Porträtt av Per Wilhelm Casparsson. Uppvuxen på sin mors Ulrika Maria Scharps gods Harvestad i Landeryd och efter hennes omgifte styvson till överste Hampus Mörner. Kadett år 1870 och vidare underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Sedermera löjtnant men tvingades avträda sin militära karriär på grund av sjukdom. Från 1885 gift med Anna Helena Karolina Frick. Paret bodde på Saxtorp i Ljung socken men lämnade länet 1889 för nytt boende i Gränna. Foto omkring 1870.
Från 299 kr
Carl Ulfsparre af Broxvik, här porträtterad civilklädd i norrköpingsfotografen john Eschrichts ateljé. Hans liv var i själva verket starkt präglat av det militära. Från kadett vid Karlberg år 1843 till överstelöjtnants avsked 1887 vid Första livgrenadjärregementet i Linköping, kvarstod han i armén ända till 1895. Från 1854 var han gift med Lotten Lilliestierna. Makarna kom att föra en ambulerande tillvaro med hemvist i Skärkind, Linköping, Stjärnorp, Ljung och Gränna. I sistnämnda ort avled han i juni månad 1899, strax före sin 70-årsdag.
Reprofotograferat porträtt av doktor Ludvig Magnus Hjertstedt. Född i Gränna 1810 kom han efter medicinska studier i både Lund och Uppsala att år 1840 utses till stadsläkare i Vadstena. Dessförinnan hade han upplevt ett äventyr som skeppsläkare på korvetten Najaden på en expedition till både Nord- som Sydamerika. I Vadstena tilldelades han snart fler uppgifter vid sidan av sin egentliga befattning, intendent vid Medevi brunn från 1842 och kurhusläkare från 1846. År 1849 efterträdde han Georg Engström som överläkare vid Vadstena hospital.
Interiör från Gustaf Rahms affär på Brahegatan 61 i Gränna. Gustaf Rahm står till höger och lutar med höger arm mot disken under en skylt märkt: KAFFE. Han står vid luckan över gången som skiljer mellan butik och personalutrymmet. Bakom disk står Vilhelm Rahm och Axel Svensson lutade mot hyllorna i avslappnad stil. Till vänster på disken står en våg samt höga glasburkar med möjligen bönor, ärter och mjöl.
Två unga män med armarna i kors och pipa i munnen sitter i von Dübens segelbåt Blenda i Gränna hamn. De bär ljusa byxor, stickad ljus tröja med broderat "BLENDA" på bröstet och sjömansmössa på huvudet. De väntar på att föra kronprinsparet Gustav Adolf och Margaret tillsammans med herr och fru von Düben till Visingsö. Mannen till vänster är Carl Wahlberg och till höger sitter Emil Carlsson.
Tvåvåningshus med locklistpanel vid Brahegatan i Gränna. Markiser vid andra våningens fönster. Det mellersta av fem fönster är öppet och en man tittar ut, precis ovanför skylten "APOTEK". Mannen är möjligen apotekaren Ström. En liten trappa leder från gatan upp mot en kullerstensbelagd yta med en rad borgmästarsten som leder fram till en lägre trappa upp till huset. Trappan är bredare nedtill och avsmalnande uppåt.
Brahegatan i Gränna sommartid. Oscar Carlson affär närmast i bild. Ett barn står i dörren och en kvinna med hatt står intill. En man och en kvinna står utanför grannhuset i norr vars dörrar står vidöppna. Det är sannolikt herr och fru Wetterhall som äger fastigheten. Det ligger en grus/jordhög på gatan som därintill verkar uppriven. Det är möjligen omläggning på gång, från kullersten till gatsten. Trottoaren har alltjämt dubbla rader med borgmästarsten.
Brahegatan i Gränna med S A Andrée födelsehus närmast till vänster, en tvåvåningsbyggnad med locklistpanel och valmade gavlar. Markiser vid tre av andra våningens fem fönster. En skylt ovanför dörren: "APOTEK" och två stolar till vänster om dörren. En man, suddig, hukar sig vid dörröppningen. Trottoaren utgörs av två rader med borgmästarsten. Gatan är belagd med kullersten. Större och mindre barn står längre bort på gatan och tittar mot fotografen.
Två ångfartyg och en ångslup ligger tätt intill varandra vid kaj i Gränna hamn? Det är bärningsångaren "Isbjörn No 1 Göteborg", "Trafik" samt troligen den mindre bärgningsångaren "Isbjörn II". Trafik som ligger i mitten har nyligen bärgats efter grundstötning utanför Visingsös nordöstra udde, det sprutar ut vatten från aktern. Manskap ombord och på stora Isbjörn två kvinnor i ljusa plagg, sannolikt ingående i besättningen. En pojke sitter i en eka som ligger vid fören på Trafik.
Två bilar (cabrioleter) står på den kullerstensbelagda Brahegatan i Gränna i riktning norrut. I den främre bilen sitter direktör Pedersen (Johannes Peterzén?) från Linköping bredvid chauffören. I baksätet sitter fru Pedersen till vänster och intill henne fru Karlsson. I den andra bilden sitter fyra män. Bakom ratten sitter Karl Gustav Karlsson från Skövde och intill honom Fritz Forsell. K G Karlsson var den förste i Skövde att äga bil. En grupp barn kikar fram bakom den bortre bilen.
