Skräddarmästare John Edqvists gård i hörnet av Stora Kyrkogatan och Repslagargatan, kvarteret Kyrkbacken 2, Hudiksvall. På bilden syns en tvåvåningsbyggnad med tegeltak och två skorstenar. Till höger syns en parkbänk med ett par människor. Till vänster gående människor samt parkerad bil utmed husväggen.
Från 299 kr
I december 1904 sökte handlare Linde lagfarten till den avstyckade tomten invid klassiska Arbis i Linköping. Fastigheten Repslagaregatan 28 som vidare uppfördes kom likt många andra bostadshus från tiden att få en kort omloppstid. Byggt i en epok utan de faciliteter som snart skulle anses självklara vid nyproduktion, lockades sällan enskilda fastighetsägare till snara, genomgripande renoveringar. Husen kom snart att uppfattas som omoderna men erbjöd billiga hyror i ett bostadssegment som idag närmast är borta. Huset revs kort efter fototillfället 1973.
Man kan lätt sörja rivningen av Repslagaregatan 34 i Linköping. En tröst kan vara att den påföljande fastigheten ger husrum till så många fler och att det nya husets arkitektoniska värden kommer att uppskattas i högre grad med tiden. Det mesta har ju sin tid. Tomtaffären till bildens fastighet gjordes upp år 1906 och kort därpå lät garnhandlaren Carl Ferdinand Pettersson uppföra huset för sig och sin familj. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Louise (Lovisa) von Rosen i hemmet vid Repslagaregatan i Linköping. Kärleksfullt porträtterad omkring 1895 av då översten Fritz Lovén. Louise var född i Stockholm men uppvuxen i föräldrarnas gods Ekhovs säteri strax norr om södermanländska Björnlunda. Efter att fadern blivit civil och erbjudits skilda tjänster i Stockholm flyttade familjen åter till huvudstaden och där träffade Louise sin blivande make i Lars Fredrik "Fritz" Lovén. Vid tiden för bilden hade de varit gifta i dryga 20 år och varit Linköpingsbor sedan 1892.
Den vid 1960-talet rivna miljön som kom att ge plats för Domus-varuhuset i Linköping. Ett sådant var närmast obligatoriskt i större svenska städer under epoken. I Linköping lyckades Kooperativa förbundet frigöra hela kvarteret Disponenten, där all äldre bebyggelse revs förutom det lilla trähuset i bildens högra sida. År 1963 flyttades det till friluftsmuseet Gamla Linköping. Huset närmast åskådare, i hörnet Nygatan-Repslagaregatan, bar tills det revs adressen Nygatan 22.
Repslagaregatan 3 i Linköping. Stenhuset stod klart 1888 och uppfördes i fyra våningar med en rik putsdekor. Byggnadens läge nära stadens centralstation ställde krav på fastighetens uttryck och tillsammans med det grannhuset, det så kallade Överstehuset, bildar de ännu en imposant syn för tågresande till staden. Det nämnda Överstehuset, som skymtar till vänster, stod vid fototillfället ännu under uppförande, vilket torde datera bilden till 1890.
Kv. Kopparslagaren, Repslagaregatan 27. Nilssonska Bageriet. Huset är tydligen byggt 1865 av Gustaf Nilsson. Brandförsäkrat 17/1 1866 av Gustaf Nilsson. Gustaf Nilsson har troligen fått lämna huset ifrån sig. Carl Wallin i Jönköping sålde huset 28/2 1874 till Gustaf Nilssons hustru Cajsa Nilsson. Hon dog 1876 och Gustaf Nilsson gifter senare om sig med Kristina. Kristina Nilsson donerade huset till handl. Alfr. Hagman 17/1 1921. Alfr. Hagman sålde huset till Falbygdens Hembygds och Fornminnesförening 14/4 1931 för 900 kr.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Repslagarebanan, byggdes under 1692-1693, andra uppgifter anger 1696 som tillblivelseår. Det första banhuvudet tillkom senare, år 1697.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Repslagarebanan, byggdes under 1692-1693, andra uppgifter anger 1696 som tillblivelseår. Det första banhuvudet tillkom senare, år 1697.
