Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Nu har vi i alla fall fått dem att börja gå, men så är det också vår. 1950" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Margareta, Gittan, Ingegerd och Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
Från 299 kr
Fem flickor. "Symöte i vårsolens glans 1950. Ungarna ligger i sina vagnar och sover". Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Ingrid, Margareta, Gittan, Ingegerd och Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Nu är det mars 1950, men ungarna har inte växt något. Vitaminbrist ?" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Ingegerd, Ingrid, Ingrid, Gittan. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Vi med våra ungar. Så här lekte vi flickor på Sörbyallén under 1940-talet och i början av 1950-talet" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Ingrid, Ingegerd, Gittan, Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
fotografi
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild på ladan som byggs om till ett teaterhus. Bilden är tagen utomhus och är en närbild på kortsidan. Ladan har en byggnadsställning runt sig. Fyra personer syns på bild, två av dem är på samma våning på byggnadsställningen, och en annan lite högre upp på ställningen som jobbar med huset.Man kan skymta en fjärde person på byggnadsställningen, men på långsidan av huset. En stege står mot byggnadsställningen. I bakgrunden ser man träd sticka upp och på marken ligger plankor som är upplagda på engångspallar i trä.
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild på ladan som byggs om till ett teaterhus. Bilden är tagen utomhus och är en närbild på kortsidan. Ladan har en byggnadsställning runt sig. Fyra personer syns på bild, tre av dem är på olika ställen och på olika våningar på byggnadsställningen som arbetar med huset, och en person står på marken och arbetar. En stege och några plankor står lutandes mot byggnadsställningen. I bakgrunden ser man träd sticka upp och på marken finns plankor som är upplagda en engångspallar i trä.
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
"Teaterföreställning. Varbergs unglottor ordnade en soaré för att samla in pengar för att sticka strumpor till militären. Man uppförde då bl a 'Simon i Sälle', en danslek där man är utklädd till olika par. Stående från vänster: man med skägg ?, husaren Lisa Persson, borgmästare Ingeborg Abrahamsson, magister Margit Andersson, trädgårdsmästare Märta Björkström, fetlagd man Britta Westlund. Sittande från vänster: ?, husarfru Ingrid Strömberg, borgmästarfru Märta Berglind, magisterfru Ingeborg Nylander, trädgårdsmästarfru Gunvor Carlsson, den fete mannens fru Karin Munckhammar. Främre raden från vänster: bagare (stående) Barbro Elenius, bargarfru Gerolda Carlsson (fö en av Sveriges första flygvärdinnor), sotare Silva Carlsson, sotarfru Margit Carlsson, sjöman med fru okända men arbetade på Kustsanatoriet Apelviken."
Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Anna Josefina Gabrielsdotter, Skrape-Fina kallad, vid sitt hem i Dagsås. Hon föddes 1865 den 19 april. I backstugan till höger bodde hon med sin egen familj och huset till vänster fungerade som ladugård. Fina fick åtta barn, varav två inom äktenskapet åren 1891-1897 med Gustaf Karlsson (1839-1897), övriga fäder var "okända" och två av barnen dog som små. Sitt sista barn fick hon som 53-åring år 1908. Yngste sonen Hugo bodde kvar med henne i backstugan tills hon dog 1957. Stugan har ett rum på ca 9 kvadratmeter. Backstugor kallas så för att de byggs in i en "backe", så både golv och vissa väggar består av jord. På så vis gick det inte åt så mycket byggmaterial, för i backstugor bodde de allra fattigaste. Josefina försörjde sig genom att hjälpa folk i trakten i hushållet såsom att tvätta, spinna, sticka och även sälja bär och blommor som hon plockade. Sin egen lilla trädgård var hon mycket mån om. Hugo bodde kvar till 1968 då han uppförde och flyttade till ett nytt hus i backen ovanför backstugan. Han överlät då hemmet med ett stycke mark till hembygdsföreningen. Utöver de båda intakta husen på bilden finns även utedasset och jordkällaren kvar och utgör numera en välbevarad kulturmiljö att besöka.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.