Skredsvik 341:1
Från 299 kr
Eka
Skredsvik 146:1
Anna Gavelia Wolcker var gift med borgmästare Sigrid Wolcker som innhade denna tjänst i slutet av 1600-talet. (Bild C 517) Fotografi av målat porträtt i olja. Konstnär: Konterfejaren Johan Johansson ?
Den gamla prästgården i Gryt söker sina äldsta delar till det sena 1600-talet. Husets rådande proportioner kom till efter en om- och tillbyggnad 1825. Sedan 2010 i privat ägo.
Karl Höijer, rådhusvaktmästare. En stadshistorisk avdelning är ett de många inslagen i Kalmarsundsutställningen. Här förevisar stadsvaktmästaren Höijer den utanför rådhusalen sedan 1600-talet fastsmidda "rådhusalnen" efter vilken Kalmar stad och hela bygden hade att rätta sig.
Östra Skrukeby kyrka dokumenterad före restaurering 1925-26. Längst till vänster skymtar det vapenhus i trä som tillkom efter tornets nödvändiga nedrivning 1868. Därefter ses det gamla vapenhuset och till höger det gravkor som tillkom på 1600-talet för släkten Ribbing.
Det har funnits lotsstation på Häradsskär sedan slutet av 1600-talet och det var främst sjöfarten till Söderköping och Norrköping som behövde stödjas. Här en vy över skäret från 1915.
Medfaren men unik dokumentation av Ribbingska gravkoret i Östra Skrukeby kyrka. Koret tillkom under 1600-talet för ägarna till Grenholms säteri. Vid restaurering av kyrkan 1925-26 kom kistorna att placeras under golv och koret fick ny funktion som dopkapell.
Tidigt under medeltiden uppfördes en kyrka i Tuna. Under 1600-talet byggdes kyrkan ut och genomgick flera renoveringar. År 1737 byggdes ett kyrktorn på västra sidan. År 1764 byggdes en ny sakristia.
Kyrkans vägg med skarven mellan medeltidens mur och 1811 års kor. T.h. Kafleska gravkorets västra mur. Både till Kafleska gravkoret på 1600-talet och ombyggnaden av kyrkans kor 1811 användes huggen sten ur klosterruinen.
Rekonstruktion av hur en dykarklocka kunde se ut på 1600-talet. Liknande dykarklocka användes av Albreicht von Treileben då han bärgade kanonerna från Vasa, under åren 1663-1665. Se bild 1-409 för mer info.
Ramhults masugn, Småland. Masugnen eller bruket sett nedifrån. Här var även stengjuteri, och sannolikt skedde gjutningen från denna sida, då terrängen icke tillåter sådan åt annat håll. De stora slaggvarpen visas, att masugnen länge varit igång. Masugnen användes från 1600-talet.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1949. Motiv av Liten seglare i Chesapeakeviken från mitten av 1600-talet -Gammal karta från samma epok- överst t.v.: kolonien Marylands vapen. 300-årsminne av staden Annapolis:s grundläggning: 1649-1949.
Seriebild M 21 b. Postbonde från 1600-talet, i kläder från Skansens klädkamma-re. Statist är Sven-Åke Ohlsson, från Föreningen Postfolkets teatersektion. Den arrangerade bilden är tagen vid en gärdesgård på Skansen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.