Utgrävningen av schakt C genom södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna är helt avslutad. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen sommaren 1937. För att förhindra ras grävdes schaktet i tre terasseringar som vardera var upp till 1,5 meter djupa. Som bredast på toppen var schaktet tre meter brett.
Från 299 kr
Avtorvningen av Schakt D genom södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna är avklarad och fortsatta grävningar kan ta vid. På borgkullens topp skymtar lusthuset och vid sidan av står en man med spade. Bilden togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen sommaren 1938.
Delar av schakt H nedanför östra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1937. Huskvarna hembygdsförening bedrev undersökningar vid borgen vid flera tillfällen mellan 1931 och 1942 och på bilden syns rester efter en träpalissad som genom undersökningarna kunde urskiljas på flera platser längs med borgkullens kant.
Den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna fotograferad i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1935. Till höger skymtar borgkullen och schakt D1 och D2 som grävdes precis nedanför kullen. I bakgrunden arbetar några män med att skapa en fördämning mot Huskvarnaån. Detta eftersom stockrester som hade grävts fram i vallgraven föregående vinter skulle dokumenteras.
fil. studenterna Walter Fredriksson och Anders Lindahl stående samt E. Almhagen och Gunnar Hellman sittande i schakt C-1 vid Rumlaborg i Huskvarna. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar där sommaren 1934. I bakgrunden skymtar lusthuset på toppen av borgkullen.
Grävning av schakt F på östra sidan av den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1939. Till höger om schaktet står en ung man bakom en sållställning. I bakgrunden syns borgkullen med lusthuset på toppen. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar av borgen, bedrivna av Huskvarna hembygdsförening.
Schakt D genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar där sommaren 1938. Centralt i bilden syns pumpen som användes för att hålla inträngande vatten borta från schaktet. Högst upp skymtar lusthuset på borgkullens topp.
Byggherre: Byggnadsaktiebolaget Contractor, Stockholm. Kraftanläggning. Sckakt för kanalintag.
Ett schackt grävs genom vallgraven vid Kalmar slott.
Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
Omkring mitten av 1940-talet började allmänt grävmaskiner användas vid schakt av husgrunder. Grävmaskinen på bilden utför schakt till panncentralen i kvarteret Lien, Wettterlinsgatan 19. Panncentralen betjänar 260 lägenheter i kvarteren Plogen, Harven, Lien och Räfsan med värme och varmvatten. Under ett tunnare lager av matjord var det 3,5 meter djup pinnmo ned till kalk-berget. Ytan ovanpå kalkberget var i allmänhet plan med horisontala och vertikala sprickor. Grävmaskinen lösgjorde och lastade jorden på lastbilar. Två män följde grävmaskinen och skyfflade fram den jord som maskinen inte kunde få med i skopan. Kalkberget borrades sedan och sprängdes ytterligare 3 meter djupare, varefter kalkstensskrotet med grävmaskinen lastades på lastbilar. En del av detta material användes som underlag till vägar och gator. Till vänster på bilden en halv meter under markytan är brädor synliga. De utgjorde skydd över rikskabel från Stockholm och söderut.
Schakt G utvidgas åt väster mot den gamla landsvägen. Foto taget i samband med de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Centralt i bilden syns en rad med stolpar. För att få med fortsättningen av denna stolprad fattades beslut om att utvidga schaktet åt väster. I förgrunden syns röret till en diafragmadriven handpump som var nödvändig för att undersökningen av schaktet skulle gå att geomföra med tanke på inträngande vatten från Huskvarnaån.
Schakt D genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1938. Fotot är taget mot söder och i förgrunden kan stockrester ses, lite längre fram även rester av en pålrad. I bakgrunden står tre män, vid sidan av pumpen som användes för att hålla schaktet någorlunda torrt. Rester efter pålrader påträffades även vid andra delar längs med borgkullens kant i samband med de arkeologiska undersökningarna, som bedrevs av Huskvarna hembygdsförening mellan åren 1931-1942.
Timmer och stenar som framkommit i schakt G på sydsluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Utgrävningarna vid Rumlaborg bedrevs i Huskvarna hembygdsförenings regi nästan varje år mellan 1931 och 1942. Tidigare år hade strukturer som framkommit täckts med halm innan schakten fylldes igen men 1942 rådde foderbrist på grund av kriget. Därför täcktes anläggningarna med ett lager av grenar och smala stammar av gråal.
Järnboås 85:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.