Stockholm 43:1
Från 299 kr
Solna 32:1
Solna 37:1
Herrestorps gårdarkiv. Generalplan över fransk park av kunglig sekerterare Carl Jacob Drangel c:a 1800. Kom till utförande.
Akvarell med uniformsskiss för Fortifikationsstaten. "Underdånigt projekt till uniform för Kunglig Fortifikation". Med fastlimmade tygprover till uniformsmundering.
Akvarell med uniformsskiss för Fortifikationsstaten. "Underdånigt projekt till uniform för Kunglig Fortifikation". Med fastlimmat tygprov till uniformsmundering.
Kunglig lifregementets husarers musikkår i Skövde på 1930-talet. Då var kåren reduserad till musikdirektör och 16 man.
I tjänst varande medlemmar af Kunglig Livregementets husarer officerskåren vid regementsmötet 1910 utanför valvet K 3, Skövde.
Järnvägsmuseet flyttar från Stockholm till Gävle. SJ A 75 "Göta" och SJ 5 Kunglig audiensvagn mellan Uppsala och Gävle
Järnvägsmuseet flyttar från Stockholm till Gävle. SJ 5 Kunglig audiensvagn, SJ 1862 Drottning Sofias salongsvagn mellan Uppsala och Gävle
11 a. Kungens hovstallmästare herr Esbjörn Reutercrantz. b. Kans Kungl. Maj:ts hästar, smyckade med ornament av kunglig prakt
Kunglig livmedikus Axel Munthe kliver ur en bil på Slottets inre borggård tillsamman med kvinnlig sekreterare och lakej.
Mångsidige Harald André porträtterad i födelsestaden Motala 1897. Son till "Motalakungen" John Andersson och hustrun Maja Stina. Efter studier i pianospel och musikhistoria i Leipzig och Berlin verkade han en tid i den sistnämnda staden som pianist och repetitör. Åter i Sverige utsågs han till förste regissör vid Kungliga Teatern i Stockholm. Parallellt musikkritiker i Svenska Dagbladet och Stockholms Dagblad. Som ett mellanspel sadlade han därefter om och sålde dammsugare för Axel Wenner-Gren, med anställning som inspektör för Elektrolux i Tyskland. Under åren 1926-1928 tjänstgjorde han som chefredaktör för Stockholms Dagblad och 1932 återvände han till Kungliga Teatern, men verkade samtidigt som chefredaktör på tidningen Nya Dagligt Allehanda. Efter ett långt och innehållsrikt liv avled han i Stockholm 1975.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Den sfäriska aberrationens verkningssätt hos en positiv lins. S1 S2 S3 S4 S5 S6 äro parallellt med optiska axeln infallande strålar. Den övre figuren visar att kantstrålarna S6 S6 med infallshöjden h6 skär varandra i punkten f6, som ligger närmare linsen än f1, vilken senare är skärningspunkten för centralstrålarna S1 S1 med infallshöjden h1. Avståndet f6 f1 anger den sfäriskalängdaberrationen. Den undre figuren åskådliggör huru den sfäriska aberrationen minskas genom avbländning. Bl betecknar bländaren, som avskär kanstrålarna, varigenom den sfäriska längdaberrationen minskas, så att den nu endast omfattar sträckan f2 f1. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 85.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Regenerering med användning av Herscheleffekt. Vänstra bilden har kopierats på ett minst 4 år gammalt papper utan särskilda regenereringsåtgärder. Mittbilden är kopierad på ett papper som regenererats genom bestrålning med rött ljus under 5 minuter före kopieringen# ett parti till vänster har dock lämnats obestrålat under rödljusbehandlingen och är därför alltjämt odugligt. Högra bilden har kpoierats på ett 10-12 år gammalt papper (Rekord Bayer Gaslicht Hart)# därav den starka slöjan i bildens vänstra del. Denhögra delen har däremot före kopieringen belysts i 15 minuter under ett rödfilter vid dagsljus (molnig himmel), varigenom pappret där regenererats på grund av Herscheleffekt. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 611.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kromoskop. Apparat för direkt betraktande av tre-färgsdiapositiv enligt additiv metod. Diapositiv belyses genom färgade ljusfiltren och sammanförs optiskt med hjälp av halvgenomskinliga speglar. Denna typ av fotografier är att betrakta som de första färgbilderna. De var dock inte fixerade och kunde bara bertraktas genom apparaten. Kromoskopets historia: Det första praktiska genombrottet för att betrakta färgfotografi uppfunnen 1891 av Fredrich Ives (1856-1937), i Philadelphia. Tre negativ, ett i varje grundfärg (grön, röd blå) på en enda plåt. Diapositivet gjordes direkt från den plåten och betraktades i en apparat som Ives kallade "fotokromoskopet".
Porträtt av Klas Sondén. Född i Kvillinge 1859 som son till dåvarande prosten Anders Fredrik Sondén och makan Carolina Cecilia Kalén. Under sitt liv kom Klas Sondén att göra framgångsrik karriär som ingenjör och hygientekniker med tjänstgöring i både Sverige och Tyskland. Från 1895 var han docent i teknisk hygien vid Tekniska högskolan och vidare invald i Vetenskapsakademien och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. År 1921 fick han professors namn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.