LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Sök Sök
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för Eva

Antal träffar: 7464
Före skiftet tillhörde den här boplatsen troligen Anderse eller Hemmor. Förste kände ägaren var Nils Ekelund född 1784 från Endre, gift andra gången 1818 med Lovisa Catarina Andersdotter född 1795 från Hemmor. Det lilla inpanelade bulbostadshuset på bilden kan vara från deras tid, men ännu mera troligt är att det är äldre och att de köpt det begagnat och flyttat hit. Nils och Lovisa fick 3 barn, varav dottern Eva Nilsdotter född 1818 gift 1846 med Hans Larsson Vallander född 1807 från Anderse tog över stället. De fick 5 barn och äldste sonen Hans Vallander född 1850 ärvde stället. Han gifte sig med Maria Lauvall från Änges i Burs och de fick en son Gunnar, som reste till Amerika. Fadern reste sedan också till Amerika och dog där. Maria sålde stället 1899 till svägerskan Anna Margareta född 1855 och hennes man målaren Oskar Lindgren född 1861 från Ala men verksam i Visby. Maria flyttade till Hemmor på När. Byggnaderna hade fram till skiftet stått på ofri grund, men tomten köptes in av Oskar. Anna och Oskar hade två barn. Efter Oskars död köptes fastigheten 1936 av dottern Ainas son målaren Ivar Lindgren född 1905 i Boge. Ivar gifte sig 1933 med Margit Ahlqvist född 1902 från Guldrupe och de fick dottern Gunvor 1942. Gunvor gifte sig med sonen i granngården Erling Hansson, varvid fastigheten såldes till Oskar och Edit Pettersson som innehade den till 1976. Anders Hallqvist född 1950 från Mickelgårds på När och hans fru Birgitta född 1951 från Levide köpte stället och bor ännu där.

Före skiftet tillhörde den här boplatsen troligen Anderse eller Hemmor. Förste kände ägaren var Nils Ekelund född 1784 från Endre, gift andra gången 1818 med Lovisa Catarina Andersdotter född 1795 från Hemmor. Det lilla inpanelade bulbostadshuset på bilden kan vara från deras tid, men ännu mera troligt är att det är äldre och att de köpt det begagnat och flyttat hit. Nils och Lovisa fick 3 barn, varav dottern Eva Nilsdotter född 1818 gift 1846 med Hans Larsson Vallander född 1807 från Anderse tog över stället. De fick 5 barn och äldste sonen Hans Vallander född 1850 ärvde stället. Han gifte sig med Maria Lauvall från Änges i Burs och de fick en son Gunnar, som reste till Amerika. Fadern reste sedan också till Amerika och dog där. Maria sålde stället 1899 till svägerskan Anna Margareta född 1855 och hennes man målaren Oskar Lindgren född 1861 från Ala men verksam i Visby. Maria flyttade till Hemmor på När. Byggnaderna hade fram till skiftet stått på ofri grund, men tomten köptes in av Oskar. Anna och Oskar hade två barn. Efter Oskars död köptes fastigheten 1936 av dottern Ainas son målaren Ivar Lindgren född 1905 i Boge. Ivar gifte sig 1933 med Margit Ahlqvist född 1902 från Guldrupe och de fick dottern Gunvor 1942. Gunvor gifte sig med sonen i granngården Erling Hansson, varvid fastigheten såldes till Oskar och Edit Pettersson som innehade den till 1976. Anders Hallqvist född 1950 från Mickelgårds på När och hans fru Birgitta född 1951 från Levide köpte stället och bor ännu där.

