I museets samling av äldre porträtt av "östgötar" påträffas denna studie av August Andersson i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé. Tillkommet omkring 1865. August Anderssons koppling till länet var emellertid vag. Född i Stora Malm i Södermanland hade han under åren 1858-1861 innehaft tjänsten som vice komminister i Vårdnäs socken söder om Linköping och en tid därefter samma tjänst i Flistad. Redan år 1862 var han tillbaka i Stora Malm och socknens uppdrag som ordinarie komminister. Från 1869 kyrkoherde i Julita.
Från 299 kr
Ett i förstone idylliskt motiv från Fjällbacka tills man upptäcker mängden av likkistor i de ankommande båtarna. Den siste maj 1916 hade tyskar och engelsmän drabbat samman i det som senare kom att benämnas som Skagerackslaget eller slaget vid Jutland. Omkring 250 fartyg deltog med stora förluster i människoliv. Under de påföljande veckorna flöt förolyckade soldater iland utmed den svenska västkusten. I Fjällbacka i den mängd att man anlade särskild begravningsplats på Stensholmen söder om tätorten.
Parti av Repslagaregatans norra delar i Linköping omkring år 1900. All bebyggelse i nära betraktan är sedan länge riven. Fotografiet togs från nuvarande Repslagaregatan 5 och toppen av Emanuelkyrkans tornspira och något mer av S:t Larskyrkan i söder kan vara hjälp för orientering. Den obebyggda tomten i bildens förgrund saknade anmärkningsvärt länge gatuhus och skulle så göra tills Mjölkcentralen etablerade sig i början av 1920-talet.
Heliga Korsets kyrka i Kalmar. Kyrkan invigdes Pingstdagen 1963 av biskop David Lindqvist. Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybilade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Här ser vi manbyggnaden från söder en sommardag med vajade rågåker i förgrunden. Manbyggnaden ser ut att vara i bra skick med rätt nytt spåntak och hela väggar och fönster. Bakom den stora oxeln ligger brygghuset, t v står en stor vedstapel, som stängde av gårdsplanen mot de öppna markerna i norr. Det är lite svårt att tänka sig att detta ställe revs några år efteråt.
Vi ser gårdsparten från åkern söder om vägen. Tidigare låg Hallbjänsparterna ladugårdar i rad längs vägen, sedan de revs ser man den oputsade gaveln som vette mot grannpartens ladugård, se Bild 798! Ladugården på bilden stod kvar till omkring 1960, då den också revs bort och man byggde mindre uthus inne på tomten. Det ser ut att stå en flovedsstapel mot vänstra tröskhuspelkaren, kanske var boden på tröskhugaveln vedbod istf boden mot grannparten. T v skymtar manbyggnaden.
Här ser vi ladugårdens gavel och tröskhuset från beteshagen söder om gården. Ovanligt nog har gaveln portar till ladan, förutom de som sitter på långsidorna, se Bild nr 977. Ovanför portarna sitter en foderlucka till loftet. Fönstret sitter uppe i gavelspetsen, vilket var det vanliga, satt fönstret längre ner skulle höet innanför skymma ljuset. Även tröskhuset har portar, vilket betyder att vandringen är urriven och att man använder tröskhuset som vagnbod e dyl.
Här ses hela gårdsparten från söder. Bilden skulle nästa kunna vara tagen idag, det är bara ladugårdens tak som fått plåt. Denna ståtliga ladugård byggdes 1904 nere bakom manbyggnaden och ersatte den gamla som låg uppe längs med vägen, se Bild 798. Manbyggnaden har ansetts vara byggd omkring 1860, men den blev nog bara moderniserad och något höjd då, varvid man kanske flyttade fönstren något och satte dem i små nischer. Köks- och brygghusbakbygget kom troligen till vid 1800-talets slut.
Odlarglädje på Hunnebergsgärdet i Linköping. Den exakta platsen kan bestämmas till omedelbart söder om Hunnebergsgatan 12 och 14, där sedermera Brunnsgatan kom att läggas ut och dela området mot Folkskoleseminariet. Från år 1898 arrenderades gärdet av trädgårdsmästaren Carl Fredrik Thörnborg, som med sin familj hade bostad i nämnda Hunnebergsgatan 14. Personerna på bilden överensstämmer emellertid inte med framför allt makarna Thörnborgs barn. Oavsett en fin bild, ett levande ögonblick i en familjs liv.
