Gruva i Västerrönninge, 1880-talet. Huset till vänster på bilden är södersidan av Västerrönningen 9.Har flyttats ett par meter åt söder ( närmare kameran). Gruvdriften pågick endast några få år. Påstods vara en guldgruva men guld fann man aldrig. Däremot påträffades långa "glasstavar" (kristall ? ) vilket gjorde att någon utomstående person finanserade brytningen. Flickan längst till vänster Stina Vedin (?) Flickan i mitten Stina Nyströn (?) som var dotter till Olle Nyström. Sittande till vänster Lindén (?) Längst till höger Olle Nyström som startade gruvföretaget Olle Nyströms farbror var arbetsledare. Troligen mannen med repet Olle Nyström, son till Olle N. och Kalle Lund, båda 15-åriga är pojkarna på bilden. En person med namnet Berglund skall även finnas med på bilden. En del av arbetsstyrkan skall ha varit "utsocknes" dvs. ej Oppala-bor.
Från 299 kr
Stationen byggd 1909 . En- och en halv vånings stationshus i sten, tvärs över bangårdsänden. Större ombyggnationer har gjorts 1926-27. En- och en halv vånings stationshus i sten, tvärs över bangårdsänden. Stationshuset finns kvar 1997 som busstation och galleri. "I Signalen 1945, nr 22, s. 20 finns ett litet reportage från Mölle station. En uppgiftslämnare skriver: "Järnvägen invigd den 30 april 1910. Stationshuset byggdes av arkitektfirman Ewe & Melin i Malmö. I mitten av 1920-talet var personalstyrkan 10 personer. Fram till 1937 trafikerades banan med ånglok. Banan elektrifierades 5 nov 1989. Spåren slutade framför huset, det vill säga huset ligger med långsidan mot spåren. En liten bit av plattformen finns kvar samt två ledningsstolpar. Lastkajen finns också. I station finns bibliotek. Väntsalen används till bland.annat konstutställningar. Utanför stationshuset, gatusidan, har bussen till Höganäs sin hållplats. -- Mölle byaförening är mycket aktiv och värnar om stations området. Bland.annat finns en boulebana vid "plattformskanten" "enligt Banvakt.se
Sunnerå herrgård, Ryssby. Första gången gården nämns tillhörde den riddaren Knut Grundis, som 1445 gav gården i morgongåva till sin hustru Birgitta Haraldsdotter (Snedbjälke). År 1467 ägdes Sunnerå av riddaren och riksrådet Gustav Olsson Stenbock, som detta år bytte bort den till Benkt Kaare. I mitten av 1500- talet införlivades gården med Gyllenstiernagodset. På 1580-talet var Sunnerå sätesgård för "välbördig" man Erik Månsson (Stierna), men nedsjönk snart åter till allmänt frälse. Sunnerå är den enda huvudgården i Ryssby som direkt kan knytas till högfrälset. Förutom denna frälsegård fanns även ett skattehemman i Sunnerå. Dessa två gårdar blev rusthåll vid reduktionen och innehades en tid av bönder, men 1728 köpte ryttmästaren Karl Ridderborg de olika hemmansdelarna och byggde ett corps-de-logi. Delar av detta finns kvar i den huvudbyggnad som fortfarande finns i Sunnerå, med trädgård, park och kvarnanläggning.
Stenkyrkan i Öjaby uppfördes under 1400-talet. Sakristian tillkom vid 1600-talets mitt och strax därefter ett vapenhus av trä. Det senare ersattes av ett vapenhus i sten år 1779. I mitten av 1800-talet fanns planer på att Öjaby församling tillsammans med grannförsamlingen i Härlöv skulle bygga en ny kyrka, men Öjaby valde att behålla sin gamla kyrka. Den 29 mars 1906 eldhärjades kyrkan. Branden startade i ett uthus till den närbelägna skolan men spreds med vinden även till kyrkan. En hel del inventarier hann räddas, men kvar efter eldsvådan stod bara de medeltida murarna. Det kyrkorum som sedan återskapades fick en prägel av jugend och nationalromantik, men har under senare år omgestaltats. 1942 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö.
Norra Rottne och Södra Rottne var församlingar som båda hade små, bristfälliga träkyrkor. Behovet av nybyggnad hade diskuterats sedan mitten av 1700-talet. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 . Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Sunnerå är en herrgård och mindre by utanför Ryssby i Ljungby kommun. Sunnerå är belägt vid den sydöstra änden av Ryssbysjön. Första gången gården nämns tillhörde den riddaren Knut Grundis, som 1445 gav gården i morgongåva till sin hustru Birgitta Haraldsdotter (Snedbjälke). År 1467 ägdes Sunnerå av riddaren och riksrådet Gustav Olsson Stenbock, som detta år bytte bort den till Benkt Kaare. I mitten av 1500- talet införlivades gården med Gyllenstiernagodset. På 1580-talet var Sunnerå sätesgård för "välbördig" man Erik Månsson (Stierna), men nedsjönk snart åter till allmänt frälse. Sunnerå är den enda huvudgården i Ryssby som direkt kan knytas till högfrälset. Förutom denna frälsegård fanns även ett skattehemman i Sunnerå. Dessa två gårdar blev rusthåll vid reduktionen och innehades en tid av bönder, men 1728 köpte ryttmästaren Karl Ridderborg de olika hemmansdelarna och byggde ett corps-de-logi. Delar av detta finns kvar i den huvudbyggnad som fortfarande finns i Sunnerå, med trädgård, park och kvarnanläggning.
