Medföljande text: "Arbetare vid Myrens Mekaniska Verkstad, Strömstad. Främre raden fr v Erik Antonsson (son till Karl Antonsson), Arne Ljungqvist, Bo Lundberg och Karl Antonsson. Rad 2, fr v: Hakon Olsson, Georg Danielsson, Hilding Andersson, Jan Eriksson, Allan Ljungqvist, Jan Olsson, Anders Winter och Erik Nilsson. Rad 3 fr v: Georg Danielsson, Rickard Böö och David Ljungqvist. I bakgrunden syns till höger gamla sillsalteriet, till vänster spantning av båt. Bilden tagen 1931-1932. Originalfoto tillhörande Allan Ljungqvist, Strömstad".
Från 299 kr
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Begravning på Norra kyrkogården. Gravsättning, en präst står vid graven tillsammans med en mängd soldater. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg.
Invalidutväxlingen under första världskriget år 1915-1917. Gravar på Norra kyrkogården täckta med blommor. Krigsfångeutväxlingen initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Färjan GRAECIA. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
Stora verkstaden 1972. Nyproduktionen är nedlagd. Bara en båt har byggts sedan Karl Fröbergs Båtvarv AB. De övertog varvet efter Fröbergs död. Många av aktieägarna är båtägare som har båtar byggda på Fröbergs varv eller har båtar som legat där för vinterförvaring. Sedan 1970 hyrs delar av varvet, bland annat stora verkstaden, ut till Båtbolaget i Stockholm AB. Båtbolaget använder varvet för att utföra reparationer och hyr ut platser för vinterförvaring.
På bilden syns fyra segelbåtar som ligger förtöjda vid Kungsbrons kaj. I varje båt sinns en besättning som iordningställer båtarna före eller efter segling. På kajen står fyra högre befäl medan ett femte befäl står i den främre av de två båtar som ligger längst till höger i bild. Det går dock inte att urskilja några individuella drag hos dessa, eller befälsgrader. Uppe på kajen finns också tre matroser: två sitter ner på kajen till höger i bild och en går på kajen. I bakgrunden ses residensets garage samt von Otterska gården.
'Ca 40 personer gående på stranden samt stående på mobil båtbrygga. Ser ut som flera enkla vagnar med 4 hjul som står på rad från en båt och in not land. Människorna går från båten in till stranden. I fonden en stad eller samhälle med hus och byggnader samt fler båtar ev. hamn. :: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
Båten byggdes i ett uthus till bondgården "Nailsa" utav bonden och båtbyggaren Nils Severin Johansson. Denna båt med namnet Torvald FG 15 var hans största båtbygge. När båten var färdigbyggd rullades den ca. 100 m ned till stranden. Ortens fiskare, bönder och drängar, totalt över 20 man assisterade vid sjösättningen 1905 vid Koggebryggan i Stranninge. Från Fiske-Historik pärm A, av G Heikenberg. Bild 3: Femte mannen från höger med vit skjorta och en spann i handen är "Kärra-Johan", som beställt och var ägare till båten. (Uppgift från sonen kommunalrådet Erik Gustavsson i mars 1998)
'Bildtext: ''III. 30. Västkustlandskap.'' Vy med klippa vid havet. Liten stuga på toppen av berget, 3 kvinnor stående intill huset. Nedanför båt med segel och människor ombord. Se även fotonr. 5139: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
Passagerarångbåten Dufvan utanför Östrand julen 1905. Kaptenen J. P. Näsman är infälld i bilden. Båten hette tidigare Sjöfröken och köptes till Sundsvall 1900 av Gustaf Fröberg som lät modernisera henne. Det blev den första båt i Sundsvall som hade elektrisitet ombord. 1901 övertogs hon av Sundsvall-Klingerfjärdens ångfartygs AB och gick då mellan Sundsvall och Söråker. Den var känd för att dra upp stora svallvågor efter sig. Efter 16 år i Sundsvall såldes hon till Härnösand och byggdes om till bogserbåt. J P Näsman var kapten fram till 1916. Styrman mellan 1915-16 var J A Åström.
