Vy mot Linköpings elementarläroverk för flickor en disig vinterdag 1902. Byggnaden uppfördes 1883 och löste då lokalfrågan för flickors högre utbildning i staden, som sedan 1867 var beslutad och från 1868 en realitet men tills nu varit husvill. För skolans ritningar stod den välrenommerade stockholmsarkitekten Axel Kumlien, som vid sidan av tio lärosalar skapade plats för gymnatik, bibliotek och bostad för skolans föreståndare samt rum för städerska. Skolan kom under 1940-talet ges nytt namn i Elsa Brändströms skola, själv elev på skolan vid tiden för bilden.
Från 299 kr
Vy mot Linköpings elementarläroverk för flickor en disig vinterdag 1902. Byggnaden uppfördes 1883 och löste då lokalfrågan för flickors högre utbildning i staden, som sedan 1867 var beslutad och från 1868 en realitet men tills nu varit husvill. För skolans ritningar stod den välrenommerade stockholmsarkitekten Axel Kumlien, som vid sidan av tio lärosalar skapade plats för bibliotek och bostad för skolans föreståndare samt rum för städerska. Nedre våningen i den del av byggnaden närmast betraktaren upptogs av en gymnastiksal Den uppmärksamme kan skönja salens ribbstolar genom fönstren. Under 1940-talet gavs skolan nytt namn i Elsa Brändströms skola, själv elev på skolan vid tiden för bilden.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Motiv föreställande självporträtt i "mörkt" rum av John Hertzberg.Belysningen utgjordes av en mörkrumslykta med två glödlampor på resp 40 och 25 watt bakom svartfilter Bl. 1:4,5# exp, -tid 30 sek. Observera det elektriska värmeelementet och gipsfiguren. På bilden står skrivet Infrarödkänslig plåt. Ljushållare 2 st glödlampor (40 och 25 watt) bakom svart filter 1:4,5. (För mer text se bilden) För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap. 145. Olika arbetsuppgifter för infrarödfotografin. s.1074.
Möhippa för Anna-Greta Bolander (g. Sandberg) som sitter i mitten. De övriga är hennes väninnor, från vänster: Zella Bolander (gift m. brudens bror), Torgerd Johansson (g. Wetterstrand), Harriet Lind, Blanche Bolander (gift med brudens bror, Hedenborg som ogift), Syster Bornebusch, ?, Eva Tideström (Forsén som ogift), Gunvor Laurén (g. Lövgren), Vera Svensson-Warborn (g. Bornebusch), Anna-Greta Sjöblom. Flickorna är i 22-25 års åldern och man hade hyrt in fotografen för att föreviga stunden. Bilden tagen i ett hyrt rum vid sidan av matsalen på Varbergs hotell.
Bostadskongress. 9 augusti 1945. Ericssonska stiftelsen byggdes på 1920-och 1930-talet mellan Floragatan och Banérgatan som bostäder för äldre utan egna medel. Joh. och Elisabeth Ericssons donationsfond grundades genom testamente av grosshandlaren Emil Ericsson till minne av hans föräldrar. 24 lägenheter i fyra envånings-hus av trä invigdes, april 1928. Huvudbyggnaden i två våningar och två envåningshus av sten invigdes 1934 och anläggningen, ritad av Gunnar Wetterling. Samman-lagt 68 lägenheter med ett rum och kök, en samlingsal och vaktmästarbostad. Stiftelsens byggnader övergick 1981 i Gavlegårdarnas ägo. De har på senare tid använts som studentbostäder efter ombyggnad och restaurering. Envåningslängorna har byggts om till större hyres-lägenheter.
Ett rum i Postsparbankens gamla lokaler Vasagatan 28-34. Porträttet på väggen; förutvarande chefen för Postsparbanksbyrån, byråchefen Gustaf Fredrik Sandberg, f. 3.11.1848. Postsparbankens 50-årsjubileum 1934, då de på kortet förekommande damerna tilldelades guldmedaljen för nit och redlighet i Rikets tjänst. Stående fr.v.: Kanslibiträde Ester A. Calander, kanslibiträde Elsa E.C. Berg, kansliskrivare Greta Kihlbom, kanslibiträde Thyra M.S. von Schewen, postexpeditör A. Maja Jäderén, kansliskrivare Ingrid H.M. Tydén, kanslibiträde Märta P. Larsén, kanslibiträde Helga Palmgren. Sittande fr.v.: Postexpeditör Agnes J.W. Sjölander, kanslibiträde Lotten C. Bergholm, postexpeditör Signe A.H. Öhrström, postexpeditör Gerda A. Calander, postexpeditör Anna W. Andersson, postexpeditör Anna E.E. Westin f. Wengberg, kanslibiträdet Ingrid Y.G. Olai.
