Delvis akvarellerad handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Leksand, Dalarna 1857. "Flick hufvudbonad om Söndagen" samt "hvardagsdrägt". Sekundär påskrift: " å baksidan div. dräktstudier fr. Rättvik". Nordiska museet inventarienummer57339j. På bilden finns tre människor avbildade. Kvinnan till vänster bär hvardagsdräkt. På huvudet har hon rödhätta och gulluva eller yrvädershätta som den också kallas. Denna huvudbonad bars över hatt eller hätta som skydd mot kyla och väta. Vidare överdel, skinnliv, blommigt halskläde och rödrandig majd (förkläde). Kvinnan till höger bär flick huvudbonad om söndagen dvs. roshätta. En huvudbonad för ogift kvinna av bomullstyg eller yllemuslin med tryckt mönster. Mannen i mitten bär svartrock och hatt.
Från 299 kr
Denna vykortsalbum har troligen tillhört flaggmaskinisten Ivar Kihlström. Albumet är ett insticksalbum för vykort med sidor i tunn kartong med plats för två kort per sida. Den är inbunden i grön tyg med ett tryckt blomornament med fågel i jugendstil. Motiven på korten är i merparten stadsvyer från hela Sverige samt olika resmål i världen. De flesta korten är använd och innehåller hälsningar av makarna till varandra, men det finns också en del tomma kort som samlades som reseminnen. Några kort är adresserade till pansarkryssaren Fylgia under sin jungfruresa 1907. En del kort har plockades bort så att det finns luckor och tomma sidor i albumet.
Stående, från vänster kammarherre Stang och troligen greve (talman) Gustaf Sparre (1834-1914). Sittande från vänster, troligen grevinnan Augusta Thott (1830-1912) och grevinnan Sofia Gustava Sparre av Sövdeborg (1836-1920), gift med greve Gustaf Sparre. Bok med ett 80-tal fotografier på familjerna Sparre, Thott, Ehrensvärd med flera, inklistrade på linjerade blad. Pärmar av kartong, klädda med brun väv. På framsida infälld, pärlbroderad spegel (17,5x12,2 cm) med turkosblå, vita, svarta och bruna små glaspärlor. Guldsnittsdekor på ryggsida och kring spegelbroderi. Tryckt i guld på ryggen, "Harmoni". På försättsblad påskrift i svart bläck. "Denna bok tillhör Grefvinnan Ulla Ehrensvärd efter min död och efter hennes död skall Anna Bennet ha den."
Tryckt text på kortet: "Den gamla båkfyren står ännu på sin ställning - men hur länge. Kägelbanan lutar sig mot sitt fall." Text på bakssidan: "Tre kulturbyggnader i Marstrand håller på att rasa ihop därför att ingen vill göra något för att underhålla dem. I hembygdsföreningen i staden finns pengar, men dessa kan man inte använda eftersom hembygdsföreningen inte på flera år haft något möte. För övrigt är bara fyra marstrandsbor medlemmar i föreningen. Resten är sommargäster. Kulturminnesrådet i Bohuslän har inga pengar och kan inget göra, förklarar landsantikvarie Claes Claesson."
Delvis akvarellerad handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Leksand, Dalarna 1857. "Flick hufvudbonad om Söndagen" samt "hvardagsdrägt". Sekundär påskrift: " å baksidan div. dräktstudier fr. Rättvik". Nordiska museet inventarienummer57339j. På bilden finns tre människor avbildade. Kvinnan till vänster bär ”hvardagsdräkt”. På huvudet har hon rödhätta och gulluva eller yrvädershätta som den också kallas. Denna huvudbonad bars över hatt eller hätta som skydd mot kyla och väta. Vidare överdel, skinnliv, blommigt halskläde och rödrandig majd (förkläde). Kvinnan till höger bär ”flick huvudbonad om söndagen” dvs. roshätta. En huvudbonad för ogift kvinna av bomullstyg eller yllemuslin med tryckt mönster. Mannen i mitten bär ”svartrock” och hatt.
