Teater- och biocafé. Betjäningsdisk med glasmonter på. År 1891 började arbetet med Karlstads teater. Hybelejens kvarn rivs och används som grund. 1893 invigs teatern medprolog skriven och framförd av Gustaf Fröding. Runt 1940-talet användes teatern främst som biosalong då filmen snabbt konkurerade ut teaterverksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945. Fotografens ant: Teatern. (Saga biografen). 1938.
Från 299 kr
Häradshammars kyrka i hjärtat av Vikbolandet har på sin medeltida grund genomgått ett antal nödtvungna restaureringar. Inte minst återuppbyggnader efter minst två förödande bränder. Sedan 1836 har lyckligtvis inga större ändringar utförts vid sidan av underhållsarbeten. Ett större sådant genomfördes 1969 då kyrkan omputsades i sin helhet.
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Biskopen, Esaias Tegnér, blev på grund av sjukdom förhindrad att inviga kyrkan. Istället fick domprosten Christopher Isac Heurlin förätta invigningsakten vilket skedde den 11 juni 1832.
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Biskopen, Esaias Tegnér, blev på grund av sjukdom förhindrad att inviga kyrkan. Istället fick domprosten Christopher Isac Heurlin förätta invigningsakten vilket skedde den 11 juni 1832
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den 6 augusti 1827 lades grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar som gjorde ett uppehåll i Väckelsång på sin färd till Karlskrona. Biskop Esaias Tegnér blev på grund av sjukdom förhindrad att inviga kyrkan. Istället fick domprosten Christopher Isac Heurlin förätta invigningsakten den 11 juni 1832.
Östra Smålands Järnväg (ÖVJ) som började byggas 1917 och togs i drift 1922, drogs genom Eke by och här byggdes även ett stationshus. Namnet Eke godkändes inte på den nya stationen på grund av förväxligsrisk med en redan byggd station. Styrelsen för ÖVJ föreslog namnet Smålandseke för den nya stationen, men detta godkändes inte av Kungl. Järnvägsstyrelsen som istället föreslog namnet Värendseke.
Hälsokursbesök på Vattenverket Helsan. September 1945. Vattenverket Helsan stod färdigt 1898 på Sätra-åsen öster om järnvägsspåren vid Strömsbrovägen, efter byggnadschefen John Ekelunds ritningar. Tidigare har använt ytvatten från Gavleån kunde man nu få grund-vatten från Sätraåsen. Sekelskifteshuset med texten Vattenledningsverk på norra gaveln övergavs när Sätra-verket tog i drift 1960.
Bostadshuset till en gård i Knipered, sett genom portlidret. Huset ligger på en högre nivå än uthusen och på sättmuren står en rad buskar. Ingången är försedd med en s k skunke; en grund utbyggnad med rundat valv som sedavnligt har väggfasta bänkar längs sidorna.
Vykort, "Utställningen i Halmstad 1912. Industrihallen." med sekundär påskrift. Utställningshallarna ritades av Per Lennart Håkansson som var stadsarkitekt i Kristianstad. Området kallades ”Den gula staden” på grund av deras färg. Här fanns även ett stort nöjesutbud med bland annat teater, biograf, dansbana, restaurang och karuseller. Allt revs efter utställningen.
Utsikt från "Sven Dyring", Murbergsviken, mot SO. Strandpartiet mellan udden mot Murbergsviken och söderut mot det område där kolkajen och kolmilorna låg ska ha fått sitt namn efter ett fartyg, "Sven Dyring", som skall ha strandat eller gått på grund där.
Ark med två monterade foton och text: "Kajakhamnen. a. Till höger syns en kajak som ligger vänd. Kajaken mitt på fotot ligger med översidan uppåt. Sittbrunnen är täckt, på grund av regnet. Den uppblåsta sälhuden och redskapen på kajakens ovansida syns bra. b. Samma kajak som mitt på foto a. Demonstration av harpunen för att visa hur harpunspetsen, när den träffat bytet, lösgöras från skaftet."
Kellgrenska priset, vandringspris inom "Svenska härens infanteri". Priset instiftades år 1900 av Arvid Kellgren, med dr. och gymnastikdirektör, för att främja skyttet. Till grund för förbandens tävlingsresultat ligger regementenas sammanlagda poängsumma i den årliga prisskjutningen för befäl och meniga. I3 segrade åren 1936, 1946, 1952, 1973 och 1982.
Stadshistoriska utställningen i arkivhuset. Skor från Löfsko som hade sin grund i Göteborg 1909. Året efter köper skohandlaren Joseph H. Eklöf i Jönköping fabriken och flyttar tillverkningen till sin hemstad. Fabriken ligger i hörnet av Barnarpsgatan och Kungsgatan. Namnet på fabriken blir Löfsko.
Gävle - Dala Göteborg, GDG bussar. Buss 1 fr vänster: Säffle Karosserifabrik, buss 2 troligen Arvika karosserifabrik, buss 3 Säffle karosserifabrik, buss 4 ASJ, Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna. Den sistnämnda har en ovanlig utbyggnad av fronten och torde vara byggd på Volvochassiet B 627 som medförde sådana lösningar på grund av motorns placering i förhållande till framvagnen.
1. Lars Larsson (Lars Larsen i Åbyn). 2. Fru Lars Lars Lydén f. Grund, barn i knä Ada Kristina, barn till vänster Verna, barn sittande Georg. 3. Amy Åberg född Larsson, barn Karin. 4. Per Åberg sittande, framför Gösta Larsson, bror till Lars Lars och Amy Åberg. 5. Med skägg August Häggblom, maka Anna född Lars Lars.
Anna Bergström. Vardagslärarinna i Hornborga Baptistförsamling 1877-83. Född 1843 17/7 i Husby, Rekarne, Nyköpings län. Död 1883 28/5 i Hornborga. Förut ordinarie lärarinna i Eskilstuna, men där skild från sin befattning på grund av anslutning till baptismen. Skolan hölls i gamla Arvidsgården, Hornborga.
Kristina Mellqvist, småskollärare i Hornborga 1884-88. Född 1860 27/8 i Trässberg. Död 1930 i Skara. Kristina var enarmad och mycket ilsken av sig, varför det lätt blev "smäll" av. Hon skildes från tjänsten den 6/12 1888 på grund av klagomål över barnmisshandel.
L.S.S.J. (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg). Tubbetorps station. Efter det att Ekebergs Sanatorium var färdigställt omkring 1918 ansågs att en station förenad med post var väl motiverad. Men redan efter ett par år blev stationen indragen på grund av det ringa trafikunderlaget. Före denna epok fanns banvaktstuga nr 7. Där residerade banvakten Gustav Pettersson, även kallad "Petter 7". Foto från sekelskiftet 1800 - 1900-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.