Från 299 kr
Enligt påskrift porträtt av prosten Westergren i Konungsund. Fotografiet är vanskligt att datera och jämförbara porträtt saknas. Icke förty torde bilden föreställa Magnus Westergren. Född i Kuddby 1803 återvände han efter studier i Uppsala till hemorten för en tjänst som församlingens adjunkt. Året var då 1829 och här blev han kvar till 1833 då han bröt upp för samma tjänst i Klockrike. Efter några år i församlingen erbjöds han posten som vice pastor i Konungsund på Vikbolandet. Han inflyttade sommaren 1839 och blev under sin första period i socknen kvar till 1847. Mellan sistnämnda år och våren 1850 bistod han som pastorsadjunkt domprost Lars Laurenius i Linköping och var bosatt i dennes domprostgård. I maj månad 1850 ingick han äktenskap med Eva Fredrika Rundeberg och de nygifta flyttade till Styrstad där Magnus erbjudits tjänsten som komminister. Som varande en kyrkans man utan egen församling att leda fick Westergren likt sina ämbetsbröder inte sällan vänja sig vid ständiga flyttar i sökandet efter en stadigvarande tjänst eller avancemang. Därutav blev Ledberg nästa hemvist för makarna, där församlingen stod utan komminister sedan frånträdande Jacob Öster lockats till Östra Harg. Våren 1863 var de emellertid tillbaka i Konungsund. Socknens kyrkoherde Juringius hade dött, nu behövde vakansen tillsättas och Domkapitlet utsåg den redan beprövade Westergren. Hans tid som församlingens kyrkliga ledare blev lång, från nyss nämnda 1863 till sin död 1886. Hans barnlösa äktenskap hade dess för innan nått sin ände vid makans bortgång 1877.

Enligt påskrift porträtt av prosten Westergren i Konungsund. Fotografiet är vanskligt att datera och jämförbara porträtt saknas. Icke förty torde bilden föreställa Magnus Westergren. Född i Kuddby 1803 återvände han efter studier i Uppsala till hemorten för en tjänst som församlingens adjunkt. Året var då 1829 och här blev han kvar till 1833 då han bröt upp för samma tjänst i Klockrike. Efter några år i församlingen erbjöds han posten som vice pastor i Konungsund på Vikbolandet. Han inflyttade sommaren 1839 och blev under sin första period i socknen kvar till 1847. Mellan sistnämnda år och våren 1850 bistod han som pastorsadjunkt domprost Lars Laurenius i Linköping och var bosatt i dennes domprostgård. I maj månad 1850 ingick han äktenskap med Eva Fredrika Rundeberg och de nygifta flyttade till Styrstad där Magnus erbjudits tjänsten som komminister. Som varande en kyrkans man utan egen församling att leda fick Westergren likt sina ämbetsbröder inte sällan vänja sig vid ständiga flyttar i sökandet efter en stadigvarande tjänst eller avancemang. Därutav blev Ledberg nästa hemvist för makarna, där församlingen stod utan komminister sedan frånträdande Jacob Öster lockats till Östra Harg. Våren 1863 var de emellertid tillbaka i Konungsund. Socknens kyrkoherde Juringius hade dött, nu behövde vakansen tillsättas och Domkapitlet utsåg den redan beprövade Westergren. Hans tid som församlingens kyrkliga ledare blev lång, från nyss nämnda 1863 till sin död 1886. Hans barnlösa äktenskap hade dess för innan nått sin ände vid makans bortgång 1877.

Från 299 kr
På baksidan av den vänstra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids mamma [?]. I nederkanten står med bläck: 18 1/2 år gammal. På baksidan av den högra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids farmor och farfar. I nederkanten står med bläck: Augusti 1861. Edv. Ths. De båda blyertsanteckningarna ser ut att vara samma handstil och de båda bläckanteckningarna ser ut att vara en annan handstil, sannolikt Edvards. Edvard var far till Alfred, vars bilder ni har i ert arkiv. Alfred var Gottfrids storebror. Gottfrid var min farfar. Gottfrids mamma, alltså Edvards hustru, hette Jenny. Hon var född den 18 februari 1843. Då Edvard tog bilden var hon 18 1/2 år, så det var i augusti 1861, samtidigt med bilden på föräldrarna. Edvard och Jenny gifte sig på våren 1867, så när bilden togs var de kanske nykära. Gottfrids farfar och farmor, alltså Edvards far och mor, hette Johan och Eva Sofia. Famijljen flyttade till Hallsberg 1868. När Edvard tog bilderna bodde han och föräldrarna i Torshälla (eller om det var Eskilstuna, jag kan ta reda på det). Det var alltså inte Örebro län. Men eftersom de här bilderna har nära anknytning till Alfreds bilder, som ni har, vore det naturligt att förvara dem alla tillsammans. Jag hittade de här bilderna när jag tog reda på min mammas saker. Hon avled i höstas. Mamma och pappa hade många saker från Gottfrid, min farfar. Så de båda bilderna har kommit den vägen till mamma.