Resmo kyrka är det medeltida Sveriges äldsta bevarade kyrkobyggnad som alltjämt är i bruk. Den är den bäst bevarade av de kvarstående öländska medeltidskyrkorna och har genom byggnadsantikvariska undersökningar dokumenterats till 1000-talet. De äldsta delarna - koret med absid, långhuset, delar av västtornet - daterar sig från 1000-talets slut. Västtornet färdigställdes vid mitten av 1100-talet och omkring år 1200 uppfördes också ett östtorn. En sakristia tillbyggdes vid 1740-talets början. Stora spetsbågiga fönster höggs upp 1784 och det plana innertaket ersattes med ett tunnvalv av trä. Östtornet, som förvandlat kyrkan till en klövsadelskyrka, revs vid 1826 års ombyggnad ned till något över det ursprungliga korets nivå, och kyrkan erhöll i huvudsak sitt nuvarande utseende. Vid samma tillfälle försågs tornet med lanternin; kor och långhus täcks av ett gemensamt sadeltak; korets takfall dock något kortare. Ytterligare förändringar av tornets utseende gjordes 1890. År 1923 förändrades exteriören enligt förslag av arkitekt A. Roland. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Engesberg. 1947. Engesberg ligger på Norrlandet i Gävle kommun, en badvik med campingplats och vandrarhem. På 1970-talet anlades en fiskehamn för trålare. I viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet ett stort lantställe. Engesberg köptes 1891 av Gävle stad för att bli industriområde. Så blev det inte. 1915 flyttade ett uppfostringshem för pojkar till platsen. Hade startats i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg blev 1927 ett skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende och utbyggnad. I herrgårds-byggnaden öppnades 1979 en servicebutik och i annexet, den äldsta byggnaden, finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknads-fördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Arbetarbladet.
Engesberg lusthus. 1947.En badvik med camping och vandrarhem. Anlades på 1970-talet en fiske-hamn för trålare, i viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet, ett stort lantställe, men köptes 1891 av Gävle stad för att användas som industri-område. Så blev det inte. 1915 flyttades ett upp-fostringshem för pojkar till platsen. Hade startats i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg blev 1927 ett skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende. I herrgårds-byggnaden öppnades 1979 en servicebutik och en servicebutik, i annexet finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknadsfördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Gefle Dagblad.
Engesberg. 1947. Badvik med campingplats och vandrarhem. Där anlades på 1970-talet en hamn för trålare, i viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet ett mycket stort lantställe. Engesberg köptes 1891 av Gävle stad för att användas som industriområde. Så blev det inte. Det kom ett uppfostringshem för pojkar till platsen 1915, hade startat i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg ombildades 1927 till skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende och utbyggnad. I herrgårdsbyggnaden öppnades 1979 en servicebutik och i annexet finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknadsfördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Norrlands-Posten.
Barnsjukhuset beställt genom doktor Hugo Jelke. 18 januari 1949. Westergrenska Barnsjukhuset. Gävle fick 1935 ta emot en donation av Lotten Westergren, 300 000 kronor till en särskild fond för uppbyggnad av ett barnsjukhus. Enligt gåvobrevet skulle barnsjukhuset byggas i anslutning till lasarettet. Och skulle innehålla totalt 52 vårdplatser, en spädbarnsavdelning med 23 platser, en för större barn med 21 platser samt mottagning och poliklinik. 1946 påbörjades bygget efter ritningar av arkitekten Hjalmar Cederström, september 1948 kunde barnsjukhuset, invigas och kallas Johan och Lotten Westergrens barnsjukhus. Lotten Westergren hade då varit död i tio år. Barnsjukhuset som Lotten Westergren länge kämpade för blev knappt fyrtio år. I mitten av 1980 talet började man riva Westergrenska barnsjukhuset för att ge plats åt nya akutmottagningen.
Enligt anteckning på fotots baksida är fotot taget i samband med Barnens dag 1906 i Varberg. Ateljéfoto av en grupp ungdomar i folkdräkter. I mitten står ett par som troligen föreställer ett brudpar: kvinnan bär en hög krona med slöja och mannen en dubbelknäppt jacka som skiljer sig från övriga killars vita skjortor och mönstrade västar. Flickorna bär hättor och pojkarna luvor med stor tofs på sidan varav "brudgummens" är längst och störst. Personer stående fr v: ?, Fritiof Muthéen; Frans Sandberg; Alma Lönnergren; ?, Gustav Stålbåge; Tyra Gustavsson; Gunnar Gustavsson; Chr. Kristensson, John Victorin; ?; "Sympaten" Nilsson; Birger Börjesson. Sittande fr v: Tora Lambert; Agnes Andersson; Anna Lindqvist; Heddy Christensson; Anna Hammarqvist; Elin Bengtsson. Under de senares namn står "affärsbiträden" antecknat.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.