Resmo kyrka är det medeltida Sveriges äldsta bevarade kyrkobyggnad som alltjämt är i bruk. Den är den bäst bevarade av de kvarstående öländska medeltidskyrkorna och har genom byggnadsantikvariska undersökningar dokumenterats till 1000-talet. De äldsta delarna - koret med absid, långhuset, delar av västtornet - daterar sig från 1000-talets slut. Västtornet färdigställdes vid mitten av 1100-talet och omkring år 1200 uppfördes också ett östtorn. En sakristia tillbyggdes vid 1740-talets början. Stora spetsbågiga fönster höggs upp 1784 och det plana innertaket ersattes med ett tunnvalv av trä. Östtornet, som förvandlat kyrkan till en klövsadelskyrka, revs vid 1826 års ombyggnad ned till något över det ursprungliga korets nivå, och kyrkan erhöll i huvudsak sitt nuvarande utseende. Vid samma tillfälle försågs tornet med lanternin; kor och långhus täcks av ett gemensamt sadeltak; korets takfall dock något kortare. Ytterligare förändringar av tornets utseende gjordes 1890. År 1923 förändrades exteriören enligt förslag av arkitekt A. Roland. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Från 299 kr
Engesberg. 1947. Engesberg ligger på Norrlandet i Gävle kommun, en badvik med campingplats och vandrarhem. På 1970-talet anlades en fiskehamn för trålare. I viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet ett stort lantställe. Engesberg köptes 1891 av Gävle stad för att bli industriområde. Så blev det inte. 1915 flyttade ett uppfostringshem för pojkar till platsen. Hade startats i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg blev 1927 ett skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende och utbyggnad. I herrgårds-byggnaden öppnades 1979 en servicebutik och i annexet, den äldsta byggnaden, finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknads-fördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Arbetarbladet.
Engesberg lusthus. 1947.En badvik med camping och vandrarhem. Anlades på 1970-talet en fiske-hamn för trålare, i viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet, ett stort lantställe, men köptes 1891 av Gävle stad för att användas som industri-område. Så blev det inte. 1915 flyttades ett upp-fostringshem för pojkar till platsen. Hade startats i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg blev 1927 ett skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende. I herrgårds-byggnaden öppnades 1979 en servicebutik och en servicebutik, i annexet finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknadsfördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Gefle Dagblad.
Engesberg. 1947. Badvik med campingplats och vandrarhem. Där anlades på 1970-talet en hamn för trålare, i viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet ett mycket stort lantställe. Engesberg köptes 1891 av Gävle stad för att användas som industriområde. Så blev det inte. Det kom ett uppfostringshem för pojkar till platsen 1915, hade startat i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg ombildades 1927 till skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende och utbyggnad. I herrgårdsbyggnaden öppnades 1979 en servicebutik och i annexet finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknadsfördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Norrlands-Posten.
Barnsjukhuset beställt genom doktor Hugo Jelke. 18 januari 1949. Westergrenska Barnsjukhuset. Gävle fick 1935 ta emot en donation av Lotten Westergren, 300 000 kronor till en särskild fond för uppbyggnad av ett barnsjukhus. Enligt gåvobrevet skulle barnsjukhuset byggas i anslutning till lasarettet. Och skulle innehålla totalt 52 vårdplatser, en spädbarnsavdelning med 23 platser, en för större barn med 21 platser samt mottagning och poliklinik. 1946 påbörjades bygget efter ritningar av arkitekten Hjalmar Cederström, september 1948 kunde barnsjukhuset, invigas och kallas Johan och Lotten Westergrens barnsjukhus. Lotten Westergren hade då varit död i tio år. Barnsjukhuset som Lotten Westergren länge kämpade för blev knappt fyrtio år. I mitten av 1980 talet började man riva Westergrenska barnsjukhuset för att ge plats åt nya akutmottagningen.
