Stora torget sett mot Jonn O. Nilsons palats. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Från 299 kr
Orig. text: Trädgårdsföreningen 1926. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr. Restaurangen byggdes 1881 efter ritningar av Rudolf Ström, dess fasad ändrade utseende många gånger. Restaurangen brann ner till grunden 14 april 1977 och har inte återuppbyggts.
Barnens Dag firas med parad genom staden. Här kommer en blåsorkester vars medlemmar har svarta hattar och stora skägg. Sune Malmberg, Pennemo och Torsten Torstling i främre raden (namn på fler orkestermedlemmar finns på bild 01518) Och efter kommer Arboga öl... En folkvagn står parkerad efter gatan. En man i publiken höjer sin kamera. Till höger ses den före detta vaktmästarbostaden till Arboga Margarinfabrik, vid Ahllöfsgatan, och längre bort skymtar tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan.
Stadsfullmäktige på rundresa i staden. Från vänster: Mannen som pekar med hela handen, är okänd. Mannen i hatt är Folke Pettersson (folkpartist). Mannen i keps är Börje Eriksson, stadsarkitekt. Kvinnan i sjalett är okänd. Mannen bakom henne är okänd. Han med glasögon är Anders Gernant (centerpartist). Intill honom står Bror Gustavsson som är ordförande i skolstyrelsen (socialdemokrat). Längst till höger ses kommunalrådet, Nils Brodin (socialdemokrat) De besöker en byggarbetsplats. En bassäng med vatten. Cementplattor, bräder och grushögar i skogen. Bilar i bakgrunden.
Två unga män med cykel vid Hornstullsgatan 1.
The Tall Ships' Races är en internationell havskappsegling för segelfartyg och stora segelbåtar som har arrangerats sedan 1956. Kappseglingen arrangeras av Sail Training International. I tävlingen deltar skolfartyg, scoutbåtar och privata skutor och båtar från många olika länder; tävlingen i sig är inte det viktiga utan ungdomsarbetet. Ett av prisen är för gott kamratskap. Förutsättning för att få delta i seglingen är att minst 50 % av besättningen består av ungdomar mellan 15 och 25 år. Mellan 1973 och 2003 var tävlingens officiella namn The Cutty Sark Tall Ships' Races, då huvudsponsorn var Cutty Sark whisky. Från år 2004 var huvudsponsorn Antwerpen (hamnen, staden och provinsen), och 2010-2014 är Szczecin huvudsponsor. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Strandbad vid Goda Hopp, nakenbad för herrar. I bakgrunden syns Varbergs fästning. Småpojkar var de som först tog nakna dopp vid klipporna här utanför staden. Vuxna män ur arbetareklassen, som inte hade råd att betala för vare sig bad i Kallbadhuset eller badkläder, började sedan också att besöka dessa badplatser; Goda Hopp, Skarpe Nord för damer och Djupa Dräkt tidvis för herrar, tidvis gemensamt. På 1910-talet önskade dock stadens styrande att badkläder användes. Badhytter uppfördes på badplatserna med föreståndare och biträden som hyrde ut baddräkter. Hytterna på herrarnas bad stod dock endast i några år innan de sveptes ut till havs.
Vykort, "Strandbad vid Varberg". Vy över klipporna på Goda Hopp, herrarnas nakenbad i Varberg. Till en början var det småpojkar som badade nakna här vid badplatserna Goda Hopp och Djupa Dräkt utanför staden. Nakenbadande vuxna män var i regel arbetare som inte hade råd med badkläder, i den mån de ens fanns att köpa. Ett bad i Kallbadhuset kostade. Vuxna manliga nakenbadare ökade i antal mot 1800-talets slut och redan före 1910 försågs badplatserna med badhytter både för herrar på Goda Hopp respektive Djupa Dräkt och för damer på Skarpe Nord, men påbudet var att man skulle använda badkläder. Sådana hyrdes ut av respektive föreståndare för hytterna.
Marknadsbesökare på Kungsbacka torg år 1948 där bland annat laggkärl ocholika slags korgar saluförs. Bussar står parkerade på torget, men kring denna tid flyttades bussparkeringen till järnvägsstationen. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Vid tiden för bilden låg Göteborgs Bank och en Möbleringsbolaget i huset. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Marknad år 1948 med bland annat laggkärl, spån- och flätkorgar på Kungsbacka torg. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Vid tiden för bilden låg Göteborgs Bank och en Möbleringsbolaget i huset. I den högra gavelprydda delen av huset låg under många decennier Kristianssons Kafé, som dels hade en enklare öl- och smörgåslokal, dels en mer ombonad konditorilokal. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Gatubild vid Norre Port i Halmstad, sedd från Storgatan. Flera män i olika munderingar står längs vägen, vända mot fotografen. Den norra stadsporten ingick i det befästa Halmstad och stod klar 1601, alltså under danskt styre. Dess sneda vinkel gentemot Storgatan lär ha funktionen att förhindra beskjutning in mot staden. Varje natt stängdes alla stadsportarna till skydd åt invånarna. Stadsfullmäktige beslöt 1879 att riva portbyggnaden, men dåvarande riksantikvarien sa nej. Istället inrättade Hallands Museiförening (bildad 1886) där ett museum som öppnades 1899 och stängdes 1933. Norre Port blev byggnadsminne 2007.
Vykort, "Halmstad, Stortorget". Marknadsdag med flera träbodar på torget, där de uppslagna luckorna bildar tak över kunderna. Till vänster står boden för Halmstads Ångkorvfabrik, som vid tiden för fotografiet påbörjat sin expansion. Ägaren Fredrik Johansson lät uppföra en gårdsbyggnad med nya fabrikslokaler (de gamla var för små) och bostad på Brogatan 41 i staden, som stod klart 1907. Affärerna gick mycket bra och flera butiker med Ångkorven öppnades över åren. 1934 lämnade man torghandeln och flyttade in i Saluhallen istället. I början av 1960-talet övertog bröderna Gustaf och Åke Bengtsson fabriken och affären vid Brogatan, då namnet ändrades till Halmstads Charkuterifabrik (HCF). Verksamheten fortsatte fram till slutet av 70-talet, då den lades ner.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats.; Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken
Brevkort, "Parti af Varberg", skrivet 1902. Motivet är en utsikt från fästningen mot staden i öster med del av Platsarna till höger i bild. Gerlachska huset och dess stallar syns mitt i bild på den breda Bäckgatans vänstra sida. Längre upp på gatans högra sida ses Sparbanken och som uppfördes 1898 - fotografiet måste således vara taget mellan 1898-1902. Vid horisonten ses Träslövs kyrka, till vänster om Varbergs kyrktorn. Jeppa Förstbergs handelsträdgård ligger till vänster i bild och byggnaden nedtill med vågräta fasadband är 'Freds' banvaktsstuga (Mellersta Hallands järnväg invigdes 1886) och den s k Tågängen.
Vy över Gamla staden från Kuretornet på slottet. Södra kyrkogården håller på att anläggas. Den gamla bron leder ännu till slottet. Stadsparken skall inte anläggas ännu på nästan tio år. Det ljusa huset mitt i bild står ännu, liksom ett rött till höger. Annars är bilden förändrad. På den öppna ytan till höger, p andra sidan gatan från där parken anlades, byggdes stadens lasarett 1878. Det är nu, 2021, bostäder efter att en längre tid varit skola. Längre bort breder idag bostäder ut sig.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.