Harbergska gården, societetsalongen, sydvästra hörnet, med väggmålningar av Axel Roth. Harbergska gården är ett byggnadsminne som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Det är en köpmansgård som troligen är uppförd på 1840-talet. Gården är timrad i två våningar under tegeltak och har locklistpanel. I bottenvåningen finns inredning från 1880-talet, då huset användes för bad- och brunnsverksamhet.
Från 299 kr
Vykort, "Varberg. Apelvikens Kustsanatorium." Utsikt norrifrån över Apelvikens sanatorium med klippor och havsstrand i förgrunden. På stranden står små bodar och båtar ligger uppdragna på stenhällarna. Till höger ses Kustsanatoriets vattentorn som kallades Albert och Frida efter överläkare Albert Ahlberg och hans hustru Frida.
En påbörjad vast där den sk blockfoten är utlagd. Man la de största stenarna i botten, allt material skulle ju gå åt och stora stenar fyllde dessutom upp en rejäl volym i vasten. Här ser arbetet ut att ha avstannat. Bilden är tagen vid Kättelviken med Nackshaid i bakgrunden. Klasens fiskeläge ligger nere t v utanför bild.
Bulladugården kan vara byggd av Allmodin 1880, men ser nästan lite för tagen ut för att bara vara 35 år gammal. Den bortersta delen med papptak är tillfogad senare, liksom fönstren. I mitten är det sannolikt dubbla kohus med hoimd till vänster. Närmast hitåt kan det vara lada. Stallet ligger nog i den nybyggda delen.
Grannarna på Smiss Artur Karlsson och Vilhelm Karlsson (de var inte släkt) har byggt en ovanligt stor fiskbat, tvåmänning, tillsammans. Här ligger den otjärad utanför Vilhelms 8 år gamla ladugård. Masse har varit noga med att på fyra bilder visa båtens form.
Grannarna på Smiss Artur Karlsson och Vilhelm Karlsson (de var inte släkt) har byggt en ovanligt stor fiskebåt, tvåmänning, tillsammans. Här ligger den utanför Vilhelms 8 år gamla ladugård. Man ser att båten är rejält utlagd, bred, för större bärighet i sjön, men mera tungrodd. Masse har varit noga med att på fyra bilder visa båtens form.
Grannarna på Smiss Artur Karlsson och Vilhelm Karlsson (de var inte släkt) har byggt en ovanligt stor fiskebåt, tvåmänning, tillsammans. Här ligger den nytjärad utanför Vilhelms 8 år gamla ladugård. Masse har varit noga med att på fyra bilder visa båtens form.
Ladugården är precis ny, gavelfältets stora rikt spröjsade fönster är ännu inte isatt och trävirket är inte målat. Kasserat virke ligger i högar, det har ännu inte kommit till vedbacken. Tunen är uppsatt, det blev trolar över, som står mot asken i bakgrunden.
Även här visar Masse det invändiga i en fiskbat, tvåmänning. Hel- och halvrängarna, spanten, framträder tydligt. Man ser uttag för en mast i en aktre toft, samt kan ana ytterligare ett i den smala toften i fören. På marken ligger en håv och bredvid står en batkränke. I bakgrunden ses udden som skyddar stranden vid Nabbu. Man kan ana Laus holmar vid horisonten.
Fie Jakob Karlsson lastar ett släklass på vagnen. Lasset är förvånansvärt smalt, men blir i stället ganska högt. Det verkar vara vanligt med smala lass när det är tungt. Det är Fäi-Jakås egna hästar han kör med denna gång. Troligen är bilden tagen strax väster om Brändu fiskeläge vid Nyen på När där Fie har samfälld släktäkt. Hela Lausviken ligger innanför.
Nu är Askängsdöien färdigräfsad och bl a mellan kvinnorna och männen ligger ett stort braide. Kiauk är egentligen en stor höstack, men betydelsen har övergått till att beteckna ett avslutat moment i höarbetet då man får vila sig. Se Bild nr 93, 94, 95, 97, 108 och 109!
Att faga betraktades som ett kvinnoarbete, men här fick alla delta om det behövdes. Det man räfsade upp, faget, lades på särskilda brännplatser med dålig gräsväxt och eldades upp. Här fagar man ganska sent när fagningblommorna, vitsipporna, är i sitt fulla flor. Botels änge och hage ligger intill varandra.
Vad dessa rätt nya småhus innehållit är inte lätt att veta. På loften är det nog magasin. Trädelen kan hysa vagnbodar, medan stendelen kan innehålla lamm- och grishus. T h syns tröskhuset, där vandringen nog är urriven och th ligger ladan.
Ombyggnadstakten på ladugårdar blev hög på denna part. Här river man en ladugård som inte var särskilt gammal, bara 30-40 år. Den nya som byggs här, levde till 1945, då man uppförde en helt ny ladugård på andra sidan gårdstomten. Den gamla ladugården ser ut att ha innehållit minst 3 fähus med portlider emellan. Framför ladugården ligger troligen en tröskhusaxel.
Masse har stått på den lilla vägen som går upp på backarna öster om detta ställe och tagit en bild av baksidan. Troligen hade Lina kök i träbakbygget, hon står nog själv bakom staketet. T h skymtar brygghuset, vid trädet t h ligger källaren och längst bort skymtar ladugårdsgaveln.
Fie Alfred och Jakob hyvlar en bräda med oxhyvel på en särskild arbetsbänk kallad fogbänk, på vilken man kunde spänna fast brädan. På marken ligger några hyvlar, säkert ditlagda av Masse för att visa hur de ser ut. De små skulle kunna vara profilhyvlar, medan den större med handtag av oxhyveltyp är svår att bestämma.
Här ser vi ladugårdens högra del som innehåller ett stort fähus och bakom tröskhuset ligger ladan. över ladporten sitter en stock i väggen, vilket tyder på att det funnits ett äldre skede för ladugården. Dubbelkryssfönstret har nog ersatt en hoimdlucka, det har nog varit en lucka ovanför fähusdörrarna också. Tröskhuset har tagits i anspråk som vagnbod, en höhäck står utanför.
Linet skall ryckas upp ur jorden, ett mödosamt arbete. Här rycker Botels kvinnor lin. Kvinnorna kan vara Josefina Hansson gift Thomsson, 42 år, och svägerska till Olivia Hansson, 44 år, i mitten med dottern Elinda 17 år t h. Kvinnorna har vanliga arbetskläder och duk på huvudet. Bilden är tagen några hundra meter väster om gården, husen som skymtar ligger på Anderse kväiar.
Detta jordluckrings- och ogräsrensningsredskap är helt gjort av trä och mycket välbyggt för att klara påfrestningarna av lerig och stenig jord. Harven har drag med svänglar för två hästar som troligen ligger löst framlagda i "hörnet" för attsynas. Bilden är tagen vid samma tidpunkt på Fäiä-Jakås gård som Bild nr 6, 16, 17 och18. Lägg märke till de långa flovedsstaplarna!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.