Två pressar. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Från 299 kr
Större middag i festlokal. Förmodligen vid jubileum. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Män i någon form av ceremoni. Förmodligen vid jubileum. Mannen till höger är troligtvis Abraham Unger, landshövding i Värmlands län 1921-1936. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Man vid vagnkonstruktion med fabriksbyggnad i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Bandtraktor med schaktblad; snöplogar i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Godsvagnar på järnvägsspår med järnkonstruktion i förgrunden. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Män i någon form av ceremoni. Förmodligen vid jubileum. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Interiör från Varumagasinets avdelning för herrkläder. Fotografens ant:Varumagasinet. Företaget grundades i en liten lokal i hörnet av Östra Torggatan och Tingvallagatan av Erik Wallin. Efter några år inträdde Alfred Andersson som delägare och samtidigt ombildades den till aktiebolag. De första åren såldes endast manufakturvaror men 1915 utökades rörelsen med en särskild avdelning för herrkläder och herrkiperingsartiklar och 1924 med eget skrädderi. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Lastbil med lyftkran. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Lastbil med lyftkran vid Wennbergs verkstad.. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Vagnkonstruktion med fabriksbyggnad i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Tre maskindelar. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Huset på Kyrkogatan 33 i hörnet vid Östra Vallgatan, som går på höger sida. Till vänster skymtar byggmästarens eget hus uppfört 1896. Till skillnad från den artikulerade fasaden på hans bostad har denna byggnad en stram tegelfasad med endast en tandsnittsdekor under takfoten. På det avfasade hörnet sitter en balkong och taket har fem takkupor med stora fönster. I porten står ett barn och vid trappan nedanför står en pojke med en kärra.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Detta är byggmästarens eget hus på Kyrkogatan 31 som han lät uppföra till sig och makan år 1896. Fasaden är tidstypiskt eklektisk, dvs den bär influenser från olika arkitekturstilar såsom nyrenässans i den rusticerade bottenvåningen och enfanger i fönsteromfattningarna, nyklassicism i takfotens tandsnitt, en gördelgesims och balkong i nyrokoko och överst en modern påbyggnad med tvåbågade fönster och fjällmönstrad fasad, sannolikt av plåt.
Julia Håkansson född Stenius vid Vasateatern. Håkansson, Julia, f. Stenius, 1853-1940, skådespelerska och dramapedagog. H. väckte uppmärksamhet redan vid debuten som Nora i Ibsens "Ett dockhem" på Dramaten 1886. Efter engagemang hos bl.a. August Lindberg och Albert Ranft samt turneér med eget sällskap tillhörde H. Dramaten (1907-29). Därefter bedrev hon privat pedagogisk verksamhet. Förutom Ibsens emanciperade kvinnogestaler gestaltade H. även Strindbergroller med stor inlevelse. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=207612
MHF:s vägpatruller 26 juni 1967 Två män i vita arbetsoveraller håller på och lagar en vit bil som står på en väg. En av männen håller på och mekar med verktyg i bilens motorhuv och den andre sitter på huk invid en verktygslåda som står på marken. Bakom den bil de håller på och lagar står deras eget fordon- en bil som har skylten "Vägpatrull" på taket.
Hette före 1921 Järfva. Det nuvarande stationshuset i trä i två våningar uppfördes 1866. Den 19 juni 1939 brann södra flygeln ned .Stationshuset rivet på 1970-talet. Namnet 1921 ändrat till Ulriksdal. Ändstation provbana för el-drift, Värtan-Tomteboda-Hagalund-Jerfva.Godsmagasin till höger. Perrong 2,stins Molander främst, Till vänster Unge och längst till höger Törner. Järva hade eget gasverk för belysning ute och inne. Fordonen är Statens Järnvägar, SJ elektrisk motorvagn 1391, personvagnar Co5 1390, BFo 1418, elektriskt motorvagn 1393
Gideå kyrka. Till att börja med hölls kyrkliga sammankomster i en lada i Norrgidsjö. Gideå hörde vid denna tid som kapellförsamling under Arnäs och blev senare 1811 annex samt eget pastorat 1822. Under åren 1804-1809 började en kyrka uppföras av timmer, ut- och invändigt försedd med stående brädfodring. Torn tillbyggdes åren 1812-1813, enligt uppgift i inventeringsprotokoll 1831, enligt andra källor 1823 (Bygdén). Invigningen skedde däremot inte förrän 1818. Tornet ritades av stiftsbyggmästaren Simon Geting och byggdes upp sommaren 1815 enligt sockenstämmoprotokoll. Geting bodde i prästgården 49 dagar. Till hjälp som arbetsledare och byggmästare hade han snickaren Jonas Arnström.
Ett tidigt porträtt av en gammal man. Wilhelm Pereswetoff-Morath föddes i Linköping 1791 och dog i Vadstena 1862. Där emellan kom han att hinna med mer än många. I raden av tjänster och titlar kan nämnas landssekreterare, häradshövding, askulant, advokatfiskal och kammarherre. Detta och mer vid sidan av ledamot i ett flertal utskott och kommittéer. Från 1826 var han gift med Mathilda Wallberg, som med äktenskapet medförde godset Klosterorlunda i Hov socken. Wilhelm hade eget gods i Kallerstad säteri utanför Linköping. Han avled emellertid i makarnas hus i Vadstena.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.