På baksidan av den vänstra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids mamma [?]. I nederkanten står med bläck: 18 1/2 år gammal. På baksidan av den högra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids farmor och farfar. I nederkanten står med bläck: Augusti 1861. Edv. Ths. De båda blyertsanteckningarna ser ut att vara samma handstil och de båda bläckanteckningarna ser ut att vara en annan handstil, sannolikt Edvards. Edvard var far till Alfred, vars bilder ni har i ert arkiv. Alfred var Gottfrids storebror. Gottfrid var min farfar. Gottfrids mamma, alltså Edvards hustru, hette Jenny. Hon var född den 18 februari 1843. Då Edvard tog bilden var hon 18 1/2 år, så det var i augusti 1861, samtidigt med bilden på föräldrarna. Edvard och Jenny gifte sig på våren 1867, så när bilden togs var de kanske nykära. Gottfrids farfar och farmor, alltså Edvards far och mor, hette Johan och Eva Sofia. Famijljen flyttade till Hallsberg 1868. När Edvard tog bilderna bodde han och föräldrarna i Torshälla (eller om det var Eskilstuna, jag kan ta reda på det). Det var alltså inte Örebro län. Men eftersom de här bilderna har nära anknytning till Alfreds bilder, som ni har, vore det naturligt att förvara dem alla tillsammans. Jag hittade de här bilderna när jag tog reda på min mammas saker. Hon avled i höstas. Mamma och pappa hade många saker från Gottfrid, min farfar. Så de båda bilderna har kommit den vägen till mamma.

Från 299 kr
På baksidan av den vänstra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids mamma [?]. I nederkanten står med bläck: 18 1/2 år gammal. På baksidan av den högra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids farmor och farfar. I nederkanten står med bläck: Augusti 1861. Edv. Ths. De båda blyertsanteckningarna ser ut att vara samma handstil och de båda bläckanteckningarna ser ut att vara en annan handstil, sannolikt Edvards. Edvard var far till Alfred, vars bilder ni har i ert arkiv. Alfred var Gottfrids storebror. Gottfrid var min farfar. Gottfrids mamma, alltså Edvards hustru, hette Jenny. Hon var född den 18 februari 1843. Då Edvard tog bilden var hon 18 1/2 år, så det var i augusti 1861, samtidigt med bilden på föräldrarna. Edvard och Jenny gifte sig på våren 1867, så när bilden togs var de kanske nykära. Gottfrids farfar och farmor, alltså Edvards far och mor, hette Johan och Eva Sofia. Famijljen flyttade till Hallsberg 1868. När Edvard tog bilderna bodde han och föräldrarna i Torshälla (eller om det var Eskilstuna, jag kan ta reda på det). Det var alltså inte Örebro län. Men eftersom de här bilderna har nära anknytning till Alfreds bilder, som ni har, vore det naturligt att förvara dem alla tillsammans. Jag hittade de här bilderna när jag tog reda på min mammas saker. Hon avled i höstas. Mamma och pappa hade många saker från Gottfrid, min farfar. Så de båda bilderna har kommit den vägen till mamma.

På baksidan av den vänstra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids mamma [?]. I nederkanten står med bläck: 18 1/2 år gammal. På baksidan av den högra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids farmor och farfar. I nederkanten står med bläck: Augusti 1861. Edv. Ths. De båda blyertsanteckningarna ser ut att vara samma handstil och de båda bläckanteckningarna ser ut att vara en annan handstil, sannolikt Edvards. Edvard var far till Alfred, vars bilder ni har i ert arkiv. Alfred var Gottfrids storebror. Gottfrid var min farfar. Gottfrids mamma, alltså Edvards hustru, hette Jenny. Hon var född den 18 februari 1843. Då Edvard tog bilden var hon 18 1/2 år, så det var i augusti 1861, samtidigt med bilden på föräldrarna. Edvard och Jenny gifte sig på våren 1867, så när bilden togs var de kanske nykära. Gottfrids farfar och farmor, alltså Edvards far och mor, hette Johan och Eva Sofia. Famijljen flyttade till Hallsberg 1868. När Edvard tog bilderna bodde han och föräldrarna i Torshälla (eller om det var Eskilstuna, jag kan ta reda på det). Det var alltså inte Örebro län. Men eftersom de här bilderna har nära anknytning till Alfreds bilder, som ni har, vore det naturligt att förvara dem alla tillsammans. Jag hittade de här bilderna när jag tog reda på min mammas saker. Hon avled i höstas. Mamma och pappa hade många saker från Gottfrid, min farfar. Så de båda bilderna har kommit den vägen till mamma.