Enligt anteckning på fotots baksida är fotot taget i samband med Barnens dag 1906 i Varberg. Ateljéfoto av en grupp ungdomar i folkdräkter. I mitten står ett par som troligen föreställer ett brudpar: kvinnan bär en hög krona med slöja och mannen en dubbelknäppt jacka som skiljer sig från övriga killars vita skjortor och mönstrade västar. Flickorna bär hättor och pojkarna luvor med stor tofs på sidan varav "brudgummens" är längst och störst. Personer stående fr v: ?, Fritiof Muthéen; Frans Sandberg; Alma Lönnergren; ?, Gustav Stålbåge; Tyra Gustavsson; Gunnar Gustavsson; Chr. Kristensson, John Victorin; ?; "Sympaten" Nilsson; Birger Börjesson. Sittande fr v: Tora Lambert; Agnes Andersson; Anna Lindqvist; Heddy Christensson; Anna Hammarqvist; Elin Bengtsson. Under de senares namn står "affärsbiträden" antecknat.
Fotograf Björkströms hem i kv Gästgivaren, där de bodde 1935-1937. Troligen har någon av döttrarna en bjudning då fotot visar nio unga kvinnor vid ett dukat bord. En kamera står i högra hörnet och i taket hänger blixtskärmen, så rummet fungerade sannolikt även som ateljé. Fotografierna på väggen föreställer: överst lotsen Halldén, under till vänster Märta Björkström som barn, i mitten Folkskollärare Nilssons barn och till höger rektor de Vylder vid Katrinebergs folkhögskola. Fotografierna fungerade som en slags reklam för fotoverksamheten. De hemmagjorda blixtarna som syns i taket bestod av 5 st 1000 watts lampor. (Se även bildnr GB2_4138.) I huset hade tidigare funnits kafé Mignons bageri och apotekets laboratorium. Ateljén hade tidigare funnits i hörnhuset vid Torggatan-Östra långgatan men man flyttade 1933 till kv Gästgivaren och 1937 tillbaka till kv Apotekaren i gamla Apotekets lokaler.
En grav utförd i grå kalksten på Gamla kyrkogården. Längd 202 cm, bredd: 130 cm. I hörnen rundlar med blommor, diameter 21 centimeter. Runt stenen löper ett 14 centimeter brett band utan text. I mitten en rund lagerkrans, diameter 62 centimeter. I lagerkransen ett försänkt med upphöjd kartusch i vilken finns bomärke. Vid kransens nedre del, i kraftig relief: till vänster - dödskalle med benknota; till höger ett timglas. Därunder textruta med upphöjd text: "Här under ligger begraffven saligh Beniamen D...y. Hvilken afsomnade then 8 apr och theras barn Anna Drästen blef dödh then 22 apr och margreta Drästen blef dödh then 28 iuly och Iahan Drästen blef död then 6 decemb ah 1639. Gudh gifve dem en saligh upståndelse."
Folket på Marbogård Jannes, Sällstorp 6, är samlat på den stenlagda gården utanför mangårdsbyggnaden. De är mörkt klädda och flera av dem har blommor fästade på kavajslaget eller blusen. De äldre sitter på stolar och övriga står, från vänster ses Karl, Nils, Anna Britta, Johanna, Ivar, Johan, Aron på stolen, Elis, Berta och Johanna sittande. De dubbla ingångarna antyder att byggnaden troligen är en s k loftgångsstuga, dvs en tidigare högloftsstuga där taket på ryggåsstugan i mitten har höjts upp i linje med de högre sidoloftens tak. Precis som här var det vanligt att man satte in lunettfönster (halvmåneformade) på det nu genomgående loftet. Sidoloften hade separata ingångar, som ledde till smala hallar varifrån både stuga och loft nåddes, och här har båda sparats efter ombyggnaden och getts likadan utformning med snickarglädje. Även takfoten försågs med en lambrekängformad list. (Negativet skadat i högra nedre hörnet. Se även interiör bildnr GEA025)
Strömsrums herrgård. Godset är beläget vid Kalmarsund och har ägts av Gustav Vasa och Gustav II Adolf, som sålde det till Johan Skytte. Huvudbyggnaden är ett ofantligt trähus, uppfört i mitten av 1700-talet. Ett så kallat STF-kort. Under namnet Sverigebilder gav Svenska Turistföreningen ut flera landskapsserier av bilder,(cirka1200 stycken bilder). Dessa bilder ersatte omkring 1926, de tidigare geografiska skolbilderna över Sverige, i form av skioptikonbilder, som lånades ut av STF:s lokala föreningar till skolorna. Varje bild har en kortfattad text, med syfte att användas i undervisningen. Bilderna gavs samtidigt ut som vykort, med de tillhörande texterna. Vykortsbilderna såldes serievis i askar till allmänhet och skolor. Källa: Vykortens vänner i Borås hemsida, 2013-03-20.
