Evedals fabrik. Från Frankrike kom Alois Béha. Han hyrde på 1880-talet det f.d. Gilckska färgeriets lokaler vid Västerbro men redan 1889 uppförde han, vid Viskan i norra delen av staden, en fastighet och startade egen färgeri- och blekerirörelse. Efter hustrun Eva fick fabriken namnet Evedal, något som lever kvar i såväl Evedalsbron som Evedalsgatan i dess närhet. Efter flera konkurser övergick fabriken i Johan Skoglunds ägo men Béha stannade kvar som färg- och blekmästare. Senare finner vi honom som färgmästare på Nordens fabriker. Hustrun Eva var konstnärligt och praktiskt lagd och startade på Östrlånggatan sin Rit- och Tapisseriverkstad.
Från 299 kr
Kilsunds kontor och lagerbyggnad. Traditionellt dominerades textilindustrin i Borås av bomullsväverierna, men på 1890-talet växte det också fram flera ylleväverier staden. Kilsund var ett sådant. Kilsund grundades 1895 av Hugo Davidson. En fabrik anlades utanför stadskärnan på det gamla landeriet Kilsunds mark. Den imponerande kontors- och lagerbyggnaden, som speglar sig i Viskans vatten, uppfördes 1904. Tyskland var vid denna tid ett industriellt föregångsland och det tyska inflytandet var stort också i Borås. Kilsund hade en tysk disponent och teknisk direktör vid namn Herman Roscher och flera tyska färgmästare. På Roschers tid sköttes Kilsunds bokföring och korrespondens på tyska. Byggnaden står kvar än idag (2008) med adress Kilsundsgatan.
Tryckt text på kortet: "Den gamla båkfyren står ännu på sin ställning - men hur länge. Kägelbanan lutar sig mot sitt fall." Text på bakssidan: "Tre kulturbyggnader i Marstrand håller på att rasa ihop därför att ingen vill göra något för att underhålla dem. I hembygdsföreningen i staden finns pengar, men dessa kan man inte använda eftersom hembygdsföreningen inte på flera år haft något möte. För övrigt är bara fyra marstrandsbor medlemmar i föreningen. Resten är sommargäster. Kulturminnesrådet i Bohuslän har inga pengar och kan inget göra, förklarar landsantikvarie Claes Claesson."
Karin Karolina Lustine föddes i Vänersborg den 6 december 1886 (för övrigt exakt ett år efter Birger Sjöberg). Hennes mor hette Emelie Lundberg och hennes far var musikfanjunkare Wilhelm Ludvig Lustine. Själv var Karin anställd som kontorist i Eskilstunaboden vid torget i Vänersborg. Karin var Birger Sjöbergs ungdomskärlek och till vilken han friade och fick nobben. Hon gifte sig senare med köpman Hugo Timén och de flyttade till Göteborg, där Karin avled den 19 mars 1962. Karin är inspirationen till Frida i Birger Sjöbergs dikt och visa. Källa: "Staden som blev dikt - Vänersborg omkring 1900" av Birger Sjöberg-sällskapet (1994).
Tyskland, Karlsbad. Det hus Professor Forssell bebodde, då han avled i Karlsbad 1883. Huset, som anses som ett av de äldsta i staden, var ursprungligen i 4 våningar. De översta båda våningarna nedbrunno i april 1929, varefter huset i sin helhet revs i oktober samma år. Huset var beläget i närheten av Hotel Pupp. Det kallades "Goldene Sänle". Ovanstående har meddelats av dottersonen häradsskrivare G. Wijk, som besökte Karlsbad 1929. Professor Nils Edvard Forssell född 1821 31/8 i Västanfors död 1883 5/6 i Carlsbad Föreståndare vid Veterinärinrättningen i Skara. Make till Maria Forssell (f. Torin). Far till Bror, Tekla och Emma Walter (f. Forssell).
Kv. Veterinären, Storgatan 56. Första varmbadhuset i Falköping inrättades av provinsialläkaren C.A.L. Neuman i den av honom ägda fastigheten Carlslund vid Ellet, byggt 1870. Efter nedläggningen idkade en göteborgare Söderberg café-rörelse i c:a 10 år. Slaktare Karl Hansson inköpte fastigheten omkring 1885. Falköpings stad hyrde av Hansson för folkskola. Nykterhetsföreningen Enigheten hyrde också av Hansson tills den byggde egen lokal vid S:t Olofsgatan 1902-1903. Staden köpte sedan fastigheten för Gasverket och hade där lokal för kontor m.m. Främre delen av byggnaden, som syns på fotot revs omkring 1900. Slutligen revs hela byggnaden i juli 1974.
Panorama över Falköping och Mösseberg (färglagt foto). Mellan Apoteket (S:t Olofsgat. 7) och Jungmarkerska huset är det endast planteringar. Här byggde Skaraborgsbanken 1911-13 sitt storslagna bankhus. Byggnadsarbetena tog 1 1/2 år och banken inflyttade i okt. 1913. Byggnaden var, som syns på nedre bilden, större än de flesta husen i staden. Mången ansåg också, att den var för "vräkig". Den byggdes synnerligen stabilt. Exempel härpå är att de då införda luftfunktionerna fungerar ännu (1973). Först 1967 flyttade banken därifrån och då till S:t Olofsgat. 1. Därefter följde inre ombyggn., innan Apoteket flyttade från 7 till 9.
S:t Eriks grotta. "Vid S:t Eriks grotta på Marstrand på nedersidan av fästningen ut mot havet ligger S:t Eriks park i en dalsänka men kan ej växa högt på grund av de hårda västanstormarna. Här nere i denna grotta frågade jag en gammal marstrandsbo en gång varigenom staden fått namnet Marstrand då svarade han mig att det var en skuta som hade förlist här utanför och höll på att sjunka men var i s.k. marvatten när den strandade på ön och därför fick namnet Marestrand som sedan blivit ändrat till Marstrand."
Stenar, Verktyg, Utgrävning, Personer, Fotografi, Photograph
fotografi
Utgrävning, Verktyg, Personer, Fotografi, Photograph
Härna by, Skräddargården nr 2. Runsignum Vg 161
Laholm 38:1
Jukkasjärvi 41:1
Kiruna
Jukkasjärvi 2471
Jukkasjärvi 159:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.