Från 299 kr
Sångkören och gosskören under ledning av Axel Österberg.

Sångkören och gosskören under ledning av Axel Österberg. "Unga röster". 1:a raden från vänster: Gösta Svensson, Bror Svensson, Bertil Bengtsson, Bertil Rignell, John Henry Johansson, Olle Eriksson, Carl Svensson (Svenring), Valter Berg, Stig Johansson, Lennart Nilsson, Rolf Johansson, ?, Bertil Dahlin, Stig Johansson, Artur Svensson, Uno Dahl. 2:a raden: ?, Anna Johansson, Lilly Eliasson, ?, Inga-Greta Andersson, Elsa Karlsson, Maj Hallén, Inga Martinsson, Harriet Stenberg, Anna-Lisa Larsson, Lizzie Johansson, Britt Östlin, Märta Johansson, Olga Bengtsson, Sally Andersson, Kerstin Johansson, Ebba Axelsson, ?, Margit Pramwall, Ingrid Hallberg, ?,. 3:e raden: ?, Birgit Johansson, Vera Andersson, Margit Johansson, Rut Bengtsson, Gunda Fritzman, Stina Hultin, Inga-Greta Larsson, Maj Friberg, Lizzie Johansson, Lizzie Hjalmarsson, Bengtsson, Elsa Martinsson, Anna-Lisa Hallberg, Anna-Lisa Bengtsson, Elsa Salomonsson, Ragna Pihl, ?, Linnea Strandberg, Anna-Lisa Andreasson, Lasse Larsson. 4:e raden: Junis Olausson, ?, Gullan Bengtsson, Wanja Eliasson, Ann-Mari Österberg, Vanja Pettersson, Maj Olsson, Iris Nilsson, Ingegärd Granat, Gunvor Kjellström, Eva Berg, Signe Berntsson, Karin Mossberg, Lilly Larsson, Greta Pålsson, Karin Johansson, Kerstin Bartholdsson, Gertrud Carlsson, Lalle Eliasson, Lillebror Sörström, Nisse Nilsson, Ivar Hjalmarsson, Erik Karlsson(?). 5:e raden: Greta Hallberg, Gulli Nilsson, Ruth Gunnarsson, Ella Bengtsson, Asta Börjesson, Greta Nord, Ruth Helin, Margareta Johansson, Karl-Eriik Weddig, Arne Johansson, Gunnar Dahlin, Ivar Samuelsson, Sven Johansson, Tage Svensson, Nils Svensson, Rosa Eliasson, Kerstin Svensson, Evy Helin, Lolle Olsson, Astor Boman, Ove Eliasson, Gösta Appelgren. Körerna är fotograferade framför Rosenfredsskolans entré.

Från 299 kr
På baksidan av den vänstra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids mamma [?]. I nederkanten står med bläck: 18 1/2 år gammal. På baksidan av den högra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids farmor och farfar. I nederkanten står med bläck: Augusti 1861. Edv. Ths. De båda blyertsanteckningarna ser ut att vara samma handstil och de båda bläckanteckningarna ser ut att vara en annan handstil, sannolikt Edvards. Edvard var far till Alfred, vars bilder ni har i ert arkiv. Alfred var Gottfrids storebror. Gottfrid var min farfar. Gottfrids mamma, alltså Edvards hustru, hette Jenny. Hon var född den 18 februari 1843. Då Edvard tog bilden var hon 18 1/2 år, så det var i augusti 1861, samtidigt med bilden på föräldrarna. Edvard och Jenny gifte sig på våren 1867, så när bilden togs var de kanske nykära. Gottfrids farfar och farmor, alltså Edvards far och mor, hette Johan och Eva Sofia. Famijljen flyttade till Hallsberg 1868. När Edvard tog bilderna bodde han och föräldrarna i Torshälla (eller om det var Eskilstuna, jag kan ta reda på det). Det var alltså inte Örebro län. Men eftersom de här bilderna har nära anknytning till Alfreds bilder, som ni har, vore det naturligt att förvara dem alla tillsammans. Jag hittade de här bilderna när jag tog reda på min mammas saker. Hon avled i höstas. Mamma och pappa hade många saker från Gottfrid, min farfar. Så de båda bilderna har kommit den vägen till mamma.

