Brevkort, "Jernvägsstationen. Varberg." avsänt år 1901. Inte förrän 1905 tillät Postverket att meddelandet skrevs på adresssidan av brevkorten. Bilden tagen från söder i rälsens riktning med ett mötande tåg. På perrongen står en skara väntande människor och en trave med gods och baggage.
Från 299 kr
Byggnader från vänster kv Pan 5/Sundsvalls enskilda bank, kv Rätten 1/Centralhotellet, kv Stadshuset 1 och till höger kv Nyttan 6/Hirschska huset. I förgrunden parken Vängåvan med fontän och i bakgrunden syns en del av Stora torget där torghandel bedrivs. Text till bild "Vängåfvan. Sundsvall" Brevkort.
reklam, vykort
Brevkort, "Karlstorp" kolorerat, med sekundär notering: Sperlingsholm. Tillverkat efter 1905 eftersom baksidan är delad. Motivet visar en högloftsstuga, dvs en dörrlös ryggåsstuga som omges av högre loft på ömse sidor, varifrån man gick in till stugan. Karlstorpsstugan sägs ha uppförts på 1700-talet, troligen under godset Sperlingsholm, känt från medeltiden under namnet Klackerup. En gammal kvinna sitter i en trädgårdsmöbel på stugans baksida. (Se även bildnr F9208)
Brevkort, "Parti af fabrikerna Rydö", alltså Rydö bruk vid Nissan med den högs skorstenen mitt i bild och fabriksbyggnaderna runtom. Rydöbruk är ett av Hallands läns äldsta brukssamhällen. En järnmanufaktur anlades intill Nissan 1742 av David Haberman som även ägde Ettarps säteri och glasbruk. Han hade ärvt hemmanet Ryd vid Knystafallen i Nissan. Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. (Se även F9149, F9151)
Brevkort, "Jernvägsstationen. Varberg." Rubriken "Första tanken" säger en del om vikten av första intrycket av staden var när resenären klev av tåget. Varje ort la också manken till för att göra just första anblicken av stationsområdet och samhället så attraktiv som möjligt. Järnvägsstationen ses från norr. På perrongen står en folksamling, ett tåg är på väg norrut och närmast i bild befinner sig en person mellan spåren.
Kolorerat brevkort, "Halmstad, Slottsmöllan." daterat 19 september 1903. Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Kolorerat brevkort, "Halmstad. Slottsmöllan." Bilden visar Nissan med Slottsmöllans fabriker till vänster. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Bron på bilden uppfördes av företaget 1879. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Brevkort, "Oskarström" daterat den 19 juli 1902. Motivet visar en vy över Nissan mot Skandinaviska Jutefabriken som kom igång 1890. I förgrunden ett bostadhus och vägen därifrån till en villabebyggelse, där ett nybygge pågår. Fabriken drev utvecklingen av Oskarström och uppförde Maredsskolan 1891 och arbetarbostäder i form av låg- och högkaserner (troligen tvåvåningsbyggnaderna som ses bortom fabriken). Kompetensen fick till hälften hämtas från utlandet, främst Tyskland, Polen och Sudetenland i nuvarande Tjeckien. År 1896 utökades tillverkningen med Oskarströms Linnefabrik som då tillverkade alla slags blekta och oblekta lin- och blångarner, samt blekta och oblekta linnevävnader. Bild 2 visar kortet med sin hälsning. (Se även bildnr F9161, F9162)
Brevkort, "Rydö. Disponentbostaden." Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. I Rydöbruk fanns dock en industri ända sedan 1720-talet och bruksherrgården flyttades hit år 1828 från närbelägna Gustavsbergs gård. Herrgården har således varit corps-de-logi för såväl järnbrukspatroner som för de senare massabruksdirektörerna. Möjligen hade man nyligen moderniserat de stora verandorna i två våningar när bilden togs. En stor och frodig gårdsrundel med flaggstång ligger framför byggnaden. Byggnaden finns kvar och återfick sitt utseende från 1900-talets början vid en restaurering i början av 1990-talet. (Se även F9149, F9150)
Brevkort, "Brännö d....vid Torup på Halmstad-Nässjö järnväg". Sannolikt Brännö säteri. Motivet visar en stor ljust målad manbyggnad med en flygel till höger och en mindre byggnad till vänster i liv med staketet. En man och kvinna står under de höga lövträden och en man ses vid trappan till verandan. Brännö säteri grundades av Carl Ludwig von Blumental på 1720-talet. Han var från Tyskland och hade arbetat vid Jönköpings regemente inom Karl II:s armé och hade vid sitt avsked 1721 majors rang då han inköpte ett stort antal hemman i Torup.