Interiör från från änkefru Anna Malmborgs hem. En soffgrupp med soffa, fåtölj, bord stol och gungstol. I hörnet står en radioapparat på ett bord. Två fönster med ljusa, tunna gardiner. På en smal vägg däremellan hänger tre fotografier/bilder, bland annat en danspose med dottern Astrid Malmborg. På väggen ovan soffan hänger en målning av Annas make, konstnären Pelle Malmborg, med ett motiv från Gränna.
"Eklund med sin hyrbil". En bil står parkerad utanför Hotell Brahe i Gränna. Det är en Hupmobil med registreringsnr F327. Hitom bilen står en man i chaufförsuniform, möjligen Eklund. Till vänster vid bilens front står en man i keps och rock med pälskrage, det är chaufför Harry Håkansson. Bakom bilen står en okänd man i keps, skinnjacka och troligen uniform - Harry Siebke? Mot husväggen står en pojk med pälsmössa och ler mot fotografen, möjligen David Ebbesson. Det är snöslask på gatan.
Ales stenar eller Ale stenar (RAÄ-nummer Valleberga 20:1) är en skeppssättning vid byn Kåseberga i Valleberga socken i Ystads kommun vid Skånes sydkust. Skeppssättningen består av 59 kvartssandstenar, som var och en väger runt 5 ton. Hela skeppssättningen är ungefär 67 meter lång och 19 meter bred och är Sveriges största bevarade skeppssättning. Den är belägen 32 meter över havet på Kåsehuvud, med en magnifik utsikt över den branta kusten och Bornholm. Skeppssättningen uppfördes under vendeltiden, men begravningar kan ha också ha ägt rum på platsen tidigare under järnåldern. Denna uppfattning bygger på att stenarna inte står tätt intill varandra som de gör i bronsålderns skeppssättningar. Den bygger även på att sex kol-14-dateringar av organiska rester framgrävda kring och i skeppet, bl.a. under några av stenarna, alla ligger inom intervallet 400-900 e Kr [1]. Dessa dateringar genomfördes under ledning av arkeologen Märta Strömberg i samband med hennes undersökningar på 1980- och 1990-talen. En sjunde kol-14-datering har bekostats av privatforskaren Bob Lind, och berörde kol från en eldstad som grävts ut utanför den nordvästra stävstenen. Detta prov visade sig vara 5300-5600 år gammalt, vilket tyder på att platsen var bebodd långt innan skeppssättningen byggdes. Funktionen hos järnålderns skeppssättningar är något oklar då man inte alltid finner spår av några särskilda aktiviteter när man gräver ut dem, men de betraktas i allmänhet som gravmonument. Ofta rör det sig om brandgravar med en urna full av brända ben begravd någonstans inom stenkretsen. I fallet Ales stenar har ingen grav identifierats, men anläggningen har ännu inte blivit totalutgrävd. 1916 restes 40 kullfallna stenar, i vissa fall utan att man visste om positionerna var de ursprungliga, och monumentet blev illa åtgånget vid avlägsnande av flygsand. Monumentet blev återigen hårdhänt restaurerat på 1950-talet utan arkeologisk undersökning, då jordmassor fördes bort och sand jämnades ut med bulldozer. (Informationen hämtad från Wikipedia.)
Ales stenar eller Ale stenar (RAÄ-nummer Valleberga 20:1) är en skeppssättning vid byn Kåseberga i Valleberga socken i Ystads kommun vid Skånes sydkust. Skeppssättningen består av 59 kvartssandstenar, som var och en väger runt 5 ton. Hela skeppssättningen är ungefär 67 meter lång och 19 meter bred och är Sveriges största bevarade skeppssättning. Den är belägen 32 meter över havet på Kåsehuvud, med en magnifik utsikt över den branta kusten och Bornholm. Skeppssättningen uppfördes under vendeltiden, men begravningar kan ha också ha ägt rum på platsen tidigare under järnåldern. Denna uppfattning bygger på att stenarna inte står tätt intill varandra som de gör i bronsålderns skeppssättningar. Den bygger även på att sex kol-14-dateringar av organiska rester framgrävda kring och i skeppet, bl.a. under några av stenarna, alla ligger inom intervallet 400-900 e Kr. Dessa dateringar genomfördes under ledning av arkeologen Märta Strömberg i samband med hennes undersökningar på 1980- och 1990-talen. En sjunde kol-14-datering har bekostats av privatforskaren Bob Lind, och berörde kol från en eldstad som grävts ut utanför den nordvästra stävstenen. Detta prov visade sig vara 5300-5600 år gammalt, vilket tyder på att platsen var bebodd långt innan skeppssättningen byggdes. Funktionen hos järnålderns skeppssättningar är något oklar då man inte alltid finner spår av några särskilda aktiviteter när man gräver ut dem, men de betraktas i allmänhet som gravmonument. Ofta rör det sig om brandgravar med en urna full av brända ben begravd någonstans inom stenkretsen. I fallet Ales stenar har ingen grav identifierats, men anläggningen har ännu inte blivit totalutgrävd. 1916 restes 40 kullfallna stenar, i vissa fall utan att man visste om positionerna var de ursprungliga, och monumentet blev illa åtgånget vid avlägsnande av flygsand. Monumentet blev återigen hårdhänt restaurerat på 1950-talet utan arkeologisk undersökning, då jordmassor fördes bort och sand jämnades ut med bulldozer. (Informationen hämtad från Wikipedia.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.