SAAB hade i början av 1950-talet ett stort behov av arbetskraft. Sommaren 1950 hade SAAB 100 anställda från Italien, på hösten anställdes ytterligare 300. På den här bilden ser man Francesco Nepoto ( i mitten) , som var tolk för de ilalienare som kom till SAAB. Fotot är från 1951. Man anställde även arbetare från Tyskland. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Linköpings hamn sedd från nordväst i jamnhöjd med järnvägsstationen. Denna del av hamnen togs i bruk hösten 1867 och kallades då "Nya hamnen". Den gamla hamnen låg vid Nykvarn. Skorstenen till vänster på bilden tillhör maskinskyltfabriken och den högra tillhörde sockerbruket. Bostadshuset i mitten tillhörde ELGE verken och uppfördes redan 1873. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tempo i Linköping år 1956. När Tempo öppnade sin utökade butik var det Sveriges största Tempovaruhus. På bilden ser man Eric Gevall i mitten, Wendel Carlsson (TV) , till höger står chefen för varuhuset i Linköping: Inge Dahlgren. 1935 öppnade Tempo sitt första varuhus i Linköping, det låg vid Trädgårdstorget, ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Järntorget i mitten av oktober år 1953. Från vänster är adresserna Storgatan 60, 62, 64, 66. På bilden ser man arbetet med ett breddande av Storgatan. Byggnaderna på Storgatan 62, 64 och 66 flyttade till Gamla Linköping och bildade en kopia av Järntorget. I Gamla Linköping gavs platsen namnet Kryddbodtorget. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Eskilstuna Centralstation. Stationen byggdes av Oxelösund - Flen - Västmanlands Järnväg, OFWJ, 1876. Namnet Eskilstuna Central tillkom 1895 då Norra Södermanlands Järnväg öppnade Eskilstuna Norra och Esilstuna Södra station. Ångvagnen till vänster i bild ska enligt uppgift ha trafikerat sträckan Eskilstuna-Kvicksund åtminstone så sent som 1905. Ångloket framför stationshuset är ett av de sju lok som OFWJ anskaffade från Stewart Manchester England 1874-1875. På spåret i mitten av bilden syns ett flertal treaxliga malmvagnar från OFWJ och Frövi-Ludvika Järnväg, FLJ. Däribland OFWJ 682. I bakgrunden skymtas Fors kyrka.
Kvarteret Österbro, kvarteret Hammaren nummer10 (31) hörnfastighet i mitten, foto från NO mot SV omkring 1892, foto: B P Bengtsson, 3494, i förgrunden Hantverkargatan. Snett mitt för denna fortsätter Gjutaregatan, i vars bortre ända nedre bangården går fram, med godsmagasinet (som förr var stationshus) främst. Mitt på bilden ligger konsul Georg Petersens bostadshus och till höger om detta ett äldre hus som möjligen tjänstgjort som bostadshus åt föräldrarna fabrikör J C Petersen och hans maka? Till höger i förgrunden ser man (innanför stängslet9 tomt nr. 12 (212 Ub2?) kvarteret myran och i framkant till vänster tomt nr. 13 (29Be?) kvarteret svanen.
Gruppfoto på kaserngården, 1925-26 IV. Fördelningens signalkompani I mitten kompanichefen, kapten Per-Erik Malmström. T.v. om honom sitter adjutanten, sergeant Edvin Ilou, följd av okänd och därefter blivande posttjänstemannen Pettersson. T.h. om kapten Malmström sitter hans två avdelningschefer, sergeanterna Gustaf Falk i uniform m/ä, och Gustaf Holmberg (död 1983). Därefter ?, Sten Sund och Wickerman. Längst t.v. står "KK" Karlsson, senare polis i Strängnäs. PS: Per-Erik Malmström var också utbildad lantmätare och ritade hela vägnätet inom regementets område. Han var far till syster Elisabeth på regementets sjukhus.