Brevkort, "Brännö d....vid Torup ö. om Halmstad. Väfveriaktiebolag." Brännögård ligger ca fem kilometer norr om Torup, där kraft från Kilans (biflöde till Nissan) vattenfall började tas i anspråk redan på 1700-talet för kvarndrift. År 1901 grundades Brännö Väveri AB och ett bomullsväveri ersatte då kvarnen samt ett sågverk med spånhyvel från 1800-talet. Fabriken hade 248 vävstolar och ända upp till 150 personer var anställda. Bostäder byggdes, så kallade kaserner. 1935 lades väveriet ner och i slutet av 1930-talet övertogs lokalerna av AB Isacsons Wellemballage i Göteborg som blev bestående på orten.
Brevkort stämplat 11 april 1903, "Susegården" samt notering "1 1/2 mil n. om Halmstad ngt s. om Fröllinge." Susegården ligger i Kvibille och Fröllinge slott i Getinge. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn. 1639 köptes den av Holger Rosenkrantz som var ägare till Glimmingehus i Skåne. Här ses mangårdsbyggnaden med flyglar ligga vid en damm. Byggnaderna har alla valmade mansardtak, där nedre takfallet på huvudbyggnden fått fyra smala takkupor. Entrén är försedd med en bred veranda med balkong ovanpå. Bild 2 visar kortets hälsning till fröken Sally Nyman i Heberg.
Brevkort, "Parti af Varberg", skrivet 1902. Motivet är en utsikt från fästningen mot staden i öster med del av Platsarna till höger i bild. Gerlachska huset och dess stallar syns mitt i bild på den breda Bäckgatans vänstra sida. Längre upp på gatans högra sida ses Sparbanken och som uppfördes 1898 - fotografiet måste således vara taget mellan 1898-1902. Vid horisonten ses Träslövs kyrka, till vänster om Varbergs kyrktorn. Jeppa Förstbergs handelsträdgård ligger till vänster i bild och byggnaden nedtill med vågräta fasadband är 'Freds' banvaktsstuga (Mellersta Hallands järnväg invigdes 1886) och den s k Tågängen.
Brevkort, "Warberg från Fästningen." Vy från fästningen över vallgraven, societetsparken och staden åt nordöst. Till vänster skymtar tullhuset och gaveln tillhör ett timrat lagerhus för spannmål, kallat Lundqvists magasin (rivet 1978). Det var sammanbyggt med hamnmagasinet från 1874, varifrån rian sticker upp. Staketet hägnar societetsparken och längs vallgraven löper godsrälsen mellan hamnen och stenbrottet söder om fästningen. I vallgraven förefaller en skjutövning pågå; militärer eller skytteklubb. I Krigsarkivet finns förslag att anlägga skjutbana för Volontärskolan infanteri söder om fästningen, vilken senare ändringsritningar bekräftar skedde. Kanske är detta taget innan de fick den skjutbanan och de använde vallgraven så länge? Ovanför rälsen ligger 18 kvarnstenar; troligen huggna i stenbrottet söder om fästningen. De finns med på en tavla av Nils Kreuger från 1893.
Brevkort, "Skandinaviska Textilfabriken. Varberg", avsänt 1902. Fabriken stod klar 1897 och Hugo Gerlach var med och startade den 1896. Där tillverkades först bomullstyger, men från år 1906 även ylletyg. Här var en av få industrier där kvinnor kunde få jobb och utgjorde klar majoritet av de ca 100 anställda som fabriken hade kring år 1900. Trots att ett mekaniskt ullspinneri tillkom och personalen dubblats vid 1912 gick företaget i likvidation och övertogs av Malmö Yllefabriks AB (MYA, eller MYAB). Dessförinnan hade en rekonstruktion gjorts till Varbergs Yllefabrik. Fabriken hade då eget spinneri, väveri, färgeri och appreturverk (appretering ger tyget vissa egenskaper som glans, styvhet etc). Efter MYAB:s övertagande startades fabriken om 1915 som bomullsväveri och -spinneri, vars produkter främst omsattes inom MYAB:s stora koncern. Tidigare hette kvarteret Vävaren, numera Renen.
