Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
Från 299 kr
Nårungabygdens missionshistoriska museum. Exteriör. Ljur. Museet invigdes 1935 och var då det första i sitt slag i landet. Museets samling består bland annat av olika arkivalier där man kan följa missionsarbetets framväxt i trakten på 1800-talet. Se Hembygden 1971, s. 212-213.
F T H Nordbergs bokhandel i korsningen Kontinentgatan-Östergatan, kv Österbro. Nordberg var den första bokhandlaren i huset. 1906 överlät han verksamheten på bokhandlare B G Lundgren. Bild från slutet av 1800-talet. Östergatan-Algatan är ännu belagd med kullersten och Kontinentgatan är en enkel grusväg.
Haparanda, postkontor vid slutet av 1800-talet. "Storgatan löper Söder-Norr, bilden tagen från söder. Posthuset är den andra byggnaden på östra sidan av gaveln. Postkontorslokalen i södra delen av byggnaden med ingång från mitten av södra gaveln (skymd av järnhandelns uthus).
Morötter, Pauli 13 juli 1967. Mannen på bilden är John Persson i Råsta, Stora Mellösa. Han odlade morötter, potatis och spannmål. Han handlade också med potatis, köpte in potatis, paketerade och distribuerade till butiker. Stora Mellösa blev ett stort morotsdistrikt delvis tack vare den bördiga, och för morötter lämpliga jord, som frigjordes när Hjälmaren sänktes i slutet på 1800-talet.
Edwalls hörna, hörnfastighet av Vasagatan och Drottninggatan, trevånings bostadshus med tre torn med tornhuvar. Ägare direktör Charles Lövgren. Fastigheten ägdes i slutet av 1800-talet av grosshandlare G O V Lindgren. Han levererade elkraft från en dynamomaskin som drevs av en lokomobil.
Falkenberg. Vy med små hus och en kvarn i bakgrunden. Människor på tunet. Kvarnen flyttades till Falkenberg i slutet av 1800-talet från Tågarp i Vinberg. Mjölnare Larsson kallad "Mig". Stugan till höger kallades "Far på Måsens stuga". Till vänster ligger polisman Berntssons stuga. Fotot är en förlaga till en målning. På den är dock endast kon och fyra människor medtagna.
Bebyggelse sett från Rygatan i Mölndal, 1970-tal. Till höger ses det gröna huset Roten L11 "Sorgen" (Royens gata 25). Lite längre ner ses den vita byggnaden Roten L13 "Glädjen" (Stockliden 4). I byggnadens bottenvåning fanns tidigare en skolsal, där man i slutet av 1800-talet höll småskola. Längst upp till höger skymtas Soabs silotorn. Silon revs och efter några år byggdes bostadsrättsområdet Kvarnbyterrassen.
Kvarnfallet 31, röda huset, G-3, hösten 1994. Interiör från Röda husets undervåning. Bilden visar del av förstugan och trappan till övervåningen. Ornerade pilastrar var vanligt förekommande inom den s.k schweizerstilen som i Sverige uppfattades som urnordisk och därför gärna efterliknades i arkitekturen. Man trodde att stilens former uttalade ett nordiskt arv vilket eftersöktes under 1800-talet. En dörr har tidigare funnits för trappuppgången.
Krokslätts gamla Folkets Hus 1904. Skytteföreningen har fest och medlemmarna står utomhus, uppklädda i folkdräkt. Krokslätts gamla Folkets Hus låg på Vävaregatan (idag: Gustavsbergsgatan 8), nedanför backen som leder upp mot Krokslättsskolan. Byggnaden var bolagsägd och hade uppförts av Claes Johansson & Co Wäferi. Uppförd i slutet av 1800-talet, riven 1938.
Tomt till tidigare gården Torrekulla 1:51 "Månses" år 1979. Siste ägaren var John Olsson. Gården byggdes i mitten av 1800-talet men löstes in i samband med att motorvägen Mölndal-Kållered byggdes omkring 1960-61. Den hemmabyggda skateboard-rampen stod där innan Ekenleden kom till. Relaterade motiv: A0907 samt A1667.
Torpet 1:1 senare Tulebo år 1980. Äldre hus från 1800-talet. Tillbyggt och ombyggt av Edvin Bengtsson som på 1920 - 40-talen köpte åkerdelar från bland annat Vommedal Västergård och Lilla Vommedal, senare också från Östergård. Från början ett torpställe som har tillhört Lilla Vommedal. Relaterat motiv: A0193.
Tuleboäng 3:1 "Ljungbergs" år 1980. En gammal gårdsdel i Tulebo. Ett Tuleboäng-hus från mitten av 1800-talet. Huset och en del av ladugården revs på 1990-talet. Vägen till Dammkärr, Hökkullen med flera gick igenom gårdsplanen och porten i mitten av bilden.
Hospitalet i Jönkping var både fattigvårdsinrättning och sinnessjukhus. Träbyggnaden till höger var själva hospitalet. På andra sidan om sysslomannens bostad, stenhuset i mitten, låg viktualieboden där spannmål och andra livsmedel förvarades. Det fjärde huset, som liksom dessa byggnader ännu finns kvar, var det så kallade Kurhuset, byggt i mitten av 1800-talet.
Översta huset vid Nygatan i anslutning med Östertullsgatan. "Vätters". Kortet är taget troligen år 1897. Stenfoten är poppad med lervälling från "Skogsliden", nuvarande Ållebergsvägen. Staden körde på makadam som med tiden kördes sönder till fint damm. När det regnade tog stadsborna den bildade lervällingen till att laga med, det band som murbruk. Ållebergsvägen hette Skogsliden på 1800-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.