Undenäs. Den stora treskeppiga nygotiska korskyrkan med torn och tresidigt kor byggdes 1892-94 sedan den föregående medeltida träkyrkan brunnit. Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion uppfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527
Från 299 kr
Piteå socken 353:1
Piteå socken 139:1
Piteå socken 362:1
Karosseriet på spårvagn sammansvetsas med den självbärande ramkonstruktionen vid General Motors fabrik.
Att ha vatten var ett överlevnadsvillkor och på det stundtals mycket torra Gotland grävdes ofta många brunnar på en gård. När vattnet sinade vid torrväder, grävde man ofta en ny brunn i hopp om att hitta vatten där. Brunnen täcktes på olika sätt, ofta av ett litet "hus" som här, där man hade lucka i ena takfallet. Väggarna var här byggda av plank och sinkade ihop i hörnen. Många gånger var de små brunnsholkarna välarbetade och av olika konstruktioner. Äldre brunnar kunde vara täckta av stenhällar med ett hugget hål i. Det var viktigt att brunnen var täckt, så varken människor, djur eller skräp föll däri. Här har Masse lagt fram brunnsstaken, där man hängde spannet i klykan. Riktigt fina brunnsstakar var självvuxna.
Porträtt av lektor Lars Fredrik Isander. Inflyttad till Linköping från Uppsala 1862 för tjänst vid Linköpings Elementarläroverk. Från 1863 gift med Matilda Augusta Löf. Vid sidan av sin profession rönte Isander stor respekt för sina insatser inom simkonsten och speciellt för Linköpings Allmänna Simsällskap (LASS). Vid en nödvändig rekonstruktion av sällskapet utsågs Isander till ordförande och promotor. Hans namn finns även bevarat genom det av honom uppfunna Isanderska hoppet, ett av simhopptabellernas svåraste men också vackraste hopp.
Två unga män med cykel vid Hornstullsgatan 1.
Hammarbyslussen. Slussen är skadad och stängd p.g.a. att en bensinbåt har kört emot slussportarna. Delar av träkonstruktionen är krossad, och de stållinor med vilka portarna manövreras har sprängts.
Det här måste ha varit Gotlands mest originella kvarn! Den stod på ancyllusvallens krön ca 100 m nordost om nuvarande Tjernelds ladugård på Bjärges. Om bröderna Södergren byggt den och använt den tillsammans är inte känt. I Lauboken står det att Arvid Södergren var fiskare och båtbyggare. Hur som helst har man tänkt helt i egna banor när man byggt kvarnen. Ett lågt fyrkantigt kvarnhus med ett ett högt strutlikanande torn är inte känt från övriga Gotland. Inte 6 vingar heller. Luckorna på vingarna fästes från den lilla balkongen som löpte runt tornet, balkongen nåddes via en dörr i tornet. Den korta kvarnaxeln måste ha växlat över till en lodstående axel som stod i ett nav i golvet och därifrån måste kraften ha växlat övertvå gängertill en eller två stenar och/eller sikt. Sådana konstruktioner är kända från några kvarnar på ön. Nils Södergren rev kvarnen 1920. Han hade köpt en stor 8-kantig holländare i 3 våningar + lökkupolhätta byggd 1889 från Kärne i Burs, vilken han monterade upp 1921. Det var en av socknens största kvarnar och Nils Södergren malde åt både sockenbor och åt bönder från Garde, Alskog och När.
"Garage Friggagatan. Detalj av takkonstruktioner utvisande stomme till lanterniner, åsar och raditzdukens uppfästning."
Brevkort, "Skandinaviska Textilfabriken. Varberg", avsänt 1902. Fabriken stod klar 1897 och Hugo Gerlach var med och startade den 1896. Där tillverkades först bomullstyger, men från år 1906 även ylletyg. Här var en av få industrier där kvinnor kunde få jobb och utgjorde klar majoritet av de ca 100 anställda som fabriken hade kring år 1900. Trots att ett mekaniskt ullspinneri tillkom och personalen dubblats vid 1912 gick företaget i likvidation och övertogs av Malmö Yllefabriks AB (MYA, eller MYAB). Dessförinnan hade en rekonstruktion gjorts till Varbergs Yllefabrik. Fabriken hade då eget spinneri, väveri, färgeri och appreturverk (appretering ger tyget vissa egenskaper som glans, styvhet etc). Efter MYAB:s övertagande startades fabriken om 1915 som bomullsväveri och -spinneri, vars produkter främst omsattes inom MYAB:s stora koncern. Tidigare hette kvarteret Vävaren, numera Renen.
Två män i arbete på industriområde, omgivena av järnkonstruktioner. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.