Grannarna på Smiss Artur Karlsson och Vilhelm Karlsson (de var inte släkt) har byggt en ovanligt stor fiskbat, tvåmänning, tillsammans. Här ligger den otjärad utanför Vilhelms 8 år gamla ladugård. Masse har varit noga med att på fyra bilder visa båtens form.
Från 299 kr
Det verkar som om kvarnens stomme var i så gott skick att den kunnat behållas. Däremot har man satt i nya brostockar till ingången på kvarnens baksida.
Brygghuset är nog fråm 1800-talets första hälft med återanvända 1700-talsfönster. T v var själva brygghuset, vad den högra halvan använts till är inte känt. Vi ser Elisabet "Lise"V edin 53 år med barnbarnet Alvina 7 år.
En kasse är en håv. Staken är vald men två utstickande rötter, som skurits till och satts ihop till en båge, i vilken man knutit i ett flätat nät. Masse har fotograferat håven mot mörkret i en dörröppning.
Se Nr 157! De upptagna betorna kördes med häst och vagn till Stånga järnvägsstation för vidare transport med tåg till Roma sockerbruk.
Masse har stått på stora vägen söder om gårdsparten och tagit denna bild. Det är mitt i sommaren och grönskan skymmer det mesta av byggnaderna. Manbyggnadens höga gavel framträder, liksom ladugårdsgaveln, övriga byggnader skymtar bara.
Här ser vi stugans baksida. Bakdörren tyder på att det fanns ett litet kök innanför framför skorstensstocken. T h måste bostadsrummet ha legat och t h var det "sal". Möjligen var det tvärs om med rummen. Huset var ett inpanelat bulhus, man skymtar riskallarna/bjälkändarna, med spåntak, senare täckt med papp. Det sägs att Ferdinand Jacobsson hade köpt huset i Garde och flyttat hit det, gissningsvis fick det då panel och spåntak. Men vad bodde den förste ägaren Niklas Larsson i så fall i? Det yngre huset t h står ofärdigt och oanvänt.
Bilden är tagen från mitt i vägkorsningen på Kotorget. Vägen till höger är stora landsvägen till När och till vänster skymtar Käldkväiar. Larssons ladugård stod mot Kotorget och gårdspartens infart hade bastanta portar så man kunde stänga om sig. Längst till höger var ett fähus med gödselhög mot vägen. Fönstren var insatta senare, man kan se att putsen är ljusare runt dem. Till vänster om portlidret var ytterligare ett fähus, men utan fönster, och till vänster om det en hoimd, hörum, innan ladporten. Resten av ladugården var lada. Framför ladan ligger en stor hop med troder till bandtunar och vid ladporten står en mängd stör. Till vänster skymtar ett uthus tillhörigt grannparten Petterssons. Det ser ut att vara under rivning.
Gangvide Lars Hannson har lagt ryssjan i ån. Nu sticker han ut utliggaren. Stjärten är troligen fastsatt i stjärtstaken, vilken i sin tur bör vara fastsatt i stolparna som skymtar i förgrunden, annars skulle ryssjan flyta iväg.
En idryssja ligger upplagd på åbrinken så man tydligt ser att den har dubbla kammare med varsitt ingångshål. Längst bak ligger stjärten på en bock med stjärtstaken bredvid.
Här genomförs reparationsarbeten på maskineriet, stenarna är urtagna, samt att man lägger nytt tak och brädklädning. Vingarna och brädklädnaden på denna gavel är klara. Kvarnen finns kvar än idag och står vid Körkakarskväiar c:a 400 m norr om kyrkan. Den tillhör fortfarande samma part av Hallbjäns, den som ligger nedanför i dalen.
Man undrar om de fåtaliga rakarna med rågskupor är det väsentliga i Masses motivval. Snarare kan man tro att det är landskapet med Bjärges västra part, Arvid Danielssons, i bakgrunden. Från vänster ser man Bjärges stolpkvarn, fribaptistkapellet, klappade askar längs Bjärgeskvior med möjligen stentunen framför, Arvid Danielssons gård där ladugården ännu har agtak, ladugårdsflyglar,manbyggnadens flygel, manbyggnaden med bakbygge och alldeles inpå smedjan innan den flyttades utanför tomten. De höga träden står i den s k Melanderska lunden. Bjärges norra och östra gårdsparter döljs av raken t h.
Josefina Johansson gifte om sig 1912 med Jakob Nilsson på Hallsarve och flyttade dit. Samma år sålde hon Botvide till 25-årige Herman Larsson från Fie, en obegripligt stor investering för en så ung person. Här ses ladugårdens baksida med rätt små gödselhögar utanför fähusen och rester av troligen en halmstack utanför ladan. En spinkig räcktun avgränsar ladugårdstomten mot åkern i förgrunden.
Denna vackra sommardag tar Masse flera bilder i Botelsgrannlaget, bl a denna från Bodins ladugård. Här ser vi en fähusdel med hoimd, hörum i sten under agtak och en laddel i bulteknik med framförvarande tröskhus, båda under halmtak. Stora flovedstravar står framför tröskhuset, en hög med trolar, gärdsel eller tvaitar, bakar ligger bredvid, samt en hög huggen ved framför hoimdluckan. Till vänster står ett dass med oregelbundet takfall. Stigen ut till ladugården går troligen bakom busken t h.
Bjärges Amy Olsson Danielssons part och Hulda Jakobsson leker gullstäuå, det är lekstuga. Det är inte mycket saker man har att leka med. De har arrangerat sin lekstuga invid gårdens stängsel, men osäkert var var någonstans. Det bör av det öppna landskapet vara uppe på backarna.
"Flickorna vända sig omkring, flickorna vända sig omkring, sökande efter vännen sin, ibland de pojkar alla." Jag tror att Masse har missat ordningen på bilderna. Först skall det vara Bild 507, sedan Bild 510 och sist Bild 508!
Kauparve Lars Pettersson och troligen fadern Lars lastar släke i strandskvalpet. Släken är våt, så lasset blir tungt även för två hästar. Se Bild 465 och 466.
Olika växter, särskilt strandmållor, växer mycket snabbt upp i släken, vilket gör den nästan osynlig på bilden. En page är en stor platt klump, platt hög eller sträng, här av släke.
En bild på en äldre typ av borr, en sk navare med skedjärn, vilken borrtyp fanns redan på järnåldern och som en duktig smed kunde tillverka hemma. Den andra spiralborren är modern även om trävredet är gammalmodigt.
När man tröskade fick man med skal, boss och strårester bland sädeskornen. Ett sätt att få bort detta var att blåsa iväg dessa lättare delar från de tyngre sädeskornen. Detta gjordes med hjälp av en handdragen maskin, räns/rännvinden, vilken tillhörde varje gårdsparts utrustning. Här ses en sådan utställd för fotografering på Jakob, Fäi- Jakå, Karlssons part.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.