Moholmsbygden nr. 20, 1991. Cirka 100 meter väster från Svens torp Fallet låg Lotta Johansdotters lilla stuga. Lotta var syster till Sven, och född 1842. Stugan lär brodern Sven ha byggt åt Lotta. Stugan innehöll ett rum och ett litet kök. Taket på stugan var av torv. På senare tid hade några personer hjälpt Lotta, så hon fått liten kokspis och också kunde baka. Lotta gick som hjälp på Boda med tvätt, slakt och bakning. På vintern fick hon spinna ull. Hon skall ha haft en dotter, Maria, som lär ha emigrerat till Amerika. Stugan är borta nu sen många år.
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Vadstena slott. Vadstena slott, f.d. kungligt slott. Anlades ursprungligen (1545) som en befästning. Den nuvarande slottsbyggnaden av kalksten uppfördes i flera etapper från 1550-talet till ca 1620. Vadstena slott upphörde att vara kungligt residens i början av 1700-talet och användes därefter som sädesmagasin och lokal för textilfabrikation. 1899 inrättades landsarkiv i slottet. Restaureringar har ägt rum i etapper, främst från 1940-talet och framåt. Arkitektoniskt är slottet Sveriges mest konsekvent genomförda renässansslott. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=337675
Mingporslin, Maranata, Strejken 25 oktober 1966 En man står i förgrunden i ett rum och tittar på en skål av Mingporslin. Han är klädd i svart kostym, vit skjorta och mörk slips samt bär glasögon. Nedanför honom på ett bord står en stor resväska i silverskimrande metall fylld med mer porslin. En askkopp i glas med en fimpad cigarrett i står också på bordet till höger. Fler herrar och damer står i bakgrunden. En stor tavla föreställande ett porträtt av en man hänger på väggen i bakgrunden.
"Järnhandelshuset" i Norberg. Givaren föddes i lägenheten längst upp till vänster den 9/4 1914. "Till vänster ses Edlunds manufakturaffär, därefter en hattaffär och så järnhandeln. Bilden är troligen tagen ca 1918. Okända personer står framför huset. "Järnhandlaren" Ringlund bodde på första våningen till höger i huset och Edlund bodde på andra sidan av huset. Överst var ett par enkelrum och två lägenheter på 3-4 rum vardera. Vi som bodde i huset umgicks i synnerhet på jularna då vi hade julgransplundringar i alla lägenheterna." Ringlund kom till Norberg och öppnade järnhandel i Abrahamsgården. Han lät sedan bygga "Järnhandlarhuset". Hans son Josef Ringlund tog sedan över.
Ålderdomshotellet i Fjugesta 15 januari 1968 En äldre dam sitter inne på sitt rum på ålderdomshemmet. Hon sitter vid ett bord som har en vitrandig duk på sig. På detta ligger en socka som tillhör en stickning som hon håller på med då och då. En skål, en korg och ett garnnystan finns även på bordet. Hennes käpp hänger på en träställning. En byrå står vid väggen i bakgrunden. Där står bl.a. porträtt. En klocka sam två tavlor hänger på väggen. En porträtt föreställer Jesus.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 04 reaktorbyggnaden rum 0421. Avtappningskran för bergvatten utanför det täta skalet av 4 mm tjock plåt samt en lagning av det täta skalet. Detta är något som Åke Bergman sett till att göra på senare tid för att inte byggnaden skall förstöras. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 7 rum 0745 utrymme för huvudvärmeväxlare ( HVVX). Bild genom öppning i den biologiska skärmen där vi ser reaktortanklock, laddrör (grova rören), provstavskanalrör (de klena rören), instrumentledningar samt två av de 52 stycken reaktortankbultarna. För att lossa en tankbult krävs en dragningskraft av 50 ton innan bult kan vridas. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken
Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.