Målning föreställande Lorentz Creutz, född 1615 i Dorpat, död 1 juni 1676, friherre, ämbetsman; landshövding i Åbo och Björneborgs län 1649, landshövding i Kopparbergs län 1655-1662, riksråd 1660, t f riksamirall 1675. Son till Ernst Creutz. Lorentz Creutz var i sin ungdom anställd vid bergskollegium. Förutom landshövingsposterna hade han ett flertal civila befattningar och var en kompetent administratör, 1673 blev han rikskammarråd. Creutz var ordförande i trolldomskommissionen som i augusti 1669 i Mora dömde 15 kvinnor till döden för trolldom. Trots att han inte hade erfarenhet av sjömilitära frågor utnämndes han efter utbrottet av skånska kriget till amiralgeneral 1675, och förde befälet över den svenska flottan i början av 1676. Hans amiralsskepp Kronan, svenska flottans största skepp vid den tiden, kantrade och exploderade redan i inledningsskedet av slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Närmare 850 man dog i explosionen och endast 40 överlevde. Efter slaget hittades Lorenz Creutz kropp flytandes i vattnet illa sargad. Tack vare hans stämpel som hittades i hans ficka kunde man identifiera hans kropp. Han begravdes i familjegraven i Sarvlaks i Finland. Creutz var från 1639 gift med friherrinnan Elsa Duwall (1620-1675)), dotter till generalen Jakob MacDougall, friherre Duvall och Anna von der Berge.
Från 299 kr
Ryggstycke av läder till en stol med Lorentz Creutz emblem,. Lorentz Creutz, född 1615 i Dorpat, död 1 juni 1676, friherre, ämbetsman; landshövding i Åbo och Björneborgs län 1649, landshövding i Kopparbergs län 1655-1662, riksråd 1660, amiralgeneral 1675. Son till Ernst Creutz. Lorentz Creutz var i sin ungdom anställd vid bergskollegium. Förutom landshövingsposterna hade han ett flertal civila befattningar och var en kompetent administratör, 1673 blev han rikskammarråd. Creutz var ordförande i trolldomskommissionen som i augusti 1669 i Mora dömde 15 kvinnor till döden för trolldom. Trots att han inte hade erfarenhet av sjömilitära frågor utnämndes han efter utbrottet av skånska kriget till amiralgeneral 1675, och förde befälet över den svenska flottan i början av 1676. Hans amiralsskepp Kronan, svenska flottans största skepp vid den tiden, kantrade och exploderade redan i inledningsskedet av slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Närmare 850 man dog i explosionen och endast 40 överlevde. Efter slaget hittades Lorenz Creutz kropp flytandes i vattnet illa sargad. Tack vare hans stämpel som hittades i hans ficka kunde man identifiera hans kropp. Han begravdes i familjegraven i Sarvlaks i Finland. Creutz var från 1639 gift med friherrinnan Elsa Duwall (1620-1675)), dotter till generalen Jakob MacDougall, friherre Duvall och Anna von der Berge. (Hämtat från Wikipedia)
Porträtt av Lorentz Creutz den äldre, 1615 - 1676. Lorentz Creutz, född 1615 i Dorpat, död 1 juni 1676, friherre, ämbetsman; landshövding i Åbo och Björneborgs län 1649, landshövding i Kopparbergs län 1655-1662, riksråd 1660, amiralgeneral 1675. Son till Ernst Creutz. Lorentz Creutz var i sin ungdom anställd vid bergskollegium. Förutom landshövingsposterna hade han ett flertal civila befattningar och var en kompetent administratör, 1673 blev han rikskammarråd. Creutz var ordförande i trolldomskommissionen som i augusti 1669 i Mora dömde 15 kvinnor till döden för trolldom. Trots att han inte hade erfarenhet av sjömilitära frågor utnämndes han efter utbrottet av skånska kriget till amiralgeneral 1675, och förde befälet över den svenska flottan i början av 1676. Hans amiralsskepp Kronan, svenska flottans största skepp vid den tiden, kantrade och exploderade redan i inledningsskedet av slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Närmare 850 man dog i explosionen och endast 40 överlevde. Efter slaget hittades Lorenz Creutz kropp flytandes i vattnet illa sargad. Tack vare hans stämpel som hittades i hans ficka kunde man identifiera hans kropp. Han begravdes i familjegraven i Sarvlaks i Finland. Creutz var från 1639 gift med friherrinnan Elsa Duwall (1620-1675)), dotter till generalen Jakob MacDougall, friherre Duvall och Anna von der Berge. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
park, damhattar, bäck, män, militäruniformer, träd, klänningar, kvinnor, slott
Friherrinan Sophie Louise Von Plessen, Köpenhamn i mitten samt och till höger i i bild Anna Von Rettig. Åbo, sitter i Rettigsksa rummet i samband med museets invigning 19 oktober 1940.
Interiör från Linköpings slott. Enligt påskrift från perioden 1859-1867. I soffan sitter friherinnan Therése Björnstjerna med sönerna Gösta och Magnus. Therése var gift med landshövding Gustaf af Ugglas, vilken för sin tjänst disponerade slottet tillika länsresidens sedan 1796.
Skulpturer av John Runer. Greve Wilhelm Wachtmeister, Friherinnan Falkenberg, Fru G. W. Bahr med söner 1912. Konstgjutare H. Bergman 1913. Grefve Erik von Rosen 1911. Fru Signe Runer 1912. Godsägare G. V. Bahr 1910. "Boffen" Nauchoff 1912. Min hustru 1911.
Fyra kvinnor och ett barn sitter runt ett kaffebord på en gårdsplan framför en farstu. En äldre kvinna är klädd i mörkt, troligen "friherrinnnan Falkenberg" från Stockholm. Till vänster, en liten bit från sällskapet, står två flickor med en karaff och blommor i vas respektive bricka
fotografi
Porträtt av friherinnan Theresia Forsbeck. Född på egendomen Sörstad i Vikingstad som dotter till Johan Peter Forsbeck och dennes maka Sofia Gustava Lodin. Själv gift 1841 med friherren och löjtnanten vid Smålands husarer, Claes Gustaf Fredrik Raab. Från år 1845 var maken ägare till Sörstad och här kom familjen växa till åtta barn. Theresia dog i Stockholm i sviterna efter en bukhinneoperation 1868
Reprofotografi av akvarellerad teckning ur skissbok av Fritz von Dardel (1817-1901). Bazaren till förmån för Nordiska museet 1888. I mittgruppen från v. till h. : (1) okänd, (2) okänd, (3) Nordenfalk, (4) ryttmästare Boltenstern, (5) okänd, (6) frkn Amelie von Dardel, (7) friherinnan Clara Fleetwood?, (8) Soto Maior.
män, hus, trädgård, kvinnor
Porträtt av friherrinan Lucia Liljenstolpe. Gift i Vreta Kloster kyrka 1810 med Hampus Mörner (1775-1855). Makens militära karriär föranledde att makarna efter giftemålet blev bosatta i Uppsala och sedermera Stockholm. Under åren 1820-1842 var familjen hemmahörande i Härnösand, då maken tjänstgjorde som landshövding över Västernorrlands län. Efter avgång från ämbetet flyttade familjen till Linköping 1842. Vid makens bortgång 1855 fanns tre vuxna döttrar hemmavarande. År 1870 flyttade Lucia och två av döttrarna till Stjärnorp för att bli inneboende i systrarna Linderskölds Kolfall. Här avled hon i lunginflammation 1877. Jordfärstningen i Vreta Kloster kyrka leddes av hennes svärson, Johan Grewell. Hon begravdes emellertid i Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.