På baksidan av den vänstra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids mamma [?]. I nederkanten står med bläck: 18 1/2 år gammal. På baksidan av den högra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids farmor och farfar. I nederkanten står med bläck: Augusti 1861. Edv. Ths. De båda blyertsanteckningarna ser ut att vara samma handstil och de båda bläckanteckningarna ser ut att vara en annan handstil, sannolikt Edvards. Edvard var far till Alfred, vars bilder ni har i ert arkiv. Alfred var Gottfrids storebror. Gottfrid var min farfar. Gottfrids mamma, alltså Edvards hustru, hette Jenny. Hon var född den 18 februari 1843. Då Edvard tog bilden var hon 18 1/2 år, så det var i augusti 1861, samtidigt med bilden på föräldrarna. Edvard och Jenny gifte sig på våren 1867, så när bilden togs var de kanske nykära. Gottfrids farfar och farmor, alltså Edvards far och mor, hette Johan och Eva Sofia. Famijljen flyttade till Hallsberg 1868. När Edvard tog bilderna bodde han och föräldrarna i Torshälla (eller om det var Eskilstuna, jag kan ta reda på det). Det var alltså inte Örebro län. Men eftersom de här bilderna har nära anknytning till Alfreds bilder, som ni har, vore det naturligt att förvara dem alla tillsammans. Jag hittade de här bilderna när jag tog reda på min mammas saker. Hon avled i höstas. Mamma och pappa hade många saker från Gottfrid, min farfar. Så de båda bilderna har kommit den vägen till mamma.

Från 299 kr
På baksidan av den vänstra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids mamma [?]. I nederkanten står med bläck: 18 1/2 år gammal. På baksidan av den högra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids farmor och farfar. I nederkanten står med bläck: Augusti 1861. Edv. Ths. De båda blyertsanteckningarna ser ut att vara samma handstil och de båda bläckanteckningarna ser ut att vara en annan handstil, sannolikt Edvards. Edvard var far till Alfred, vars bilder ni har i ert arkiv. Alfred var Gottfrids storebror. Gottfrid var min farfar. Gottfrids mamma, alltså Edvards hustru, hette Jenny. Hon var född den 18 februari 1843. Då Edvard tog bilden var hon 18 1/2 år, så det var i augusti 1861, samtidigt med bilden på föräldrarna. Edvard och Jenny gifte sig på våren 1867, så när bilden togs var de kanske nykära. Gottfrids farfar och farmor, alltså Edvards far och mor, hette Johan och Eva Sofia. Famijljen flyttade till Hallsberg 1868. När Edvard tog bilderna bodde han och föräldrarna i Torshälla (eller om det var Eskilstuna, jag kan ta reda på det). Det var alltså inte Örebro län. Men eftersom de här bilderna har nära anknytning till Alfreds bilder, som ni har, vore det naturligt att förvara dem alla tillsammans. Jag hittade de här bilderna när jag tog reda på min mammas saker. Hon avled i höstas. Mamma och pappa hade många saker från Gottfrid, min farfar. Så de båda bilderna har kommit den vägen till mamma.

På baksidan av den vänstra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids mamma [?]. I nederkanten står med bläck: 18 1/2 år gammal. På baksidan av den högra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids farmor och farfar. I nederkanten står med bläck: Augusti 1861. Edv. Ths. De båda blyertsanteckningarna ser ut att vara samma handstil och de båda bläckanteckningarna ser ut att vara en annan handstil, sannolikt Edvards. Edvard var far till Alfred, vars bilder ni har i ert arkiv. Alfred var Gottfrids storebror. Gottfrid var min farfar. Gottfrids mamma, alltså Edvards hustru, hette Jenny. Hon var född den 18 februari 1843. Då Edvard tog bilden var hon 18 1/2 år, så det var i augusti 1861, samtidigt med bilden på föräldrarna. Edvard och Jenny gifte sig på våren 1867, så när bilden togs var de kanske nykära. Gottfrids farfar och farmor, alltså Edvards far och mor, hette Johan och Eva Sofia. Famijljen flyttade till Hallsberg 1868. När Edvard tog bilderna bodde han och föräldrarna i Torshälla (eller om det var Eskilstuna, jag kan ta reda på det). Det var alltså inte Örebro län. Men eftersom de här bilderna har nära anknytning till Alfreds bilder, som ni har, vore det naturligt att förvara dem alla tillsammans. Jag hittade de här bilderna när jag tog reda på min mammas saker. Hon avled i höstas. Mamma och pappa hade många saker från Gottfrid, min farfar. Så de båda bilderna har kommit den vägen till mamma.

