Vadstena station 1890-talet. Dagmar Eriksén drev fotofirma i Skövde (Södra Långgatan 12), Söderköping, Norrköping (Drottninggatan 36), Katrineholm och Stockholm (Drottninggatan 55). Dotter till fotograferna Annie och P. A. Eriksén. Deras övriga barn Harald, Hilda, Söborg och Anton var också fotografer.
Från 299 kr
Finnerödja station 1890-talet. Dagmar Eriksén drev fotofirma i Skövde (Södra Långgatan 12), Söderköping, Norrköping (Drottninggatan 36), Katrineholm och Stockholm (Drottninggatan 55). Dotter till fotograferna Annie och P. A. Eriksén. Deras övriga barn Harald, Hilda, Söborg och Anton var också fotografer.
Enligt senare noteringar: "Vy över det inre av Saltkällefjorden. Bilden visar Taskeåns utlopp i fjorden, på klippan rakt över fjorden står torkställning för fiskenät. W. Ullman hade på 1890-talet handelsbod och magasin vid gamla Saltkällan." (BJ)
fotografi
barn, totoblomma, kvinna, huicholindian, fotografi, photograph@eng
indian, bön, gudahus, takläggning, fotografi, photograph@eng
huicholindian, destillering, anordning, fotografi, photograph@eng
väktare, huicholindian, stol, eldgud, fotografi, photograph@eng
port, papp, fönster, uthus, fasad, bostadshus, hängränna, dörr, stuprör, panel, dokumentation, kulturmiljövård, tak
Smedjan var en högst märkvärdig byggnad, som för brandfarligheten stod bak på tomten. Den var troligen byggd när gårdsparten kom till på 1830-talet, de orginella fönstren var upptagna senare. Dörrarna gick utåt som de gjorde på smedjor för att inte ta upp plats inne när man skulle arbeta. Dessuton fanns det en liten gångdörr på gaveln. Faltaket är brant som på 1700-talsbyggnader. En fågelholk sitter på nocken, holkar var förr mycket vanliga. De var inte till för fåglarnas bekvämlighet, utan för att man skulle kunna plundra bona - halstrade nykläckta fågelungar ansågs som en läckerhet!
Denna imponerande ladugårdslänga tillhörde två parter Hallbjäns och en part Mattsarve. Masse var här som så många gånger annars påpasslig och fotograferade byggnaderna just innan de revs. Ena hitre parten Hallbjäns flyttade ut vid skiftet och den andra parten byggde ny ladugård på andra sidan gårdstomten, se Bild 797. Kvar blev Mattsarves ladugård, som stod kvar till omkring 1960. Ladugården på bilden var enligt Lauboken byggd på 1830-talet, men frågan är om den inte var lite yngre. Den hitre partens ladugårdsdel har halmtak, men den bortre som här är aktuell tycks ha agtak. Tröskhusen låg inåt gården på samtliga parter. En lång takstege står mot taket, sådana fanns på alla parter.
I rik kulturbygd och med ett vackert läge invid sjön Järnlunden ligger Hallstad säteri. Som så ofta för en gammal gård bär den på en komplicerad historia som här skulle föra för långt att redogöra för. Mer ovanligt är att gården i äldre tid ståtade med två mangårdsbyggnader, båda resta under 1700-talet, en rent av tidigare. I början av 1830-talet övergick det gamla säteriet i bondesläkt och något senare delades gården i två enheter. Bilden visar den troligtvis något äldre mangårdsbyggnaden som vid fototillfället 1951 stod under renovering.
Oscar Fredriks bro, namngiven efter kung Oscar II, byggd på 1830-talet. Det var den femte bron i ordningen på platsen. Den första bron byggdes 1614 och bekostades av hertig Johan av Östergötland. Bron bar namnet Saltängsbron och ledde till Nya Staden på Saltängen. Sedan år 1980 bär bron åter det namnet. Brons fina järnsmidesstaket pryder idag det norra brofästet invid Samarien, terassen mellan Motala Ström och Carl-Johans park. Byggnaderna i fonden är sett från vänster det Ringborgska huset (1784), Stadshuset (1802), Stora Hotellet (1854) och därbakom taket på Teatern (1908).
I förgrunden syns det gamla officersbostället Finnarp. Närmast i bild paviljongen och huvudbyggnaden. Till vänster arrendators-bostad, ladugård och uthus. Vid viken av sjön syns handels-fastigheten Sjövik, som etablerades 1898. På 1930-talet drevs här mejeri. Mellan Finnarp och Sjövik skymtar Bunns snickeri, som hade ett 10-tal anställda. Första huset till vänster utmed vägen är godsmagasinet till Gripenbergsbanan och därefter till höger ligger Bunn stations stationshus. Bakom magasinet ligger backstugan Sjöaslätt, som byggdes på 1830-talet. Ladugården är ombyggd till samlingslokal. Nästa vita hus är backstugan Sjöbo och nästa större vita hus är Bunnsholm, som hade telefonstation. Sista vita hus är Bunnsdal, som byggdes 1947. Så kortet är taget efter 1947.
Vykort från tidigt 1900-tal som visar Drags textilfabriker i Norrköping. Längs till vänster ligger Nya fabrikshuset som uppfördes 1891 efter ritningar av arkitekt Karl Flodin. Byggnaden uppe på kullen är Inspektorbostaden som flyttades hit från Toresunda gård i Uppland på 1830-talet och till höger ses Ullmagasinet från 1872. Kort efter bildens tillkomst kommer det nya Kamgarnspinneriet, med tillhörande vattenkraftverk att anläggas och ge den vy vi känner från idag. Namnet Drag åsyftar att man här var tvungen att dra båtarna förbi forsarna i Strömmen. Vy mot nordväst.
Mangårdsbyggnaden på Norra Staregården i Onsala, senare kallad Staragården. Till höger ses ekonomibyggnaden där en ridskola etablerades 1900-talets senare hälft. Bostadshuset på bilden uppfördes på 1830-talet och revs, som sista kvarvarande byggnad på gården, vid slutet av 2020. (Se även bild G8961) Hit kom skeppare Andreas Clase från Clasagården med fru vid 1760-talets mitt. De fick många söner som alla blev skeppare och de byggde tillsammans upp en ansenlig förmögenhet som gjorde att Andreas kunde köpa in flera andra Onsalagårdar t ex Häcklehagen och Håkulla.
Orig. text: 20 jan. Folkets Hus, Ågatan 57. Huitfeltska gården: Den östra delen av gårdens bostadshus uppfördes 1807 av landsfiskalen Karl Henrik Svan (1767-1832), den knuttimrade byggnaden förlängdes i början av 1830-talet av fältläkaren Karl Olov Bånge (1792-1838) och fick så sin släta panel. Byggnaden är ett av få bevarade exemplen på panelarkitektur i Linköping och finns idag i Gamla Linköping. År 1860 köptes gården av regementsläkaren Åke Huitfelt. Efter dottern Evas bortgång köptes huset av Folkets Husföreningen. I gathuset inrymdes en period Östergötlands Folkblads redaktion, ABF:s bibliotek och ett flertal fackföreningsexpeditioner.
Enånger 168:1
Enånger 132:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.