Storgatan sedd från väster 1910-talet. Från vänster "Bykällan" och ålderdomshemmet "Grythult" detta för att varje pensionär hade varsin gryta i den öppna spisen. Från höger Garvare Östermans hus och ovanför ännu en bbykälla vilken revs 1910 då staden fått kommunalt vatten. Huset ovanför källan ägdes av skomakaren Ludvig Svensson som dog 1930.
Från 299 kr
Utsikt från fästningen mot staden i öster. Framför Varbergs kyrka syns Pehrsonska trädgården och längs de öppna fälten ligger Jeppa Förstbergs handelsträdgård. Till höger ser man Gerlachska huset och dess stallar. Husfasaden vetter åt trädgården. Nedtill i bild går järnvägen söderut.
KALMAR. Centrallasarettet. B.B! Förlåt en yngling som felat! Fäll ej någon hård dom öfver mig, ty jag erkänner min svaghet, dock har jag ingenting att förebära som ursäkt. Vi hade i Söndags en liten avskedsfäst för H-vi Sjögren, som nu skall resa af denna staden. Annars ingenting nytt under solen. Tage.
Kung Gustav V kommer till Varberg och inviger Grimeton Radiostation. Järnvägsstationen är tjusigt smyckad och många trängs för att få se konungen komma till den lilla staden. Bilderna F3133-3138 är från järnvägsstationen i Varberg och bilderna F3139-3140 är tagna vid Grimeton Radiostation när konungen anlänt dit.
Vävsal hos Kalmar läns hemslöjdsförening. När lantbrukets folk flyttade in till staden hade de i de flesta fall inte plats för de hantverk de tidigare utövat. Att då gå samman och skaffa en lokal löste ofta problemet. Här ser vi unga kvinnor som väver 1924. Genom att väva fick de oftast bättre textilier an de som stod att köpa och dessutom tilll en billigare penning.
Stockholms stadshus, beläget på Kungsholmens sydöstra udde, är ett av den moderna svenska byggnadskonstens främsta verk. Ursprungligen planerade man ett rådhus, och arkitekttävlingen 1903-04 för detta ändamål vanns av Ragnar Östberg. Huvuddragen i Östbergs tävlingsförslag, kontakten med vattnet och det dominerande tornet i hörnet mot staden, blev bestående vid förändringen av projektet till stadshus.
Stationen öppnad 1877 för allmän trafik. 1902 flyttades stationshuset till sin nya plats, en bit närmare staden. Under förflyttningen byggdes ett provisoriskt stationshus, som syns på bilden. Expeditionen, telegraf och väntesalen fanns in i det primitiva skjulet. Utanför, på en telegrafstolpe, är upphängd en trätavla med stationsnamn.
Spritbolagets hus. Sprithandeln i Falköping var sedan år 1855 överlåten till ett konsortium bestående av fyra handlande i staden. Detta bolag fick för rättigheterna erlägga en viss avgift till stadskassan. Utminuteringen var förlagd till "Svante Lundbergs hus vid torget". Snart fick det namnet Spritbolagets hus. Först 1939 flyttades försäljningen från det s.k. Spritbolaget till nya lokaler vid Trädgårdsgatan.
2000-08-23, AS. Stockholms stadshus, beläget på Kungsholmens sydöstra udde, är ett av den moderna svenska byggnadskonstens främsta verk. Ursprungligen planerade man ett rådhus, och arkitekttävlingen 1903-04 för detta ändamål vanns av Ragnar Östberg. Huvuddragen i Östbergs tävlingsförslag, kontakten med vattnet och det dominerande tornet i hörnet mot staden, blev bestående vid förändringen av projektet till stadshus.
Vykort med motiv över Jönköping och Vättern, tagen från Stadsparken. Bäckalyckan var ett av de områden som togs i bruk av den växande staden vid 1900-talets början. Här byggdes villor på mark som avstyckats från Bäckalycke gård, vars allé (nuvarande Bäckalyckevägen) syns i förgrunden.
Motiv över Jönköping och Vättern, tagen från Stadsparken. Bäckalyckan var ett av de områden som togs i bruk av den växande staden vid 1900-talets början. Här byggdes villor på mark som avstyckats från Bäckalycke gård, vars allé (nuvarande Bäckalyckevägen) syns i förgrunden.
Kv. Läkaren, gamla lasarettet 1893. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Tomt om två tunnland donerades av staden. Ritning till lasarettet utfördes av konduktören Oppman och byggnaden utfördes av fabrikör C.J. Lundberg. Inredningen ombesörjdes av byggmästare C.G. Engblom i Skara.
Stående t.v. Johan Axelsson f. 1896-10-27 i Kville d. 1983-10-25 i Vänersborg. Johan utflyttade till Vänersborg 1917, och 1918 till Elinslund 2, Blåsut. Arbetade som cementarbetare vid Trollhätte kanalverk (Brinkebergskulle). Johan var aktiv socialdemokrat och kom bl.a. att bli engagerad i Folkets park och Folkets hus i staden. Johan var gift med Ellen f. 1896-05-04 (född Eriksson).
Marknadsafton 16 juni 1967 En liten flicka klädd i en liten klänning, hätta på huvudet, underbyxor, strumpor och sandaler står på gatan i centrala staden Örebro under en marknadsafton. Det är fullt av folk på gatan, däribland mammor med barnvagnar och man ser affärer och byggnader runtomkring.
Odengatan mot väster från Änkhusgatan i Jönköping. Det framskjutande huset är nr 20 eller Gröne trädgård. År 1901 beslöt staden att plantera alléträd utmed blivande Odengatan. Träden tynade bort för att marken var för vattensjuk, men ersattes senare av nya. I fonden ett av de hus som blockerade Odengatans framdragning.
Denna byggnad var belägen i hörnet av Lidgatan / Danska vägen. Den innehades av konditor Fredriksson och hans familj tills den inköptes av staden och införlivades med Mössebergsparken. Café och matservering. Revs under första hälften av 1960-talet. På platsen är nu lekplats och grönområde mellan vandrarhemmet och Danska vägen.
Stora torget. Då Linné under sin Västgötaresa även besökte Falköping i Juni 1746, ansåg han torget vara stort i förhållande till stadens storlek. Han mätte därför upp det och fann, att det mätte 140 steg i längd och 66 i bredd och skrev sedan, att det var "i proportion med staden större än något annat torg i Sverige".
Översta huset vid Nygatan i anslutning med Östertullsgatan. "Vätters". Kortet är taget troligen år 1897. Stenfoten är poppad med lervälling från "Skogsliden", nuvarande Ållebergsvägen. Staden körde på makadam som med tiden kördes sönder till fint damm. När det regnade tog stadsborna den bildade lervällingen till att laga med, det band som murbruk. Ållebergsvägen hette Skogsliden på 1800-talet.
Bestorp. Vid Eskebäckens dalgång i dess forna gestalt. Obs! Ingen skog på berget. Bäcken även kallad Bestorpsbäcken, kom från berget. I denna utgrävdes Skogssjön (Pankasjön) av staden och 1/1 1890 var den färdig. Vid eldsvåda, då större vattentillgångar erfodrades, släpptes på vatten från dammar i bäcken.
Storgatan 16, Thulinstomten, Per Lars tomt. Kungsgården eller Thulinstomten omkr. 1895. "Kungshuset" på Thulinstomten vid Stora torget var troligen uppfört kort efter den stora branden, som härjade staden 1769. Huset revs 1912 och basarbodarna till höger med sina mjölk- och brödbutiker något tidigare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.