Det var nästan otänkbart att inte ha en smedja på gården. Att vara smidkunnig var en nödvändighet. Det var så mycket järndetaljer till redskap och verktyg som man måste göra och laga, så man var här mycket ofta. Denna vackra smedja är troligen från 1870-talet. I dörren står Lars Nilsson 42 år och hans mor Stina Greta Persdotter 69 år.
Från 299 kr
Manbyggnaden kan vara uppförd 1870 när denna part kom till. Det är en parstuga med typiska fönster för tiden med foder och trekantsfönster på gaveln. Taket var ursprungligen belagt med spån, senare papp. Köksbakbygget var tämligen nytt när bilden togs. Till höger står en brygghusflygel från 1870-talet. Vid grinden ser det ut som det står en kvarnsten!
Sommarvillan Åhyddan nära Stångåns utlopp i sjön Roxen. Uppförd av järnhandlare Mauritz Hydén i början av 1870-talet. Vid tiden för bilden skrev man år 1898 och tidningen Östgötens redaktör Isidor Kjellberg hade varit ställets ägare en längre tid. Enligt en påskrift ser vi honom på bryggan invid sonen Emil. Samma källa uppger att vi på verandan skymtar hushållerskan Christina Andersson.
Linköpings domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1747-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att i stora drag omdanas och erhålla sitt nuvarande utseende.
Vy mot Finspångs slott i dis. I förgrunden den smäckra järnvägsbron över Skutbosjön som tillkom i samband med järnvägsbygget mellan Finspång och Pålsboda under 1870-talet. Konstruktör för järnvägslinjen inklusive bron var mångsysslaren Claes Adelsköld. I broräcket återkommer beställarens initialer i relief, brukspatron Carl Ekman.
Ett av många högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Linköpings paradgata Drottninggatan var inget undantag, tvärtom, och bruksägare Christian Sjögreens fastighet från det sena 1870-talet uppfyllde sannolikt anspråken. Foto 1956 kort före rivning.
Parti av Storgatan i Linköping. Tiden är några år in på det nya seklet. I fonden ses Östgötabanken, uppförd i slutet av 1870-talet. För ritningarana stod stockholmsarkitekten Fredrik Olaus Lindström. Vid tiden för bilden har en ombyggnad nyligen genomförts. Den synligaste förändring visar tornet som 1907 försågs med en huv.
Vy mot Norsholms gamla herrgård. Dokumenterad av den flitige amatörfotografen tillika översten Lars Fredrik Lovén 1893-94. Herrgårdens bottenvåning är en rest av 1600-talets manbyggnad. Tidens utseende fick efter en ombyggnad på 1870-talet. Vid tiden för bilden ägdes gården av kapten Axel Abelin med makan Eva Elisabeth.
Vy mot Norsholms gamla herrgård invid Roxens östra strand. Dokumenterad av den flitige amatörfotografen tillika översten Lars Fredrik Lovén 1893-94. Herrgårdens bottenvåning är en rest av 1600-talets manbyggnad. Tidens utseende fick efter en ombyggnad på 1870-talet. Vid tiden för bilden ägdes gården av kapten Axel Abelin med makan Eva Elisabeth.
Suddig men unik vy från Linköping. Fotografen stod ungefärligen på platsen för dagens västra landfäste av Drottningbron. Närmast till vänster ses bebyggelsen i det forna Tannefors kvarter nr. 27 som till delar tillhörde Jon Asklunds tobaksfabrik. I fonden skymtar Stångebro som den såg före Kinda kanals tillkomst i början 1870-talet. Fototiden uppskattad till omkring 1865.
Stationen anlades 1866. Men redan på 1870-talet ersattes stationshuset med en tegelbyggnad. Mekanisk växelförregling. Bangården utvidgades. Industrispår till Karmansbo järnverk. KURJ, Köping - Uttersberg - Ryddarhyttans Järnväg. När Köping - Uttersbergs Järnvägsaktiebolag ,KUJ, köpte Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, URJ av Riddarhytte AB 1 januari 1911 beslöt man att de båda järnvägarna skulle få ett nytt namn, Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, KURJ..
Enligt text som medföljde bilden: "Tagit i slutet på 1870 eller 80-talet. Lärare var folkskolelärare Lycke." Enligt text som medföljde bilden: "Fröken Snäll Lysekil, tagit i början av 80-talet eller slutet av 1870-talet. Inlämnat av Bertha Snäll som är med på kortet, till John Westling atelje."
Vid stora fallen i Huskvarna ligger, uppe till vänster, byggnaden som idag är Husqvarna Fabriksmuseum sedan 27 april 1993, och inryms i det hus som fram till 1940-talet var vapenverkstad. Till vänster syns en del av Slottsvillan. I förgrunden går Hakarpsvägen med bro över vattnet. Bilden är från 1870-talet.
Kaggensgatan sedd från gamla Jordbrovalvet. Å andra huset från vänster ses en skylt för handlanden Olof Ruda, vilkeen enligt uppgift började sin rörelse år 1874. Bilden alltså sannoligt från 1870-talet. De gamla fritrapporna finns å bilden ännu i stor utsträckning kvar. Orginalfoton Kreuger & Ebeling. Gåva av fotograf Herman Sandberg.
Kors av trä, försett med följande inskription: "Nels Gusstav Svenson, född år 1827 död 1845 d 9/10 i Näfversjön." Enligt hörsägen drunknade Svensson under fiske och blev uppdragen på den plats där korset står. Genom utdikning på 1870-talet försvann sjön och strandkanten har nu det utseende som fotot visar.
Bilden föreställer Barometerns första tryckeri, på samma plats som idag i korsningen Södra Långgatan-Västra Sjögatan. Som synes har det funnits kraftiga fritrappor även på Södra Långgatan. Bilden är svår att datera då det inte med säkerhet går att avgöra om stationshuset, byggt 1877, finns i fonden, men den skall vara tagen på 1870-talet.
Östra Sjögatan på 1870-talet, sedd från Kavaljeren. I förgrunden till vänster Kv Borgmästaren (Östra Sjögatan 1) i dess ursprungliga skick: Väggar panelade och röda med vita knutar, taklist med träsnitt. Framför huset i gatkanten en lind. I fonden skymtar Kantorsporten, en av de nu rivna portarna i Kalmars stadsmur. Framför porten syns eventuellt en av stadens brunnar.
Ekerot Carl Emil lantbrukare Dörby 1851-1905. Gruppfoto 1870-talet taget i Dörby? Emil Ekerot stående i mitten i bakgrunden, sittande till höger handlare J.O.C.W Elmlund, Övriga personer fruarna Hulda storck, Hilda Storck, Bertha Andersson, Damina Elmlund, N Berg, fröknarna Agnes Schidt, Thelander, herrarna Almqvist,grosshandlare Nyberg, läroverks adjunkt Paulsson, landsfiskal
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.