Från 299 kr
Det här är ett annat av småställena vid det som kallades Sandbo Ainar neråt Närkån och som före skiftet tillhörde När. Där hade man kanske ett par tunnland jord så man kunde ha 1-2 kor och några smådjur. Försörjde sig fick man göra som arbetare på gårdarna i bygden och som fiskare. Det var knapert, bara att hålla vedbrand när man ingen skog hade var ett stort problem. Det här stället ser ut att ha kommit till på 1830-talet. Fördubblingsbåtsmannen Olof Perssons på När son arbetskarlen Gustav Mattzin född 1796 kan ha etablerat sig här tillsammans med sin fru Eva Mårtensdotter född 1796 från Rangsarve i Alskog. De fick 4 barn varav yngsta dottern Brita Greta född 1835 tog över stället. Hon gifte 1862 sig med fiskaren Olof Olofsson Laurell född 1830 från Snausarve. Laurells fick 5 barn och äldsta dottern Greta Stina född 1863 blev nästa ägare tillsammans med sin man Karl Berggren från Augerum i Blekinge. De gifte sig 1895 och fick två söner, där den yngste Edvin Berggren född 1905 tog över stället 1932. Han gifte sig samma år med Hilma Tomasson född 1905 från Öndarve på När och de bedrev ett litet jordbruk till inpå 1960-talet. De fick dottern Ingrid Berggren gift Johansson 1932 och sonen Sven Berggren född 1934. Hilma överlämnade stället till sina barn 1987. På bilden ser vi Greta Stina Berggren, 45 år, sonen Edvin, 3 år, maken Karl Berggren av okänd ålder, sonen Johan, 12 år, och fadern Olof Laurell, 78 år. De står framför bostadshuset, en rätt liten s k ofullständig bulparstuga som nyligen panelats med stående bräder i bulfälten. Huset kan ha varit byggt på 1830-talet, möjligen var det äldre och hitflyttat. Till höger skymtar en ladugård.

Det här är ett annat av småställena vid det som kallades Sandbo Ainar neråt Närkån och som före skiftet tillhörde När. Där hade man kanske ett par tunnland jord så man kunde ha 1-2 kor och några smådjur. Försörjde sig fick man göra som arbetare på gårdarna i bygden och som fiskare. Det var knapert, bara att hålla vedbrand när man ingen skog hade var ett stort problem. Det här stället ser ut att ha kommit till på 1830-talet. Fördubblingsbåtsmannen Olof Perssons på När son arbetskarlen Gustav Mattzin född 1796 kan ha etablerat sig här tillsammans med sin fru Eva Mårtensdotter född 1796 från Rangsarve i Alskog. De fick 4 barn varav yngsta dottern Brita Greta född 1835 tog över stället. Hon gifte 1862 sig med fiskaren Olof Olofsson Laurell född 1830 från Snausarve. Laurells fick 5 barn och äldsta dottern Greta Stina född 1863 blev nästa ägare tillsammans med sin man Karl Berggren från Augerum i Blekinge. De gifte sig 1895 och fick två söner, där den yngste Edvin Berggren född 1905 tog över stället 1932. Han gifte sig samma år med Hilma Tomasson född 1905 från Öndarve på När och de bedrev ett litet jordbruk till inpå 1960-talet. De fick dottern Ingrid Berggren gift Johansson 1932 och sonen Sven Berggren född 1934. Hilma överlämnade stället till sina barn 1987. På bilden ser vi Greta Stina Berggren, 45 år, sonen Edvin, 3 år, maken Karl Berggren av okänd ålder, sonen Johan, 12 år, och fadern Olof Laurell, 78 år. De står framför bostadshuset, en rätt liten s k ofullständig bulparstuga som nyligen panelats med stående bräder i bulfälten. Huset kan ha varit byggt på 1830-talet, möjligen var det äldre och hitflyttat. Till höger skymtar en ladugård.