Grav vid obeliskformad gravsten för Lovisa Svensson, död 30 januari 1909. Gravkullen täcks av granris, en blomsterbukett och två s k pärlkransar. Detta blev från omkring sekeskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Ark med tre monterade foton och text: "a. Något till höger om mitten på fotot syns kyrkan. Den är byggd av röd grönländsk sandsten. Kyrkan är centrum på Grönland. Grönländarna sjöng på grönländska inne i kyrkan "Stilla natt, heliga natt" och efter den "Vår Gud är oss en väldig borg." De stod framme i koret och en av dem spelade på orgeln där. Melodien skiljde sig något från vår. Sen stod grönländarna - det var gamla och unga - ute på kyrkbacken och sjöng sin grönländska nationalsång. Jfr ett färgfoto av dem där de stå utanför kyrkan. b. Ungefär mitt på fotot syns mot fjorden ett större vitt hus. Där bor by-föreståndare Motzfelt och där drack vi kaffe tillsammans med barn och hundar. Hundarna var Newfoundländare. De användes ej för slädar utan man hade dem för nöjes skull. Jfr färgfoto av dem. Till höger i förgrunden syns fähus. Till höger i bakgrunden syns ruinen av den gamla biskopskyrkan i Gardar."
Förmaket på andra våningen, åt söder. Möbler från 1830-talet. Golvur i Rokoko signerat stockholmsurmakaren Jacob Kock (död 1805). Silverljusstakarna stämplade av S. Ryberg, Stockholm 1778. Tavlan över soffan replik av Madonna del Passegio. Godset bildades i slutet av 1700-talet av arkiater Johan Gustaf Wahlbom (d 1808) gift med Kristina Beronia Björnstjerna (död 1814), dotter till biskopen i Kalmar, senare ärkebiskop Magnus Beronius (död 1775), ätten Björnstjernas stamfader. 1775 kallades egendomen Norra Gåra, i slutet av 1780-talet Christinelund. Byggnaden blev färdig 1815 efter ritningar av Carl Mannerskantz på Värnanäs. Trädgården anlagd i mitten på 1800-talet. Se: Svenska Slott och Herresäten vid 1900-talets början, redaktör Albin Roosval, Lundquists förlag, Stockholm 1920. Även: Slott och Herresäten i Sverige (Småland, Öland, Gotland), Alhems förlag 1971. Fotoserien beställd av Friherrinnan Anna Rappe, Christinelund.
Matsalen på andra våningen åt norr. I fonden två 1600-talsstolar och ett 1600-talsskåp. Möblemang i övrigt sent 1800-tal. På väggen 39 porträtt av officerskåren vid Finska artilleriet. General Björnstjerna var en tid befälhavare för Finska artilleriet och erhöll dessa porträtt i gåva. Målade av Wilhelm Thelning i Helsingfors 1801. Godset bildades i slutet av 1700-talet av arkiater Johan Gustaf Wahlbom (d 1808) gift med Kristina Beronia Björnstjerna (död 1814), dotter till biskopen i Kalmar, senare ärkebiskop Magnus Beronius (död 1775), ätten Björnstjernas stamfader. 1775 kallades egendomen Norra Gåra, i slutet av 1780-talet Christinelund. Byggnaden blev färdig 1815 efter ritningar av Carl Mannerskantz på Värnanäs. Trädgården anlagd i mitten på 1800-talet. Se: Svenska Slott och Herresäten vid 1900-talets början, redaktör Albin Roosval, Lundquists förlag, Stockholm 1920. Även: Slott och Herresäten i Sverige (Småland, Öland, Gotland), Alhems förlag 1971. Fotoserien beställd av Friherrinnan Anna Rappe, Christinelund.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.