a 1890 och på 1960-talet.
Brevkort stämplat 11 april 1903, "Susegården" samt notering "1 1/2 mil n. om Halmstad ngt s. om Fröllinge." Susegården ligger i Kvibille och Fröllinge slott i Getinge. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn. 1639 köptes den av Holger Rosenkrantz som var ägare till Glimmingehus i Skåne. Här ses mangårdsbyggnaden med flyglar ligga vid en damm. Byggnaderna har alla valmade mansardtak, där nedre takfallet på huvudbyggnden fått fyra smala takkupor. Entrén är försedd med en bred veranda med balkong ovanpå. Bild 2 visar kortets hälsning till fröken Sally Nyman i Heberg.
Ekebyhof
Ekebyholm.
Hellekis
En ståtlig träbyggnad med centrerad frontespis och ett torn, med småspröjsade fönster runtom, tillbyggt vid ena gaveln. Nedervåningens fönster och dörr har tresidiga överstycken i klassicerande stil, medan torntaket helt andas vurmen för den fornnordiska stilen, vanlig från 1870-talet. Framför entrén finns en slät gårdsrundel och därifrån leder en stig upp mot ett ensamt lövträd på krönet. Huset ser ut att ligga på en höjd. Meddela oss gärna om du vet var detta hus ligger, eller låg!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.