Brevkort, "Eskilsgatan. Varberg". Vy österut från Varbergs järnvägsstation längs Eskilsgatan, försedd med en nyplanterad allé på boulevardmanér à la Paris. På bilden syns vid Kungsgatan de sk Tvillinghusen som lär ha uppförts på 1890-talet; det vänstra ligger i kv Prostlyckan 4 och det högra i kv Komedianten 1. Närmast kameran löper Västra Vallgatan. 1895 stod Varbergs Teater klar vid huset till höger, så fotografiet är således taget dessförinnan, även om just detta postades först 1910. Det s k Ternellska huset som nämns i noteringen på kortet uppfördes vid huset till vänster först 1906-1907. Innan man byggde upp denna flotta stenstadsdel var här gammal industrimark. Kvarteret på ytan närmast till vänster heter därför Pipebruket och det till höger Verkstaden, efter respektive tidigare verksamhet på platsen.
Brevkort, "Karlstorp" kolorerat, skrivet den 5 november 1903 med hälsningen: Ryggåsstuga hvilade Carl den 11:te natten mellan d. 16 & 17 Augusti 1676. Jag kommer till Eder gods om några dagar. Hälsningar från kkusin Sven (till Otto Anderberg, Göteborg). Troligen ligger torpet under godset Sperlingsholm, känt från medeltiden under namnet Klackerup. Karlstorpsstugan är en högloftsstuga, dvs en ryggåsstuga som omges av högre loft på ömse sidor. Oftast gick man in till stugan via loften, som dörren till vänster, men här har stugan försetts med en dörr sedd till höger i bild. En gammal kvinna står framför huset med en hund som hoppat upp på sin koja och på market står ett par tråg. (Se även bildnr F9207)
Brevkort, "Helsning från Harplinge" med sekundär notering: 1 m. norr om Halmstad. Motivet verkar vara en mindre industri med flera tegelbyggnader täckta med plåttak och flera skorstenar. Meddela oss gärna om du känner till byggnadernas funktion! Mellan husen ses i bakgrunden Harplige väderkvarn uppförd 1895 av godsägare Gustaf von Segebaden, Fjälldalen. Den är av holländsk typ vilket innebär att hättan vrids med vinden. Kvarnen är dessutom ”självseglande” eller ”självdrejande”, dvs vingarna regleras automatiskt efter vindriktningen och vindstyrkan. Detta kräver bl a ett sinnrikt system med vridbara luckorna på vingarna. Självseglingstekniken introducerades i slutet av 1800-talet och kom att bli den sista stora innovationen inom tekniken att mala säd med vindkraft. Harplinge väderkvarn tillhör därmed den yngsta generationen av väderkvarnar och finns upptagen i Halmstads kommuns kulturmiljövårdsprogram. Användningen lades ner 1967 men efter renovering år 2000 blev den åter funktionell.
Brevkort, "Mostorp", handkolorerat (sekundär påskrift: Mostorp (Slöinge-Getinge). Mostorps slott med sina två torn med verandor emellan i två våningar. Slottet byggdes av granit 1878–1880 i medeltidsromantisk stil. Mostorp nämns första gången 1566 i ett brev från Fredrik II. 1854 köpte Ludvig von Segebaden en del av Mostorps by och utökade eferhand sin egendom. När Ludvigs dotter Ester med maken Rolf von Braun övertog Mostorp 1893 var det en Hallands största gårdar. Corps-de-logiet är ritat av dansken Thorvald Bindesböll och tillhör de fåtal byggnader han ritade, innan han helt gick över till design och konsthantverk. Till gården hör en parkanläggning i engelsk landskapsstil med fornminnespark, stenpartier, fontäner etc. Den har förenklats under senare år men har fortfarande ett högt kulturhistoriskt värde.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.