Liden 377
Från 299 kr
Gumlösa 1:1
Enligt påskrift porträtt av kopparslagare Pihl. Tolkat vara densamme som; Kopparslagare Per Daniel Pihl, vars namn lever kvar i namnet Pilens Backe i Linköping. Gränden löpte i ett lider igenom Pihls gård (Storgatan 64). Miljön flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1956-57.
"Uppfodringsmanskapet i Nälden sommaren 1905 Från vänster 1 Hans Danielsson 4 E.M Persson 3 Magnus Olander 2 Per Persson 5 Olof Lundberg 6 Olof Löf 7 Halvar Backe 8 Olof Persson uppe i vagnen Per Olander 9 Nils Olof Johansson 10 Samt maskinist Lund "
Ånnaboda, fotojobb (?), arbetarkommun 70 år 12 februari 1968 Närbild på två barn i sex- eller sjuårsåldern som sitter tillsammans i en pulka och åker utför en backe i Ånnaboda. Barnet som sitter främst i pulkan är klädd i en vit jacka, mörk mössa, vita vantar, svarta byxor och svarta pjäxor. Barnet som sitter baktill i pulkan ser man bara huvudet på och det är klätt i en vit mössa och har en vit luva över mössan samt bär glasögon.
Stadsvy över Mölndal. Bilden är tagen från nutida rondellen vid kyrkan och ner mot korsande Storgatan. Den backe vi ser på bilden var då en del av den långa Frölundagatan. Jacobssons Järnaffär till vänster, och bussen är på väg mot kyrkan, Toltorpsdalen, Sahlgrenska och ändstationen Hvitfeldtsplatsen i Göteborg. Till höger syns även grindstolparna in mot Gustav Zackrissons bostad, ägaren till möbelaffären med samma namn. Villagatan går in mellan det vita och det gula huset.
Rivning invid Pilens backe. Skolmästaregården plockades ner 1953 och står numera i Gamla Linköping. Till höger ses Kopparslagaregården, även den är flyttad till Gamla Linköping. Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby.
Måsbergsbacken, hoppremiär. Arbetarbladet. 18 februari 1951. Ny publicering. Namn och nytt, Arbetarbladet 12 februari 2005. Redaktör Siv Berg. På 1950- och 60 talet var backhoppning en stor sport i vårt land, men Gävle hade ingen bra backe. Det hade tidigare funnits en oanvändbar backe vid Gustafsbro och en i Hemlingby. För att ge extra skjuts åt sporten beslutade Gävle skidklubb att bygga en hoppbacke på Måsberget på Brynäs. - Det var Ture Edbom, kommunalråd och backhoppare som tyckte vi borde fixa en backe. Han, jag och ett gäng från Sundsvall byggde backen tillsammans och den invigdes 18 februari 1951. Det berättar gamle backhopparräven Erik Magnusson, 80 år, Gävle, som suttit med i Skidförbundets backhoppningskommitté i 30 år och varit bisittare till Sven "Plex" Pettersson i tv i 25 år. Vid invigningen av nya Måsbergsbacken rådde våldsamt yrväder, men Erik gjorde ändå ett långt och stilfullt premiärhopp på 29 meter och kom fyra i tävlingen. Vann gjorde regerande juniormästaren Lasse Schyberger. Vid ett senare tilfälle satt Erik backrekord på 41,5 meter. Måsbergsbackens öde beseglades år 1967. - Då blåste backen omkull i en snöstorm. Backen var stadgad med vajrar, men de räckte inte till när det blåste hård nordan, berättar Erik.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.