Amatörfotografi som förevigat ett ögonblick från Otto Frödins utgrävning av vad som kom att benämnas Sverkerskapellet. Hans undersökning av en kulle söder om Omberg bar initialt förväntning om en grav, men under jordmassorna uppenbarande sig en större byggnad, uppförd i samma fina stenhuggarteknik som kännetecknar det näraliggande Alvastra kloster. Frödins utgrävning påbörjades 1916 och när fotografen besökte platsen 1919 var undersökningen inne i sitt slutskede.
Porträtt av änkefru Beata Holm. Född i Skeda 1799 som dotter till fältväbel Johan Gustaf Adler och makan Beata Ekerman. Från 19 års ålder gift med Jon Holm, etablerad bryggare i Linköping. Omkring 1850 lämnade makarna över bryggerirörelsen till äldste sonen och bosatte sig på rusthållet Ånestad söder om staden. Efter makens död 1858 kom Beata att åter flytta till Linköping, där hon låtit uppföra en ståndsmässig bostad på nuvarande adress Storgatan 29.
En länge oidentifierad gårdsmiljö ur Linköpingsfotografen Didrik von Essen produktion har fått sitt svar i Berga gård söder om Linköping. Platsen är för en sentida betraktare fullständigt oigenkännlig. Förändringen förklaras i museimannen Anton Ridderstads ambition att omskapa gårdens ägor till ett östgötskt friluftsmuseum med museibyggnad och minnespark. Av detta blev dock inte allt realiserat på hans ägor. Släktens sommarviste på kullen lät han år 1896 utbygga till vad som kom att kallas Berga slott. Vy från norr, sannolikt kort före utbyggnaden.
En sedan länge svunnen miljö i Linköping. Utmed Djurgårdsgatans sträckning förbi kvarteret Eddan kvarstår i skrivande stund endast föreningshuset som anas genom en gavelspets i husradens bortre ände. De gamla husen i kvarteret kom att rivas för att i förstone ge plats för stadens busstation, i ett senare skede bostadsbebyggelse. Närmast betraktaren ses Djurgårdsgatan 7 följd av nummer 5. Vid tiden för bilden drev strykerskan Ellen Leontina Andersson sin rörelse i det låga huset. Vy från söder 1929.
Hesekillegatan- J F Hellmansgatan, kvarteret Vesslan foto av fabriksbyggnad Trelleborgs Velocipedfabrik från söder mot norr å tomt nummer 1 2/8 1930, i förgrunden sotaren Hansson, 89:1001, negativ 11111, fastigheten uppförd 1898 av Hullins Möbelfabrik. Genom offentlig auktion 11/2 1902 inropades den av grosshandlare J M Streiffert i Malmö för 11800:-. Fastigheten såldes 5/9 1903 till grosshandlare Österling Malmö för 16000:-. Den nye ägaren skall tillverka piskar och liknande artiklar, Vesslan 1 stg 963, Vesslan 4
Bångbro Järnverk, mot söder, ca 1880. I bakgrunden från höger kolhus, transportbanan nedifrån verket, rostugnar, masugnsbyggnaden. Närmast östra dammen till vänster mekanisk verkstad, blåsmaskinshus. Till vänster om verkstaden tegelbruk med torklada. Landsvägen Kopparberg-Löa-Ramsberg. Utmed landsvägens vänstra sida, vilken revs någon gång i början av 1800-talet. Den var på sin tid, under Arboga-Jorornas tid, således före järnvägens tillkomst krog med till namnet "Slinkin".
Seby gravfält. Seby gravfält har 285 synliga fornlämningar, bl.a. en mycket ovanlig treudd. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. Ca 500 meter söder om gravfältet står Ölands högsta runsten. (Uppgifterna är hämtade från http://www.hembygd.se/segerstad-hembygdsforening/seby-gravfalt/)
Konstmuseet VIDA VIDA Museum & Konsthall är ett privatägt konstmuseum med konsthall omkring 9 km söder om Borgholm på Öland, vid länsväg 136. Galleristerna Barbro och Börge Kamras öppnade det av dem själva ritade VIDA Museum & Konsthall 2001. I anläggningen finns en konsthall med tillfälliga utställningar och samlingar av konstnärerna Bertil Vallien, Ulrica Hydman-Vallien och Ulf Trotzig och en av Staffan och Eva Rasjö deponerad samling samtida svensk bildkonst. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Heliga Korsets församlingsgård. Kyrkan invigdes pingstdagen 1963 av biskop David Lindquist . Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybildade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.