Från 299 kr
Vid mitten av 1700-talet bestod Hemmor av två parter. Den ena ägdes av Zakris Jakobsson som hade döttrarna Gertrud Zakrisdotter född 1743 och Maria Zakrisdotter född 1752. Döttrarna delade parten emellan sig och Gertrud fick denna gårdspart. Hon gifte sig 1761 med Anders Persson från Bjärges och de fick 8 barn. Gårdsparten togs över av sonen Christoffer Andersson född 1782 och gift 1807 med Anna Jakobsdotter född 1780 från Tälleby i Garde och de fick 4 barn. Omkring 1825 köpte grannen Lars Thomsson gårdsparten, men han sålde den efter några år till Jakob Johansson född 1808 från Etelhem och hans andra hustru Anna Dorotea Hansdotter född 1813 från Garde. Av deras tre barn ärvde dottern Anna Jakobsdotter född 1839 parten. Hon gifte sig 1857 med Jöns Petter Berglund född 1835 från Bjärges och de fick en dotter, Anna Maria född 1862, gift omkring 1882 med Karl Gustavsson född 1858 från Botels. De fick tre barn men ingen tog över. Gårdsparten såldes, okänt när, till Johan Olsson född 1858 från Mickels på När, gift första gången med Anna Katarina Larsdotter född 1858 från Husarve och andra gången 1894 med Julia Ahlgren född 1861 från Stenstugu i Burs. Parten togs över 1918 av dottern Eva Olsson född 1889 gift 1918 med Oskar Anselm Karlsson född 1886 från Hallsarve. Deras dotter Edit Anna Olivia Karlsson född 1922 gifte sig 1944 med Gösta Jakobsson född 1919 på När och de tog över parten 1945. De sålde vid 1960-talets slut gårdsparten till Lars-Inge och Inger Lövgren, vilka styckade av och behöll marken och sålde manbyggnaden till familjen Hellgren från Sköndal som fritidsfastighet. På bilden ser vi manbyggnaden från 1880-talet med yngre snickarglädjeveranda. Bakbygget i bulteknik under tegeltak är betydligt äldre och kan vara en äldre manbyggnad. Den stod troligen kvar till 1908 då ett nytt bakbygge uppfördes, vilket förstorades 1940. Mannen på bilden är sannolikt Johan

Vid mitten av 1700-talet bestod Hemmor av två parter. Den ena ägdes av Zakris Jakobsson som hade döttrarna Gertrud Zakrisdotter född 1743 och Maria Zakrisdotter född 1752. Döttrarna delade parten emellan sig och Gertrud fick denna gårdspart. Hon gifte sig 1761 med Anders Persson från Bjärges och de fick 8 barn. Gårdsparten togs över av sonen Christoffer Andersson född 1782 och gift 1807 med Anna Jakobsdotter född 1780 från Tälleby i Garde och de fick 4 barn. Omkring 1825 köpte grannen Lars Thomsson gårdsparten, men han sålde den efter några år till Jakob Johansson född 1808 från Etelhem och hans andra hustru Anna Dorotea Hansdotter född 1813 från Garde. Av deras tre barn ärvde dottern Anna Jakobsdotter född 1839 parten. Hon gifte sig 1857 med Jöns Petter Berglund född 1835 från Bjärges och de fick en dotter, Anna Maria född 1862, gift omkring 1882 med Karl Gustavsson född 1858 från Botels. De fick tre barn men ingen tog över. Gårdsparten såldes, okänt när, till Johan Olsson född 1858 från Mickels på När, gift första gången med Anna Katarina Larsdotter född 1858 från Husarve och andra gången 1894 med Julia Ahlgren född 1861 från Stenstugu i Burs. Parten togs över 1918 av dottern Eva Olsson född 1889 gift 1918 med Oskar Anselm Karlsson född 1886 från Hallsarve. Deras dotter Edit Anna Olivia Karlsson född 1922 gifte sig 1944 med Gösta Jakobsson född 1919 på När och de tog över parten 1945. De sålde vid 1960-talets slut gårdsparten till Lars-Inge och Inger Lövgren, vilka styckade av och behöll marken och sålde manbyggnaden till familjen Hellgren från Sköndal som fritidsfastighet. På bilden ser vi manbyggnaden från 1880-talet med yngre snickarglädjeveranda. Bakbygget i bulteknik under tegeltak är betydligt äldre och kan vara en äldre manbyggnad. Den stod troligen kvar till 1908 då ett nytt bakbygge uppfördes, vilket förstorades 1940. Mannen på bilden är sannolikt Johan "Hemma-Janne" Olsson 45 år.

