Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Olssonska varvet. No 1 tv platsen för blocksågen och tippen, som revs 1951, th spikboden (E111). No2 Gårdshus inrymmande i hitre (norra)delen brygghus, i bortre (södra)delen två rum för kontorister. Huset är äldre än kapten Hellqvist minns (Född 1881) (E112). No3 Gårdshus inrymmande i hitre änden personalbostäder, i bortre änden stall. Huset byggt för 30 år sedan (E113). No4 Vedbod, äldre än H minns (E114).
Från 299 kr
Märkvärdigt nog består ännu bildens hus i centrala Linköping. Sedan 1950-talet dock sammanbyggt med affärs- och bostadsfastigheten S:t Larsgatan 25 men för egen del utmed Göran Dyks gata. I äldre tider utgjorde byggnaden gårdshus till fastigheten Storgatan 34, där annonserade Martin Ängquist länge drev sin kemiska anstalt. Upplysningsvis inrymde huset en tid fotografen Swen Swensons ateljé.
Dåvarande fastigheten Storgatan 17 i Linköping. Gårdens djup speglar väl äldre tider med ofta långsmala tomter. Bildens gårdshus låg ungefär mitt i tomten som sträckte sig från gatuhuset mot Storgatan i fonden och lika långt till Ågatan bakom fotografens rygg. Fastighetens hus revs fotoåret 1964 för att ge plats för det blivande EPA-varuhuset.
Linköping 1928 och i stadens västra delar krävde tidens expansion en ny trafiklösning. Arbetet med Östgötagatans utläggning var långdragen. Befintlig bebyggelse var av nöden tvungen att rivas, såväl i stråkets längsled som i bredd. För att nå önkvärd vidd vid korsningen med Hunnebergsgatan fick domkyrkokomministerns boställe skatta sitt gårdshus, som i boställets fall låg utmed gatan.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri åt öster. Vindsvåning med två fönster bred frontespis. Huset ägdes 1878 av skolläraren i Sjögestad, August Palmgren. En ritning till ombyggnad detta år är signerad byggmästarna August Påhlman och Oskar Göransson. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Gårdshus från Ekmanska gården i Linköping. Då som nu med ett naturligt något undanskymt läge. Med nu menas även husets senare placering i friluftsmuseet Gamla Linköping, dit gårdens samtliga byggnader återuppfördes i början av 1960-talet. Gårdshuset inrymde från 1905 verkstad för gårdens ägare tillika plåtslagaremästare August Leonard Ekman. Här på sitt ursprungliga läge 1950.
En mor sitter omgiven av fyra barn i trädgården vid ett gårdshus. De två äldsta pojkarna är klädda likadant, medan den minste är klädd i kortbyxor och kolt med sjömanskrage av samma randiga tyg. Flickan har en mörk klänning med vita spetsar på krage, ärmar och nedtill. (Se även bild nr GEA134)
Lång stallbyggnad, två hästdroskor med kuskar, en man i landå och en man med två hästar. En hund. Mannen i landån med den vita hästen är hästhandlare och åkeriägare Gotthold Sandblom. Han var en av landets största hästhandlare vid den här tiden. Hunden är en Sankt Bernhard och heter Boy. Drottninggatan 53 vars gårdshus brann ner i maj 1962. I grunden var gårdshuset N.F.W. Lagerholms hus, gården nr. 54 på Söder.
Ett sällskap har dukat upp intill bostaden. Det är vad vi ser och förutom dateringen 1902 följer ingen information med bilden. Med extern hjälp har vi lyckligtvis kommit så mycket längre. Bilden togs i centrala Linköping. Husens karaktär skulle annars placera dem i stadens utkant men i kvarteret Badhusets inre grupperade sig fyra lika gårdshus, varav bilden visar de två västligast belägna. Adressen var Badhusgatan 3. Samma källa har även lyckats identifiera sällskapets inre krets. Runt det dukade bordet står tapetserare Carl Johan Teodor Jonsson vid sidan av makan Mathilda och parets uppskattningsvis fyra yngsta döttrar.
"Min bostad, Klostergatan 12", upplyser kuvertets påskrift för denna tagning. Efter en genomförd adressändring i Linköping hamnar vi på dagen gatunummer 54 och dåtidens kartmaterial upplyser om husets läge in på gården nära Trädgårdsföreningens växtcentrum. Huset var således ett exempel på den utvidgning av staden mot söder som blev möjlig efter Drottninggatans utläggning vid mitten av 1800-talet. Utmed gatans södra sida fylldes tomterna snabbt med ståndsmässiga hus och utvecklingen kom att fortskrida med exempelvis en förlängning av Klostergatan. Vid Klostergatan 54 kom gatuhuset att dröja till några år in på 1900-talet och då var bildens gårdshus sedan en tid redan på plats. Sannolikt som en planerad förtätning av området. Vems "bostad" som påskriften avsåg måste vi dessvärre lämna obesvarad. Foto omkring 1910.
En månne umbärlig information i sammanhanget är att amatörfotografen Fritz Lovén tidigt gjorde sina försök med plastnegativ. Det äldre och beprövade materialet som bas för negativ var annars glas, och man kan förstå att lockelsen till ett mer lätthanterligt fotograferande var stor. En baksida med de tidiga plastnegativen är att de inte sällan bleknat och att återgivningen blivit oklar. Här är ett exempel, daterat 1905, som trots sina brister visar en unik vy mot ett sällan återgivet hus i Linköping. Idag skulle huset burit adressen Kungsgatan 24 men låg en stycke in i kvarteret, trots sitt präktiga yttre närmast som ett gårdshus. Även byggnadens sneda orientering mot Kungsgatan kan tyckas märklig, men förklaras av ett äldre gatunät där dagens Klostergata här vek för en mer västlig sträckning. Huset uppfördes vid 1800-talets mitt av rådman Adolf Fredrik Nordwall. Om denne handlare och i Linköping beklädd med en mängd förtroendeposter kan skrivas mycket. Här begränsar vi hans levnadsteckning med sin vinnande kamp att genomdriva avveckling av den otidsenliga avlöningen i jord för stadens styrande och borgarskap. Att sköta ett lantbruk tog både krafter och tid från de huvudsakliga uppgifterna. Sällan var man heller som handlare eller i annan yrkesutövning särskilt väl skickad för jordens bearbetning. Processen kom dock att ta sin tid. Först vid respektives frånfälle tillfördes jorden stadskassan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.