Invalidutväxlingen 1915-1917. Begravningen år 1918 på Invalidkyrkogården, Norra kyrkogården i Trelleborg. En mängd soldater och Röda korssystrar är närvarande. I bakgrunden syns Norra skolan. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
'Monterad berguv. :: :: Text till bilden: ''Berg- eller stenufven hör till ugglornas stora skara, som utmärkes genom framåtrigtade ögon och vida öronöppningar, men ufvarna hafva hornlika tofsar på pannan, hvilka ge dem ett egendomligt utseende. Bergufven är allmänt känd för sitt i nattens stillhet vildt tjutande, hemska låt, som liknar ett jämmerfullt båt! båt! Af en grof karlstämma. Han trifves gerna i bergiga trakter och bor der, helst parvis och långt skild från sina närmaste anhöriga, i klyftor och ras. Derifrån gör han sina utflygter i skymningen för att söka rof, bestående af andra varmblodiga djur, men hos oss är han ej så farlig för det matnyttiga vildtet, att man med krut och bly bör möta honom. Författaren av dessa rader har här i vestra Sverige öppnat snart ett halft hundra af denna fogelart, men aldrig funnit annat i hans inelfor än lemningar af råttor och sorkar. I en annan ort kan förhållandet vara annorlunda, men icke skall foglen derföre anbefallas till utrotning överallt.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav. Film nr. 128 Hamnen, GG 367 "Vingafors" (Skeppare Einar Utbult ej med på bild) ligger vid kajen, det fyrkantiga lilla vita huset t.v. är frisersalongen. Båten innanför Vingafors är GG 149 Iris. Elverkets hus t.h. från vänster Gunnar Hansson (son till mannen längst t.h. Andre Hansson), näst längst t.v. Alf Corneliusson. Mannen som håller anteckningsboken i handen är John Palm, som är tankbåtsförare på tankbåten "Ägir" som ligger utanför den båt de står på. ( troligen är det GG 664 "Erly" son har bunkrat olja eller trätjära som levererades i fat under kriget, skeppare på "Erly" är Andre Hansson)
Fotografiet visar en åttahuggare och dess besättning. Båten är placerad i bildens förgrund och ombord finns det allt som allt tolv personer. I fören står två unga sjömän hållandes i en båtshake och bakom dem ses åtta av deras kamrater roendes slupen. Dessa har ryggen vänd mot betraktaren. I aktern står ett högre befäl vars tjänstgöringsgrad inte går att avgöra utifrån fotot, samt en yngre besättningsmedlem. I bakgrunden syns ytterligare en åttahuggare och här sitter samtliga ner utom en person som också den står akterut. Om denne är ett högre befäl går inte att avgöra. Till höger i bakgrunden är ytterligare en båt på väg in i bild, men här syns ingen ur besättningen. Fonden utgörs av Stumholmen; de byggnader som delvis syns är Beklädnadsverkstaden, Båtsmanskasernen och Tunnebodsmagasinet.
Vy av Oskarshamns varv omkr.1905. 1. Hus i Gröndal 2. Två träpontoner, f.d. Neptunbolagets (sedemera kasserade) 3. Varvsområdet slutade här,strax ovanför porten. 4. Varghagen (för kasserad plåt) 5. Kajen. 6. Två bostadshus (Tomtebo) färdiga 1899 för varvsarbetare. 7. 16 familjers hus. Lägenhet 1 rum+kök. En del familjer hade 8 barn. I regel var det 4-5 barn i varje familj. Brunn fanns men ej rinnande vatten. Brunnarna finns kvar. 8. Snickeri (nuv.kontoret)- undervåningen är modellverkstad. Övervåningen Snickeri (under Snickeriförråd) 9. Fartyg under reparation vid kajen. Fartyget t.h. ligger under saxkranen. 10. Båt på liten slip (egentligen bädd) revs före 1912. 11. Kvarnstubbe. 12. Gamla förrådsbyggn. (två vån.) med kontor och ritkontor i ena ändan av övervåningen. 13. Pannverkstad-bortom den kopparslagareverkstad (revs 30-40 talet) 14. Skorsten för spantugn. Låg utanför båtskjulet-Rökkanalen ledde dit. 15. Båtskjulet. 16. Fartyg upplagda i väntan på reparation eller av annan orsak (dåliga frakter) 17. Varvsområdet slutade här. 18. Refoto SSHM 1969 efter foto tillh. Oskarshamns varv.Neg.17341A.
Text hämtad ur textmaterialet från skärmar till Kommunikationsutställning "Här går vägen till Uddevalla......" utförd av lärarna Birgitta och Bo Lindgren, Unnerödsskolan i Uddevalla, år 1980. Stationen vid Sörkällegatan (Uddevalla Södra). Resande som skulle vidare mot Strömstad utväxlades med hästskjuts till Uddevalla C den första tiden då tunnlarna (inne i Uddevalla) ej var klara. 1907 öppnades trafiken mellan Uddevalla Södra, som var ett litet hus vid Sörkällegatan, ochTingstad (på Hisingen). Järnvägsbron över Göta älv var inte klar så passagerare till Göteborg fick ta båt till Lilla Bommen. Senare samma år var det klart till Centralstationen i Uddevalla. Flera ras och andra besvärligheter drabbade banan, innan den slutligen blev helt klar. I mars 1909 kunde man för första gången åka tåg (hela vägen) mellan Göteborg C och Strömstad C på Bohusbanan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.