Karl Johans park och Vetlanda köpings kommunalhus den 25 juni 1912. Ekipage från Mogärde skjutsstation. På den fina droskans kuskbock sitter livreklädde Erik Strömberg. Därefter i vurstarna; också uniformerade, Oskar Karlsson och Alfred Franzén. Källa: Registerkort från fotogregister "Samfärdsel"
Från 299 kr
Åker 391:1
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. KURJ lok 11. Tillverkat 1916 av Helsingborgs Mekaniska Verkstad, tillverkningsnummer 52. Skrotat 1962.
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. ÖKJ lok 4. Lokert är skrotat 1910. Vagnar: SWB Co 78, KHJ F6 4, KHJ Co 20 eller 21, KHJ Bo 1, KHJ Bdo 10 och KHJ F 65.
Kompound-lokomotiv No 3 tillhörande Örebro-Köpings Järnväg. Tillverkningsår okänt. Ombyggt år 1870, 1897 och 1900. Cylinderdiameter 350/470 mm, slaglängd 508 mm, cylinderkvot 1.80, drivhjulsdiameter 1535 mm, ångtryck 10 kg, maximifyllning 0.85, arbetsfyllning lågtryck 0,60, arbetsfyllning högtryck 0.30-0.60, rostyta 1.00 kvadratm, tjänstevikt 23 ton, dragkraft 1600 kg samt kolförbrukning per lok-km Maj 1901 8.9 kg.
Köpings kyrka. Kyrkan är belägen nära Köpings alvar i en fornlämningsrik trakt vid den vikingatida hamnen. Ett stort antal kristna gravmonument från 1000-talet har hittats på platsen. Den nuvarande kyrkan består av ett rektangulärt, i tre skepp indelat kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. En medeltida stenkyrka av klövsadelstyp av ovanligt stora dimenstioner revs 1805. Delar av murarna är fortfarande bevarade och delvis synliga, bland annat står den nedre delen av den gamla långhusmuren kvar intill den norra muren. Med hänvisning till sättningsskador revs 1805 års kyrka 1953 och den nuvarande kyrkan uppfördes efter ritningar av Ärland Noreen. Tornet står kvar efter den tidigare kyrkan och innehåller även delar av det medeltida tornet. Det kröns av en åttakantig lanternin, en lanterninform som kom att bli stilbildande för de öländska nyklassicistiska kyrkorna.
Kanonerna på kanonberget. Köpings stad har aldrig köpt dessa kanoner. När Lifdrabantcorpsen 1756 förflyttades till Stockholm togs säkerligen inte Bulverkets (Bålverkets) kanoner med. Första saluterandet fran Galgbergens norra del ägde rum 1766. Det finns därför all anledning misstanka, att Bulverkets kanoner forslats dit. Bergspartiet omdöptes därefter till Kanonberget. Bilden visar att centrumstenen har urtag for kultappen på ett tredje kanonrör. Detta sprängdes endera 1864 eller på 1870-talet. Under innevarande sekel har kanonerna utnyttjas for salut den 1 nov 1905 och den 18 juni 1912. Av kanonrörens beteckningar att döma, så synes dessa ha gjutits 1701 vid Åkers Styckebruk. De båda kanonrören försågs 1923 med trälavetter, som snart ruttnade ned, nya sådana förfärdigades först 1966, varefter de renoverade kanonerna uppställdes på Gammelgården. Sedermera har kanonerna flyttats till Köpings museum, och försågs 2007 med nya lavetter igen.
Enligt text som medföljde bilden: "Bundsens uppvaktning. Den 4 Februari 1883- Uppvaktande Lysekils medborgare. Tullinspektören E.G Bundsen, för att bringa honom sin hyllning och tack för det han under en tid av 25 år, på ett förtjänstfullt sätt varit Lysekils köpings ordningsman samt ordförande i kommunalstämman m.m. Och som ett minne härav, togs ovanstående fotografi. Vilket i förstorad form, samt inramad, sedan överlämnades till Jubilaren. Fotografiet är taget av M. Jacobson. Lysekil".
Nedläggning av kloakledning 1921 - 1922. Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921-22. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda "maskinella" utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken - under järnvägen - till Mössebergsgatan - Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.