Möhippa för Anna-Greta Bolander (g. Sandberg) som sitter i mitten. De övriga är hennes väninnor, från vänster: Zella Bolander (gift m. brudens bror), Torgerd Johansson (g. Wetterstrand), Harriet Lind, Blanche Bolander (gift med brudens bror, Hedenborg som ogift), Syster Bornebusch, ?, Eva Tideström (Forsén som ogift), Gunvor Laurén (g. Lövgren), Vera Svensson-Warborn (g. Bornebusch), Anna-Greta Sjöblom. Flickorna är i 22-25 års åldern och man hade hyrt in fotografen för att föreviga stunden. Bilden tagen i ett hyrt rum vid sidan av matsalen på Varbergs hotell.
Gamla kyrkogården Gravhäll utförd i grå kalksten. Längd 202 cm, bredd 130 cm. I hörnen rundlar med blommor, diameter 21 cm. Runt stenen löper ett 14 cm brett band utan text. I mitten en rund lagerkrans med diametern 62 cm. I lagerkransen ett försänkt fält med upphöjd kartusch omfattande ett bomärke. Vid kransens nedre del finns försänkta fält: t. vänster - en dödskalle, t. höger - ett timglas. Därunder en textruta med upphöjd text: "Här under ligger begraffven saligh Beniamen D Y hvilken afsomnade then 8 apr och theras barn Anna Dråsten blef dödh then 22 apr och Margreta Dråsten blef dödh then 28 iuly och Iahan Dråsten blef död...
Godset bildades i slutet av 1700-talet av arkiater Johan Gustaf Wahlbom (d 1808) gift med Kristina Beronia Björnstjerna (död 1814), dotter till biskopen i Kalmar, senare ärkebiskop Magnus Beronius (död 1775), ätten Björnstjernas stamfader. 1775 kallades egendomen Norra Gåra, i slutet av 1780-talet Christinelund. Byggnaden blev färdig 1815 efter ritningar av Carl Mannerskantz på Värnanäs. Trädgården anlagd i mitten på 1800-talet. Se: Svenska Slott och Herresäten vid 1900-talets början, redaktör Albin Roosval, Lundquists förlag, Stockholm 1920. Även: Slott och Herresäten i Sverige (Småland, Öland, Gotland), Alhems förlag 1971. Fotoserien beställd av Friherrinnan Anna Rappe, Christinelund. Foto 1939-07-06
Två vita män i civila kläder har tagit uppställning för en gruppfotografi med en svart man i militäruniform och en grupp beväpnade svartafrikaner. Den uniformerade mannen i mitten sitter på golvet och verka ceremoniella föremål som ser ut som spiror i händerna. Runt handledarna bär han mycket smycken. De två vita sitter på en skottkärra bredvid ett stort metallkärl. Mannen till vänster röker en pipa och håller en piska i handen. De svarta männen bakom de är beväpnade med stavar som de demonstrativ lyfter upp med höger handen.
På bilden ses förberedelser inför en segling där mindre sällskap eller ensamma personer bär ner det material och utrustning som behövs. Till vänster i förgrunden ses en man som är på väg ut ur bilden, bärandes på en mast. Han bär uniform med sjömanskrage och mössa. Strax bakom honom, till höger i bilden, ses en man komma gåendes med en trave livvästar i famnen. I mitten av bakgrunden ses ett sällskap komma bärande på ytterligare en mast. Till vänster i bakgrunden ses Bastion Aurora och till höger husgaveln på Callerholmska schweitzervillan.
Bilden visar en grupp soldater som har ställt upp sig för fotografen för att visar hur man sätter upp telefonkablar. Gruppen har arrangerats på ett sätt som visar tydlig alla element som behövs för uppgiften. Mannen till vänster bär en ställning med en kabeltrumma på ryggen. Sin kollega på höger sidan håller järnkrokar med isolatorer i handen samt en stege. De två soldater i mitten har klättrat upp en bit på en ny uppsatt telefonstolpe med hjälp av stegjärn. Den ena har en mycket avslappnad hållning och tittar rakt emot kameran.
Handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Mora, Dalarna. Detaljer av huvudbonader. Nordiska museets inventarienummer 57.339L. Till vänster syns en kvinna bakifrån som bär trasu både på huvudet och kring halsen med texten gula ränder. I mitten är tecknat en kelingatt (huvudbonad) och assklä (halskläde) och under denna ett ovuklä, en trekantig snibb med långa band som den ogifta kvinnan bär där nacken syns samt texten flick. Uppe till höger har Wallander tecknat en kvinna med texten högtids drägt, hon bär de mjuka hattarna kelingattn och losattn samt kring halsen det kragförsedda plagget, assklät, samt utanpå detta, alstrasu (halskläde).
"Nylands" i Hå. Sittande från vänster: Anna Svensdotter, född 1803 i "Enars" i Herte, död 1899 i "Nylands" i Hå (farmor till Anna och Jonas), bondmora. Sittande i mitten: Karin Persdotter, född 1846 i "Knubbens", Herte (mor till Anna och Jonas). Sittande till höger: Jon Jonsson, född 1836 i "Nylands" i Hå, död 1914, bonde i "Nylands", (far till Jonas och Anna). Stående till vänster: Jonas Jonsson, född 1881 i "Nylands" i Hå, död 1965. Stående till höger: Anna, född 1876 i "Nylands" i Hå.
Murare A. W. Alm med familj. Från vänster Anders Wilhelm Alm f. 28 november 1875 d. 24 maj 1952, Karin Östlund-Alm f. 4 december 1876 d. 14 juli 1935. Överst från vänster Linnea f. 22 september 1906, Karin f. 18 oktober 1908, Nancy f. 12 mars 1909. Mitten från vänster Stina f. 10 april 1910 (tvilling), Märta 15 oktober 1911, Brita 10 april 1910 (tvilling),Frida f. 7 april 1902, August 2 juli 1900. Längst fram från vänster Göran 15 september 1918 och Sune 23 mars 1916
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 tillVänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639 Axevalla hed, mötes- och lägerplats 1745-1916 för Västgöta regemente och 1745- 1913 för Skaraborgs regemente, belägen i Axvall, 8 km ö. om Skara. En sänka, "Drågen", utgjorde gräns mellan regementenas områden, Västgöta i väster och Skaraborgs i öster. Åren1848, 1858 och 1865 hölls storläger på A. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=121641
Livhusarernas kommunionskärl (utredning av Lt, H björk 1935) Vinflaskan till vänster tiilverkades 1701 av Johan Nützel. Större kalken (mitten) omgjordes och reparerades år 1789. På den övre delen finns blott lödighets-stämpel.Man kan fastställa att den är betydligt äldre än skaft och fot. Större patén (större tallriken) och större oblatasken (till höger) kan även vara från 1500-talets slut.Men torde snarare vara tillverkad av Fredrich Richer i slutet av 1600-talet. Mindre kalken tillverkades 1727 av Hans Eriksson Nordvall, vilket även torde gälla mindre patén och mindre oblatasken.
F6 i Karlsborg sommaren 1965.Träff för flottiljens första omgång värnpliktiga flygförare från april 1940. Första träffen hölls 1960 på initiativ av kapten Göte Ekdahl och kom att fortsätta fram till mitten av 1980-talet. Från vänster:Kapten Kurt Wallin, Erik Bratt, Bengt Olow, Rickard Köhnke, Staffan Alm, Sven Sjögren, Thorsten Lundström samt kapten Göte Ekdahl(dåvarande adjutant vid 2 divisionen där de värnpliktiga flygförarna utbildades). Av de ursprungliga 8 eleverna omkom en, Agne Högstedt vid ett haveri 11/2 1941 och en, Sigurd Berglund vid ett haveri 12/8 samma år.
Stormarknaden, 31 juli 1965 I mitten i förgrunden inne på Domus stormarknad går en kvinna med en kundvagn. I vagnen sitter ett litet barn. Bredvid kvinnan står en man i kostym. En äldre dam står till höger med en kundvagn. I bakgrunden syns ytterligare två personer: två kvinnor och en man. I bakgrunden uppe vid taket hänger en skylt med texten "Information." Metallstänger med galgar där det hänger blusar och kjolar till försäljning syns i bakgrunden, ett kundvagnsupplag samt i förgrunden plastkorgar till försäljning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.