En åldrad Cecilia Fryxell med sällskapsdam.
Från 299 kr
Norra Långgatan 56 i kvarter Mältaren 2.
Stadsbibloteket i Västervik.
Interiör från Kalmar Nya Tapetfabrik. Iordningställande av valsarna för tryckning av tapeter.
Interiör från packrummet på Kalmar Nya Tapetfabrik. Kalmar Nya Tapetfabrik hade sitt ursprung i Gränna 1867. Tillverkningen flyttades till Kalmar 1882 där en byggnad uppförts på Fabriksgatan. Mitt emot byggdes Sandbäcks Kakelugnsfabrik och dessa två fabriker gav gatan sitt namn. Det ursprungliga namnet på fabriken var J. P. Johanzon & Co, Kalmar Tapetfabrik. Johanzon fick så småningom en delägare, Carl Johansson. Rörelsen utvidgades och under 1885 köptes det in många nya moderna maskiner. 1888 såldes fabriken till John Schwartz, som efter en tid fick två nya delägare, Christian Hofverberg och Robert Biesenbach. Tre år senare sålde Schwartz sin andel till Hofverberg. Tapetfabriken ombildades 1902 till aktiebolag med namnet Kalmar Nya Tapetfabrik och Hofverberg som VD. I början på 1900-talet arbetade där ca 40 personer. Vid förra sekelskiftet producerade man årligen ca 1 200 000 tapetrullar. Fabriken ödelades vid en brand 1912 men återuppbyggdes. När Hofverberg avled 1916 blev Isak af Ekenstam ny VD. Fabriken fick ett fint renommé 1918 när den blev kunglig hovleverantör. Ernst Lindh övertog K. 1921 och senare kom sönerna Björn och Ulf att driva företaget. Fabriken flyttade 1939 till ett nybyggt industrihus vid Södra vägen, ritat av arkitekt Gösta Gerdsiö. Anläggningen byggdes till 1945 och 1960. K. utvecklades till en av Europas modernaste och som mest var ca 70 personer anställda. En del av produktionen gick på export. Man använde sig av varumärket Calma tapeter. K. drev även två affärer, en på Fabriksgatan och en kemikalieaffär i Odd Fellowhuset. År 1970 köptes K. av Tapetinvest AB och ingick så småningom i ECO Tapeter AB. Produktionen i Kalmar upphörde 1971. Sedan 1972 finns dansrestaurangen Sandra i de tidigare fabrikslokalerna. Källa:Kalmar Lexicon
Kakelugn i en fastighet i Mönsterås.
Stolen inköpt på en auktion i Kristdala i början av 1930-talet. Stolen är tillverkad i slutet av 1700 - början av 1800-talet. En mycket sittriktig och stabil stol fogad med tappar och dymlingar. Har drag av rokoko, men torde vara ett bondesnickeri. Förg: svart med gulddekoration. Rygg-och sittklädsel broderad. Stolen var 1982 placerad i sommarstugan Paradiset, Mörtfors badanstalt.
Värnanäs herrgård. Sängkammaren på övervåningen. Dörröverstycke tryckt på papper, oval medaljong med landskap i brunt inom gulbrun ram, blomgirland i färger, trappformig sockel i grönt, svart fond., två stycken av samma typ i rummet.
Helgdagsstuga - nu på friluftsmuseet Disagården - under nedmontering i Gränby, Björklinge socken, Uppland
Vägg i Bärbystugan, nu på friluftsmuseet Disagården, på ursprunglig plats i Bärby, Östervåla socken, Uppland
Målad papperstapet, Grovsta, Länna socken, Uppland 1932
Väggdekoration, Joel Eriksson, Sättra, Edsbro socken, Uppland 1936
Sal i helgdagsstuga - nu på friluftsmuseet Disagården - under nedmontering i Gränby, Björklinge socken, Uppland
Fönsteröppning i dagligstugan, Bärbystugan, Bärby, Östervåla socken, Uppland
Urtagning i bröstpanel i dagligstugan, Bärbystugan, Bärby, Östervåla socken, Uppland
Fragment av tapeter i Bärbystugans förstuga, nu på friluftsmuseet Disagården, på ursprunglig plats i Bärby, Östervåla socken, Uppland
Panelmålning på lerbruk, Janssons, Nyvla, Bälinge socken, Uppland, sannolikt 1920-tal
Papperstapet i anderstugan, Sämjesta, Rasbo socken, Uppland, sannolikt 1920-tal
Rivning av bostadshus, Klostergatan - Östra Ågatan 15, Uppsala oktober 1935
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.