kvinna, fotografi, photograph@eng
Från 299 kr
grupporträtt, barnporträtt
barnporträtt, grupporträtt
djur, barnporträtt, kvinnoporträtt
bilder, fotografi, påsiktsbild, archeological excavation, photograph
Trindyxa från Skedemosseutgrävningarna, 16 maj 1962. Trindyxa, är en grönstensyxa med oval eller trind profil. Endast eggen är slipad, resten av yxan oftast fint bultad. Trindyxan tillhör äldre stenålder, men förekommer också i stort antal under den äldre delen av yngre stenålder. Särskilt vanlig i Mellansverige och södra Norrland. Förekommer även ofta i östra Småland, på Gotland, i Bohuslän och Skåne. Är mera sällsynt i östra Danmark och i Finland, dock rätt så vanlig på gropkeramiska boplatser på Åland. Lösfynd kan sällan dateras till någon särskild period. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Stoppljus på systemet, 3 juni 1965 En yngre man handlar på Systembolaget. Han betjänas av en kassörska som står bakom disken. Hon håller ynglingens plånbok med identitetskort i handen. Bredvid kassörskan bakom disken står en man och betraktar tillsammans med henne den unge mannens legitimation. Han är klädd i mörk kostym och bär glasögon. I bakgrunden syns hyllor med vin- och ölflaskor. Även vid kassaapparaten står vinflaskor. Kassörskan är klädd i mörka arbetskläder med vit krage upptill samt en vit blus inunder. Hon har små örhängen och kortklippt, fluffig frisyr. Ynglingen är klädd i mörk manchesterkostym samt mörk skjorta och slips. Han vinkar med ena handen mot kameran.
Brr va kallt, 4 februari 1966 En äldre herre klädd i hatt, rock, halsduk, byxor samt med handskar i vänsterhanden går gatan fram i centrala Örebro en vinterdag. I sin högra hand håller mannen en käpp. Snett bakom honom kommer en yngre man gående klädd i keps, hatt, rock, halsduk samt med galoscher på fötterna. Bakom herrarna syns skyltfönster med bl.a. damhattar i. Längre bort hänger en skylt vid sidan om en affär med texten "Tre glas." En parkeringsautomat syns till höger i bild samt två ytterligare personer som promenerar gatan bort i bakgrunden.
Porträtt av Anna Christina von Rothstein. Född Thollander som dotter till godsägaren och löjtnanten Sven Fredrik Thollander och makan Anna Christina, vilken hon döptes efter. Modern dog dessvärre under natten efter nedkomsten i sviterna av barnafödandet. Anna Christina växte upp vid faderns egendom Harvestad i Landeryds socken men efter faderns död 1815 flyttade hon till Nykyrka i Västra Ny socken tillsammans med ett par av sina yngre syskon. Från 1821 var hon gift med konsul Gustaf von Rothstein och bosatt vid herrgården Erikssund i Sankt Pers socken, Sigtuna. Hon avled i Stockholm som änka i mars månad 1873.
Porträtt av mamsell Charlotta Torling. Född i Linköping 1777 som dotter till knappmakaren och sedermera rådmannen Johan Torling och dennes maka Lovisa Ulrika Forsman. Familjen ägde en gård med verkstad på adressen Nygatan 34. Utöver familjen beboddes gården av gesäller, lärljungar och lärpojkar. Rörelsen tycks varit betydande, men avvecklades efter mästare Torlings död 1812. Efter att moder avlidit 1825 bodde Charlotta kvar med sin två år yngre syster Hedvig Eva. Båda var ogifta och skulle så förbli livet ut. Charlotta avled på gården i decembers sista dagar 1881. Hon hade då nått den imponerande åldern av 104 år, tio månader och nio dagar.
Fälttävlan P1-P10, 1973 Samling inför tävlingen Bild 1 I väntan på avfärd från kaserngården frv. fänrik Jan-Åke Gustavsson, fanjungare Bertil Allebjer, överfurir Åke Toll och dagunderbef sergeant Dag Nordenbjörk Bild 2 Överste Colliander hälsar de tävlande välkomna. Bild 3 Fanjunkarna Harry Söderberg och Karl-Erik Nord tävlande i klassen yngre oldboys samt Robert Carlsson (kallad "Pokalkalle" efter många erövrade priser) Bild 4 Frv Fanjunkarna Curt Harg, Ulf Larsson, Bertil Eklöf och Sven Jacobsson. Bild 5 Frv kapten Jakko Bergqvist och fanjunkare Arne Granath Bild 6 Fanjunkare Bernt Kindlund Bild 7 Armétekniker Kaj Danielsson
Fotografi av AB Nordiska Filtfabriken i Halmstad vid Nissans östra strand. Nordiskafilt AB startades 1904 som ett familjeföretag under namnet Nordiska Maskinfilt AB av Robert Kanth och Gustaf Adolf von Reis den yngre (handelsresande vid Wallbergs Fabriks AB). Sommaren 1905 invigdes fabriken vid Gamletullsområdet i Halmstad och pappersindustrin var kunder. Numera återstår bara det gamla vattentornet och kontorshuset på platsen, där ett nytt bostadsområde uppförts. Fabriken flyttades ut till Flygstaden mellan åren 1988 och 1991 och 1993 tog man namnet Albany Nordiskafilt AB. Man tillverkar nu maskinbeklädnad för textil-, pappers- och massaindustrin.
S:t Olofs kyrka. De två restaureringarna under 1950-talet har uppenbarat dess åldriga förnämitet. På 1200-talet byggdes kyrkan till åt väster sedan det ursprungliga tornet rivits, och fogarna i det blottade murverket visar tydligt omfattningen av den äldsta romanska kyrkan. Denna finnes i sina huvuddrag bevarad. De väldiga dimensionerna ställer S:t Olofs kyrka vid sidan av Husaby mera berömda och vittnar om dess höga rang under medeltid en prost- eller häradskyrka. En förklaring får vi när vi läser urkunderna. Där talas om "Faukopings skiäppa", som den mäktige biskop Brynolfs stadga och yngre västgötalagen talar om.
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 i en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 bakom en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.