Ågatan i Linköping. Bilden visar hörnet Ågatan/Repslagagaregatan. Till höger ser man Bellinderska palatset. År 1968 drabbades byggnaden av en vindsbrand vilket ledde till att den rivdes. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Vid tiden för förra sekelskiftet hade den växande utbredningen av Linköpings centrala delar nått Linnégatan i söder. Vid tiden lades tomter ut i det så kallade Munkgärdet, där omgivningen då var i det närmaste obebyggd. När kvarteren mot dagens Torkelbergsgatan väl var fyllda med hus kom utbredningen att stanna av. Gamla Idrottsplatsen, Folkungavallen och det planerade Tinnerbäcksbadet stod i vägen för bostadsändamål. I hörnet av Repslagaregatan och Tinnerbäcksgatan (senare omdöpt till Torkelbergsgatan) lät folkskoleläraren Oscar Löwendahl uppföra bildens fastighet. Lagfarten löstes i början av år 1912 och huset stod klart kort därefter. Sedan en tid rivet till förmån för ett större flerfamiljshus. Foto 1974.
En tagning med brister. Värdet bottnar i att platsen kan lokaliseras och att de bägge flickorna namngivits. Central-Hotellet låg vid norra änden av Repslagaregatan, gränsande mot Järnvägsparken. Flickorna sitter i kanten av parken och vi ser hotellets baksida. Huset invid dem kom senare att byggas till och sammanbyggas med hotellfastigheten. Allt är idag sedan länge rivet. Flickornas närvaro förklaras av att de bodde i området, döttrar till överste Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson. Kristina och Eva var deras namn, födda 1884 respektive 1885. En uppskattning av systrarnas åldrar vid tiden torde ge en datering omkring 1892-95.
Utan att värdera hennes livsval eller förbise en kvinnas inskränkta möjligheter i äldre tid valde Karin Wallinder likt många döttrar i den borgliga miljön att välja den öppna vägen att bli lärare. Som dotter till makarna Magnus och Mathilda Wallinder, där fadern var läroverksadjunkt, växte hon upp i Linköping där familjen var bosatt i en våning invid Repslagaregatan. En äldre syster gick före i utbildning och yrket och de bägge syskonen kom att följa varandra livet genom. Så länge föräldrarna var i livet bodde de hemma, därefter tillsammans så länge det var möjligt och som så ofta inom yrket förblev de ogifta. Karin Wallinder avled strax före jul 1956.
Maria Wallinder kom likt många döttrar i den borgliga miljön att välja den öppna vägen att bli lärare. Som dotter till makarna Magnus och Mathilda Wallinder, där fadern var läroverksadjunkt, växte hon upp i Linköping där familjen var bosatt i en våning invid Repslagaregatan. Hennes yngre syster Karin följde henne i utbildning och yrke och de bägge syskonen kom att följa varandra livet genom. Så länge föräldrarna var i livet bodde de hemma, därefter tillsammans så länge det var möjligt och som så ofta inom yrket förblev de ogifta. Hennes liv nådde sin ände i mars månad 1943.
Huset till vänster ägdes av repslagare Johansson d.ä., därefter av sonen Simon Johansson, som tillverkade rep. bl.a. till "Repslagarebanan" vid Lindbloms trädgård. Huset ovanför ägdes av Anna Lindstrand. Det benämdes "Luffarhotellet".
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Repslagarebanan. Till höger: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Kontorslängan till simulorbyggnaden af Chapman. Arkitekter Peter och Jens Svefors. Till höger: Repslagarebanan, byggdes under 1692-1693, andra uppgifter anger 1696 som tillblivelseår. Det första banhuvudet tillkom senare, år 1697.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.