Geometriska mönster i kvadrater i hörnen, bårder mellan kvadraterna på ryggsnibb och framsnibbar. På ryggsnibben tre kvadrater och ett majstångsmönster samt märkning med årtal och initialer. Årtal och initaler är placerade på kanten av kvadraterna på ryggsnibben och inte vid majstångsmönstret som är vanligt. På varje framsnibb en kvadrat och en trekant. Ornament: kvarnhjulsliknande. kvadrater i plattsöm och figurer i plattsöm
Från 299 kr
Geometriska mönster i kvadrater i hörnen, bårder mellan kvadraterna på ryggsnibb och framsnibbar. På ryggsnibben tre kvadrater och en majstångsspira samt märkning med årtal och initialer. På varje framsnibb en kvadrat och en trekant. Ornament: Små figurer i plattsöm och sticksöm. Kvarnhjul med kastsömsmönster.
Geometriska mönster i kvadrater i hörnen, båder mellan kvadraterna på ryggsnibb och framsnibbar. På ryggsnibb tre kvadrater och ett majstångsmönster samt märkning med årtal och initialer. På varje framsnibb en kvadrat och en trekant. Ornament: Svastikaliknande och olika figurer i plattsöm och korsstygn
Biografen Roxy Invigningsdagen år 1935 av biografen på Drottninggatan 14. Som första film lockar man med tecknat, Max Fleischers "Bröllopsresan till månen". Fleischer var en amerikansk tecknare, född i Österrike. Till hans mest kända figurer hör Betty Boop. Sista föreställningen visades 25 april 1971. Idag är huset rivet
Biografen Roxy Invigningsdagen år 1935 av biografen på Drottninggatan 14. Som första film lockar man med tecknat, Max Fleischers "Bröllosresan till månen". Fleischer var en amerikansk tecknare, född i Österrike. Till hans mest kända figurer hör Betty Boop. Sista föreställningen visades 25 april 1971. Idag är huset rivet
Biografen Roxy. Invigningsdagen år 1935 av biografen på Drottninggatan 14. Som första film lockar man med tecknat, Max Fleischers "Bröllosresan till månen". Fleischer var en amerikansk tecknare, född i Österrike. Till hans mest kända figurer hör Betty Boop. Sista föreställningen visades 25 april 1971. Idag är huset rivet. (Bilden visades på utställningen år 2000).
Duk av blått och vitt linne, signatur invävd: Fredrik Harmens 1840. Härtill ett antal servetter med enstaka figurer ur Fritjofs saga. Inköpt vid auktion på Berga i Högsby av nuvarande ägarens (1925) fader. Duken beställd av Fredrika Harmens på Ruda i fröken Rappes vävskola i Kalmar. (Fröken Rappe var gift med kyrkoherde Amnell i Persnäs.)
En pojke bakom bord i finrummet med figurer han har tillverkat, troligen i papp. Kan ha varit bilagor i tidningar eller beställda från hobbykataloger. En tågbana med station och tunnel under en by, ett korsvirkehus, en flodhäst, en teater med mera. I interiören syns spetsgardin, hängkaktus, porträtt och pendelur.
Avbildning av statyn "Strategien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Industrien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Handeln" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Åkerbruket" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1950-51. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.