Ett par sitter vid ett stort bord på små hjul i finrummet. Han håller i en tenn- eller silverbägare, som nog just tagits ut ur jugendskänken där ena dörren står öppen. Hon sitter med ett häfte vid andra kortsidan, omgiven av vårblommor som narcisser och hyacinter i krukor. Bordsduken är tjock och försedd med långa fransar och en takkrona för både fotogen och ljus hänger däröver. (Mannen ser ut att vara en av nämndemännen i Viske häradsrätt som ses på bildnr GEA094)
Från 299 kr
fotografi
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Gävleborgs länsmuseum.
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Länsmuseet Gävleborg.
'Kråkor, 2 st vadande i vatten invid vass. I fonden hus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 3495-3511.'
Utställningsmonter för Varbergs rörledningsaffär, Oscar Dahlberg på Hantverks- och industrimässan 1927 i Gamlebyskolan, Varberg. Över köksdelen med vattenkranar sitter en skylt som förkunnar "Den som ej installerar värmeledning eldar åt kråkorna", där sista ordet illustreras med tre kråkor på en skorsten. På skylten över "badrummet" står det "Bad är hälsa!".
'berguvungar i boet. Närbild. :: :: Text på baksidan ''Bredvid halväten brun råtta. Våren 1929 låg en vacker bivråk (hane, adult) i uvboet. I Geta (norra Åland) fann jag 1929 en gammal duvhökhona, dom uvarna fångat under ruvningen (?) och förs hem. Igelkotten är annars en ... Rätt vid sidan av harungar, kråkor, sjöfåglar, måsar m.fl.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
'Bo med 5 st ägg av svarthakedopping, på en vassrugge i sjön. Vy ut över sjön med vassvegetation. :: Text på baksidan: ''Ett vackert kärrdoppingbo avtäckt. Skrattmåsboet i bakgrunden förklarrar att ett så öppet liggande bo undgått påhälsning av kråkor. Kullen som här är fem ägg var i ett annat bo sex. Annars brukar doppingarna inte hålla sig med en så talrik barnskara som genomgående var fallet i år.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
'Pilgrimsfalk med ca 2 st ungar, invid bergvägg. :: :: Text på baksidan av fotot ''Om första ...(omkr. 2.30 f.m.) - hona med en liten, plockad, huvudlös fågel i näbben, väcka med ett kort hostande skrik ungarna. De flesta fåglarna födas upp i detta tillstånd, det var därför ...svårt att på avstånd (5-6 m) identifiera de minsta. Korsnäbbar i stort antal samt gulsparvar m.fl. tages av den nästan ständigt jagande hanan. Honan höll sig till de större: kråkor (11 lågo i ...), en och annan småskrake, duva, gök o.s.v. Från soluppgången till kl 12 p.d. då jag avlägsnade mig, erhöllo ungarna icke mindre än 7 smärre fåglar.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
"Kråkan", Kråkliden - Kvarnbygatans branta stigning från Gamla Torget upp mot Stensjöbacke, år 1973. Backen kallades förr Kråkan eller Kråkliden. Namnet Kråkan anses ha kommit av Kråkberget, som var en bergklack uppe i Mölndals ström. Om där var en samlingsplats för byns kråkor, vet man inte, men backen utmed strömmen kallades allmänt Mölndals Kråka. Kråkan var brant, och hästarna fick vara väl skodda för att kunna få kraft att dra de tunga lassen uppför den branta backen. I förgrunden till vänster syns Götiska Förbundets skola som anlades år 1824 och under många år var byns folkskola. Senare blev skolan högre folkskola. Byggnaden skall bevaras som kulturminnesmärke från gången tid. Till höger ligger f.d. Delbancos oljeslageri, där man förr tillverkade linolja som användes vid målning.
Sop-pressen i Kärra. Soppressen i Kärra tar emot alla sopor och allt hushållsavfall från Mölndals kommun. Avfallet föres med särskilda sopbilar hit till Kärra. Här tippar bilarna av sin last i övre delen av byggnaden, som du ser på bilden. Avfallet glider ned i en soppress. Där pressas soporna samman till stora balar, som sedan forslas bort för att brännas upp. Detta sätt att oskadliggöra avfallet är bra ur hygienisk synpunkt. Förr forslades soporna och hushållsavfallet till "Tippen på Kikås" men det var inte alls lämpligt, och dessutom spreds en obehaglig stank och lukt vida omkring. En mängd råttor, kråkor, måsar och flugor drogs till tippen. Dessa levde på avfallet. Genom tillkomsten av soppressen i Kärra har ovan nämnda olägenheter helt försvunnit. Vid pressen finns inga råttor, och någon obehaglig lukt kan knappast märkas där.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.