Gården som man ser bostadshuset på, år 1992, är i dag "Ekelunds i Knipered". Gårdens ladugård brann ner i början av 1950-talet. Det gamla manhuset flyttades till Slottskogen 1946, det kallas numera för Hallandsstugan och drivs av Hallands Gille. Rester av grunden finns kvar.
Från 299 kr
Charlotte Kinnmark (1865-1948 i Gbg) och sonen Tage Kinnmark (f. 1904-1974 i Kållered). Charlotte var gift med Konditor Georg Kinnmark. Familjen drev SW Olssons Konditori på Drottninggatan i Göteborg. Makarna bodde i "Villa Ekekullen", som från början var en sommarvilla byggd 1904, på Norra Kyrkvägen 9 i Kållered. Makarnas dotter Märta Soot Tisell övertog huset och bodde där året om.
Tulebo Nordgård 1:2 "Fredrikssons", "Oskars" år 1980. Gårdshuset byggdes i början av 1900-talet och ersatte då en äldre byggnad. Ladugården ligger bakom. Efter att jordbruket utarrenderats så byggdes ladugården om till sommarbostäder. Många sommargäster från Göteborg bodde här på 1930 - 1960-talen. Siste jordbrukaren var Oskar Fredriksson. Här finns nu (år 2020) Nilento Studio (musikstudio).
Torpet 1:1 senare Tulebo år 1980. Äldre hus från 1800-talet. Tillbyggt och ombyggt av Edvin Bengtsson som på 1920 - 40-talen köpte åkerdelar från bland annat Vommedal Västergård och Lilla Vommedal, senare också från Östergård. Från början ett torpställe som har tillhört Lilla Vommedal. Relaterat motiv: A0193.
Kommunalhuset B-salen 1989. Kållereds Röda korset, efter bazaren, funktionärerna. Vänstra sidan m. början vid gaveln: Rolf Leidenberg, ordf. (ryggen mot kameran) Bodil Amberntsson Margit Antonsson Inga Brandin Oscar Westberg Ulla Lindberg Ann-Marie Stomvall Hanni Werner Rolf Werner På höger sida mängst upp mot kameran: Eivind Kullbring David Leidenberg Resten bortvända.
Hallen, nuv. Hallav. 7. Sommarstuga som byggdes på 1940-talet och revs 1973. Stugan var från början två rum och kök, ett rum byggdes till samt det nya kök som fotot visar. Makarna Gustav Jinfäldt f. 1910, "Johans", Hallen och Märta Jinfäldt f. 1910, sommargäst på Hallen, som ägde stugan byggde en ny villa på tomten.
Samkväm efter återinvigning av Kållereds kyrka, 2/5 1976. Församlingshemmet. Med ryggen mot väggen fr.v. med början frånmannen som äter: Vimar Axelsson Märta Lindman, gift med kyrkoherde Gustaf Lindman Bertil Gärtner, biskop ? Evert Eliasson, kyrkorådet ? Bordet längst ner vänster i bild: Herman Gustavsson, kyrkoherde Mölndal Ester Kristensson, Högen
Anna Eriksson Efraimsson f. 1881 Bölet, Kållered d. 1952. Dotter till Johannes och Alida Eriksson. Åkte till USA i början av 1900-talet, återkom 1922. Gifte sig med Vitalis Efraimsson, stuckatör. Han var änkling med barn. Tillsammans fick de sonen Frank 1925.
Trafikplats anlagd 1902. Envånings stationshus i vinkel. Mekanisk växelförregling .Växelförregling infördes 15.5.1921. Stationshuset revs i augusti 1962. Under banans sista tid, fr o m början av 1964 fick hållplatsen namnet VÄSTRA FRÖLUNDA, men någon namnskylt uppsattes aldrig, och ej heller ändrades i tidtabellen GSJ , Göteborg - Särö Järnväg
Trafikplats anlagd 1902. Envånings stationshus i vinkel. Mekanisk växelförregling .Växelförregling infördes 15.5.1921. Stationshuset revs i augusti 1962. Under banans sista tid, fr o m början av 1964 fick hållplatsen namnet VÄSTRA FRÖLUNDA, men någon namnskylt uppsattes aldrig, och ej heller ändrades i tidtabellen GSJ , Göteborg - Särö Järnväg Järnbrottsolyckan , Säröbanan
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 övergick loket till Statens Järnvägar SJ och fick littera SJ N6p 3163. I början av 1960-talet såldes loket av SJ till Hå Vallviks Järnväg. Det såldes 1969 till Roslagsbanans museiföreninge.
Parti av Timmeruppfordningen, Lokstall och bangård vid Österström. Till vänster Österströms banan, ÖB lok 1 "Skönsvik" till höger ÖB lok 2 "Österström". Lok 2 hette från början "Holm" men bytte efter bara ett år till "Österström". Andra namn för dem var "Gammelmaskin" ("Skönsvik") och "Nymaskin" ("Österström"). Notera gnistsläckaren på "Österström", den är vänd nedåt.
Västergötland Göteborgs Järnvägs gamla stationshus vid Lilla Bommens Torg. Från första början trähus, restaurerades och blev reveterat. Revetering (från latinets vestire = kläda och franskans revêtir = bekläda) eller rappning är en teknik för att klä en trävägg, först med ett fästmedel, vanligen träpluggar, vassmattor eller ståltrådsnät, och därpå med puts.
Sandsjö station i början av 1900-talet. Stationen öppnades 1864. Efter 1922 hette den Bodafors. Tvåvånings stationshus i trä av Habotypen byggdes under 1863-64. Fullständig mekanisk växelförregling installerades 1912. Södra stambanan förbi Bodafors elektrifierades 1933. Samma år byggdes nytt stationshus. Stationen nedlades 1988.
Askersunds stationen öppnad 1884. Persontrafiken upphörde redan i början av 1930-talet. På slutet gick det bara godståg innan Askersund - Skyllberg - Lerbäcks Järnvägen, ASLJ lades ner 1955. Stationspersonalen står uppställd på traditionsenligt vis. ASLJ lok 4 "Skyllbergs bruk", tillverkat av Motala Verkstad 1898, skrotades 1948.
Det avbildade tågsättet, YCo4p+UDFo5p+YCo4p trafikerade Kalmar-Berga två tågpar per dag med början 1 juni 1949 och över sommaren. Till följd av allvarliga problem med multipelkörningen kopplades aldrig fordonen isär och i augusti 1949 sändes de bort från Kalmar. Bilden kan ha tagits vid provtur med pressvisning den 1 juni 1949, finns även uppgift sept 1949. Fotoplats troligen Hornsö, spårplanen stämmer.
Broddbo station öppnad 1873. I början av 1900-talet restaurerades stationshuset . Då försvann 2 klass väntsal, varigenom expeditionslokalerna kunde givas större utrymme. De två lägenheterna på ett rum och kök gjordes om till en lägenhet om tre rum, kök, tambur och serveringsrum. Mellan 1968 och 1971 upphörde trafikplatsen helt.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
MKontJ lok 1. Leveransfoto. Fick namnet Glada Änkan. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1909 till Statens Järnvägar och fick littera SJ MKa 1029. I början av 1920-talet slopades och såldes till AB Wockatz & Co, Göteborg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.