Norrköping med "Parti af Drottninggatan". Här representerad av Drottninggatan 40 i hörnet av Skolgatan. Den ståtliga byggnad uppfördes 1891 efter ritningar av stadsarkitekten Karl Flodin. Huset gavs en anmärkningsvärd fasad i nyrenässans med utsmyckningar av huggen sandsten och gul slätputs. I markplanet låg vid tiden pappershandeln Esping & Lundell, vilka för övrigt utgav det aktuella brevkortet. Bakom efternamnen dålde sig Anna Esping och Octavia Lundell. Deras verksamhet omfattade handel i pappersvaror samt trycksaker av kortlivad karaktär, så kallat accidenstryck. Som mest hade företaget omkring sjuttio anställda. Postgånget 1904.
Från 299 kr
Vykort med motiv över Nya torget i Norrköping från tidigt nittonhundratal. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Vykort med motiv av Nya torget i Norrköping. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Emil Berggren, Trollhättan. Carl Emil Berggren f. 11/3-1845, d. 4/9-1908. Född på Orust, blef efter hafva genomgått skolan å Gustafsberg biträde i handel å Trollhättan. Därifrån erhöll han plats å kanalvärkets kamrerarekontor och tjänstgjorde någon tid å kanalkontoret i Vänersborg. Snart nog efter sin ankomst hit tog han anställning hos grosshandlare E.A Wernbom. År 1891 blef Berggren antagen till hamnfogde i Vänersborg, då han samtidigt öppnade ångbåtskontor och började bedrifva trävaruhandel. Sedan flera år tillbaka har han varit kommissionär för samtlige ångbåtar, som trafikerat Vänersborg. När kanalkontoret för ett par år sedan indrogs, antogs Berggren till stationsskrifvare vid kanalvärket. [Citerat från dödsruna över Emil Berggren i Vänersborgstidningen]
Emil Berggren. Carl Emil Berggren f. 11/3-1845, d. 4/9-1908. Född på Orust, blef efter hafva genomgått skolan å Gustafsberg biträde i handel å Trollhättan. Därifrån erhöll han plats å kanalvärkets kamrerarekontor och tjänstgjorde någon tid å kanalkontoret i Vänersborg. Snart nog efter sin ankomst hit tog han anställning hos grosshandlare E.A Wernbom. År 1891 blef Berggren antagen till hamnfogde i Vänersborg, då han samtidigt öppnade ångbåtskontor och började bedrifva trävaruhandel. Sedan flera år tillbaka har han varit kommissionär för samtlige ångbåtar, som trafikerat Vänersborg. När kanalkontoret för ett par år sedan indrogs, antogs Berggren till stationsskrifvare vid kanalvärket. [Citerat från dödsruna över Emil Berggren i Vänersborgstidningen]
Emil Berggren, 25 år. Namnteckning på baksidan. Carl Emil Berggren f. 11/3-1845, d. 4/9-1908. Född på Orust, blef efter hafva genomgått skolan å Gustafsberg biträde i handel å Trollhättan. Därifrån erhöll han plats å kanalvärkets kamrerarekontor och tjänstgjorde någon tid å kanalkontoret i Vänersborg. Snart nog efter sin ankomst hit tog han anställning hos grosshandlare E.A Wernbom. År 1891 blef Berggren antagen till hamnfogde i Vänersborg, då han samtidigt öppnade ångbåtskontor och började bedrifva trävaruhandel. Sedan flera år tillbaka har han varit kommissionär för samtlige ångbåtar, som trafikerat Vänersborg. När kanalkontoret för ett par år sedan indrogs, antogs Berggren till stationsskrifvare vid kanalvärket. [Citerat från dödsruna över Emil Berggren i Vänersborgstidningen]
Stående fr v: 1) Verner Pehrsson, Snårberget 2) Elsa Backlund - lärarinna 3) Göran Backlund (F.1923, nuvarande innehavare av Nyskoga handel) 4) Henning Eriksson (F. maj 1919) 5) Vester Johansson (F.1917, Nyskoga taxi i 40 år) Sittande fr v: 1) Johan Jönsson, slöjdlärare, kyrkvärd 2) Gunnar Persson, Snårberg F.1917 3) Ture Henriksson, Flatåsen (F.1917) 4) Judit Eriksson, Nyskoga 5) Gunnhild Eriksson, Flatåsen (F.1917) Nedre rad fr v: 1) Edit Andersson, Grönåsen 2) Dagny Persson, Kärrfall 3) Selma Andersson, Gamla prästgården 4) Inez Pettersson, Nyskoga (F.1919) 5) Sally Gustavsson, Flatåsen (F.1919)
Tjolöholms slott som nybyggt, den formella trädgården och fasaden åt havet. Paret Blanche och James Dickson från Göteborg lät uppföra denna byggnad åt sig mellan 1897-1904. Hovstallmästare James drev stuteri och körskola på ägorna (tidigare på Onsalahalvön mitt emot Tjolöholm, gården Siken) men hand bedrev även handel. De bodde i det gamla nyrenässanspalatset på Tjolöholm under slottets byggnation och hade även en bostad på Stora Nygatan 7 i Göteborg. James dog dock redan 1898 och Blanche gick bort i maj samma år som denna bild togs. Bild 2 är sannolikt tagen från "Flaggberget" över slottets entrésida med Kungsbackafjorden och dess skär i bakgrunden.
Gustav Björklunds villa i Ryda. Järnhandlare Gustav Björklund uppförde sitt sommarhus, Marieberg, omkring 1900 i Ryda. Huset har fått en veranda i storslaget format. Där kunde man sitta en sommarsöndag och blicka ut på den väl anlagda trädgården, med sin för den tiden så speciella rundplantering med snäckdekoration. Huset benämns Ryda Östergård och utgjorde senare, tillsammans med två andra fastigheter, grunden till Stiftelsen Solhemmet. Den bildades av Sigge Williamsson, ägare till Ylleindustri AB. Han ville med denna stiftelse bereda tjänstemän inom handel och industri ett vilohem på äldre dagar.
Stockholms Centralstation med statyerna på fasaden. Från vänster: Åkerbruket, Handeln, Industrien, Strategien.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.