Tornuret i S:t Olofs kyrka. Enligt likpredikan över borgmästaren Anders Larsson Hvass, tryckt 1660, skall stadens kyrka ha försetts med sejerverk och visare. Sejerverk var ett ur, som både visade och slog tiden. Med visare menas säkerligen solur eller en solvisare, som ofta fanns i eller vid kyrkorna. Inventarieförteckning över kyrkans ägodelar av år 1687 upptar också ett urverk. Tornur kan det dock inte vara fråga om, innan tornets övre del ombyggdes i slutet av 1680-talet. I kyrkans torn har ända tills vår tid funnits undangömt ett intressant gammalt tornur av mycket åldrig konstruktion, fast under tidernas lopp mycket omändrat. Detta kan gå tillbaka till 1600-talet och kan således möjligen vara det ur, som borgmästare Hvass anskaffade eller låt göra. Detta ur deponerades i Falbygdens museum.
Tryckt text på kortet: "Gravfält vid Greby, på höjden ö. om vägen till Grebbestad, c:a 800 m. nnö om Grebbestads kyrka (fornminnesskylt). Det är ett av de största och mest imponerade gravfälten i Bohuslän och består av omkr. tvåhundra högar, många med stensatt kant, fotkedja och ett flertal bautastenar, av vilka många fallit omkull. (En liggande sten i n. delen av fältet visar spår av kvarnstenshuggning). Gravfältet vittnar om en rik bebyggelse i denna trakt under förhistorisk tid. Några gravar undersöktes 1873 av Oscar Montelius. De lämnade fynd från tiden omkr. 400 e.K. Gravfältet omspänner dock säkert betydligt större tidrymder. Se Litt: Holmberg Uppl. 2 II: 66 F. Noterat på kortet: "Greby Tanum." "Greby Gravfält." "Foto (C65) Dan Samuelson 1924. Köpt av Dens. Dec. 1958."
Rått-Mos Ett säkert medel att bli av med alla råttor i husen. ______ moset behandlas på följande sätt: I ett halvkvarter fotvarmt vatten lägges så mycket mos, som innehålles i en ask, tillika med 4 lod talg eller annat fett, varefter alltsammans omröres till en massa. Härmed bestrykes nu råtthålets kanter. då råttan sedemera kryper därigenom, fastnar moset på dess kropp. I likhet med katten är råttan renlig av sig, och då hon nu slickar sig, får hon giftet i sig. Man kan även därmed bestryka brödbitar, ostkanter osv. samt lägga dem på de platser, der råttor pläga uppehålla sig. Är råtthålet stort, bör man fylla igen det lnågot, samt därefter bestryka det med moset. då råttan gnager upp det igen, får hon moset i sig. Priset på detta nya och ofelbara Rått-gift är 16 st. rgs per ask, varå finnes tryckt anvisning för mosets behandling. P. O. Åberg Kalmar
Text i guld på etuiets lock: MINNEN FRÅN GUSTAFSBERG Tryckt text i grått mot ljus botten, fältet inramat av jugendslingor på framsidan fotografiet: "Rob. Lindahl Lyckorna" Handskriven text på baksidan fotografiet: "Bazar i Lyckorna 1901. Nils Stolpe Carl Wittenström Agnar Häger" Detta brev fanns med i etuiet med Kabinettfoton. Herr Dr. Kristiansson. Vid genomgång av div. kuvert och portföljer fann jag dessa fotografier, som kanske kan vara av intresse för Museets porträtt-samling. PÅ baksidan av dem har min make identifierat en del av de avkonterfejade, som på den tiden vistades i Gustafsberg. Damernas klädedräkter med helt ansiktsflor och handskar, pojkarnas 2-hjulingar samt de unga herrarnas pampiga skägg borde kunna roa även nutida besökare. Dessutom en del fotos från Marstrand, Lysekil, Lyckorna samt några siluetter klippta i Gustafsberg. Med vänlig hälsning Ebba Wittenström. Måste få uttrycka min livliga förtjusning över den utomordentligt vackra och värdefulla tavelsamlingen i Museet. Skulle bara vilja sätta upp en ordentlig reklam-affisch i Hotellen för denna pärla i turistavseende.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.