Från 299 kr
Museifartyget Pommern 1903: Gick hon av stapeln vid varvet J. Reid & Co i Glasgow och fick namnet MNEME som är en förkortninga av Mnemosne, minnets gudinna i den grekiska mytologin. Beställare var rederiet B. Wencke & Söhne i Hamburg 1906: Bytte hon ägare två gånger. Först till Reederei -A.-G von 1896 och 10 månader senare till Reederei F. Laeisz, båda från Hamburg. Som brukligt var i det senare döptes hon om till ett P-namn, POMMERN, och seglade för detta rederi till första världskrigets slut. 1923: Efter första världskrigets slut delades den tyska handelsflottan mellan segermakterna varvid Grekland erhöll POMMERN som krigsskadestånd. Den åländske redaren Gustaf Erikson fick reda på att hon låg i Delfiz i Holland till salu. Han sände en kontrollant för att se på fartyget och ägarbytet var ett faktum. POMMERN hamnade under finsk flagg. 1939: POMMERN gör sin sista resa från Hull i England till Mariehamn och hinner hem innan andra världskriget bryter ut. I Mariehamn blir hon liggande nästan hela kriget. 1944: Hon bogseras till Stockholm för att bli spannmålsmagasin 1945: Efter freden mellan Finland och Ryssland bogserades hon till Åbo där lasten lossades varefter hon bogseras hem till Mariehamn igen. 1947: Gustaf Erikson avlider. POMMERN är till salu, men är gammal och sliten och kräver dyra repartioner för att kunna segla, dessutom börjar segelfartygens era vara förbi. 1952/ 1953: Edgar Erikson och systern Eva Hohentahl beslutar att donera fartyget till Mariehamns stad. 1984: Beslöts att gamla sk Cap Hornare skulle sy ett nytt segel till fartyget för att dokumentera segelsömmarhantverket. POMMERNS SEGELSÖMMARE var ett faktum. 1999: Ett segel blev flera. Ett komplett segelställ om 28 segel överlämnades till Mariehamns stad från stolta segelsömmare. 2003 POMMERN fyllde 100 år.

Museifartyget Pommern 1903: Gick hon av stapeln vid varvet J. Reid & Co i Glasgow och fick namnet MNEME som är en förkortninga av Mnemosne, minnets gudinna i den grekiska mytologin. Beställare var rederiet B. Wencke & Söhne i Hamburg 1906: Bytte hon ägare två gånger. Först till Reederei -A.-G von 1896 och 10 månader senare till Reederei F. Laeisz, båda från Hamburg. Som brukligt var i det senare döptes hon om till ett P-namn, POMMERN, och seglade för detta rederi till första världskrigets slut. 1923: Efter första världskrigets slut delades den tyska handelsflottan mellan segermakterna varvid Grekland erhöll POMMERN som krigsskadestånd. Den åländske redaren Gustaf Erikson fick reda på att hon låg i Delfiz i Holland till salu. Han sände en kontrollant för att se på fartyget och ägarbytet var ett faktum. POMMERN hamnade under finsk flagg. 1939: POMMERN gör sin sista resa från Hull i England till Mariehamn och hinner hem innan andra världskriget bryter ut. I Mariehamn blir hon liggande nästan hela kriget. 1944: Hon bogseras till Stockholm för att bli spannmålsmagasin 1945: Efter freden mellan Finland och Ryssland bogserades hon till Åbo där lasten lossades varefter hon bogseras hem till Mariehamn igen. 1947: Gustaf Erikson avlider. POMMERN är till salu, men är gammal och sliten och kräver dyra repartioner för att kunna segla, dessutom börjar segelfartygens era vara förbi. 1952/ 1953: Edgar Erikson och systern Eva Hohentahl beslutar att donera fartyget till Mariehamns stad. 1984: Beslöts att gamla sk Cap Hornare skulle sy ett nytt segel till fartyget för att dokumentera segelsömmarhantverket. POMMERNS SEGELSÖMMARE var ett faktum. 1999: Ett segel blev flera. Ett komplett segelställ om 28 segel överlämnades till Mariehamns stad från stolta segelsömmare. 2003 POMMERN fyllde 100 år.

Från 299 kr
Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr
Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr
Vy över Dansjö herrgård, med den gamla huvudbyggnaden och ekonomibyggnaderna i bakgrunden. Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken). Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Vy över Dansjö herrgård, med den gamla huvudbyggnaden och ekonomibyggnaderna i bakgrunden. Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken). Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr
Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr
370 371 372 373 374

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår