Tre män står vid sållen och söker efter fynd i jordmassor från den mellersta vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningarna där sommaren 1932. Martin Lindstedt och folkskollärare Gösta Rosengren står vid det vänstra sållet och fil. stud. Walter Fredriksson vid det högra. Massorna hade grävts upp vintern 1931 och lagts upp på den inre vallen för att torka.
Från 299 kr
Tre skolpojkar letar efter fynd i jordmassor från den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1935. Fotot togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen och jordmassorna hade grävst upp från vallgraven föregående vinter och lagts på den inre vallen för att torka.
Huskvarna hembygdsförenings ordförande Georg Sahlström går igenom fynd från de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1932. Vid sin sida har han sin närmaste medarbetare, fil. stud., senare fil.kand. Anders Lindahl. De sitter inne i lusthuset på toppen av borgkullen, vilket fungerade som fältkontor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Utgrävning vid Ravelinen.
Bild från de utgrävningar i slottsfjärden 1932-1934 som leddes av Harald Åkerlund. Projektet bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här ses en del av den gamla stadsmuren.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Slottsfjärden torrläggs.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här torrläggs slottsfjärden inför utgrävningarna.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här torrläggs slottsfjärden inför utgrävningarna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.