En grupp ur Falköpings Skyttegille efter hemkomsten från den första skjutövningen som ägt rum i Sverige mot flyttbara personliga mål (-tavlor) å okända avstånd i obekant terräng (på Ålleberg). Från vänster: Övre raden: Bruno Larsson, Th.Dimberg, Ture Kilander, Isak Haglund, Erik Kilander, John Swedmark, Mårten Lindgren, Anders Mörk, skräddare Odh. Mellersta raden urm. Larsson, redaktör Jahn, Leop.Engström, fanj. Ahlson, Axel Spets, polis Högberg, S.G. Svensson. Längst fram: Johan Karlsson, Magnus Lindgren, faktor Pettersson.
Från 299 kr
Orig. text: Nygatan 25. Det avskalade huset på Trädgårdstorget/Nygatan. Till vänster om byggnaden ses Tanneforsgatan. Det avskalade huset: Byggmästaren Oskar Nylander uppförde detta boningshus 1885, arkitekt S.H. Gratz. Vid en ombyggnad 1939 skalades fasaden mot Trädgårdstorget av för att smälta in i den omgivande bebyggelsen, samtidigt påbyggdes huset med en våning. Trädgårdstorget hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till en rektangulär form.
Orig. text: 19 maj. Polis Eric Svensson, gården Nygatan 64. Mamsell Agardhs skola, Barnhemsgatan 1. Sett från Nygatan. Mamsell Agardhs skola: Huset flyttades till Gamla Linköping från Barnhemsgatan 1. Byggnaden uppfördes på 1830-talet av Olof Ax. Den har en ålderdomlig planlösning, inreddes ursprungligen till fyra lägenheter om rum och kök. År 1871 flyttade Mamsell Anna Charlotta Agardh (1805-1884) in i gården. På sjuttiotalet drev hon privatskola där.
Korsningen Tanneforsgatan/Nygatan. Affärsbyggnader på Trädgårdstorget, där Delfinpalatset nu ligger. I husen till höger finns ett flertal affärer, P. A. Samuelssons Bleckslageri samt en speceriaffär, med skylten; Wilh. Göranssons Eftr. Speceri & Diverseaffär. i parti och minut Trädgårdstorget togs i bruk år 1863 och hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till rektangulär form.
Från Wallenbergska trädgården i Linköping med ställets orginella paviljong. Byggnaden är beskriven av Wallenbergs systerdotter Ulla Linder (1873-1854), som i sin barndom ofta besökte platsen. Hon mindes att byggnaden innehöll inte mindre än fyra rum. Ett stort 8-kantigt rum i mitten, innanför detta ett mindre med ingång från mittsalen samt ett rum på vardera sida av mittenrummet men försedda med egna ingångar utifrån. Till det stora rummet kom man från trädgården via en närmare tre meter bred trappa och en liten loggia, vars tak bars upp av två doriska pelare. Ulla Linders beskrivning överenstämmer således väl med vad fotografiet visar, även om vildvinet tagit verandan i besittning. Vad vi emellertid inte ser är det stora rummets välvda innertak som Ulla beskriver var illusoriskt bemålat med valvbågar runt en stjärnhimmel där Aurora tronade bland molnen. Det inre rummet hade väggfasta soffor klädda med storblommig damast i rosenrött. Över sofforna hängde fyra stora litografier med porträtt av Sveriges alla konungar och drottningar samt i övrigt några namnkunniga personer ur den svenska historien. Fotografiet kan antas vara tillkommet 1898. Personerna har inte identifierats.
fotografi, bilder, tavla
Miljön vid Stångs kvarn i Linköping har i någorlunda sen tid rustats och blivit med verksamheter för ett garanterat fortsatt bestånd. Vid fototillfället 1970 var saken ingen självklarhet. Den gamla kvarnen var sedan Kinda kanals tillkomst i funktion som magasin, men med tiden utan behov och för varje år stadd i ett allt längre gånget förfall. Den mindre byggnaden till höger var uppförd som tvättstuga av dåvarande ägare 1870 men stod även den länge utan tydlig funktion. Sedan nu flertalet år är magsinet kontoriserat och ger i markplanet rum för restaurangverksamhet. Den gamla tvättstugan fungerar som kontor för Kinda kanals behov.
Vykort, "Sannarps gård i Heberg." Godset har medeltida anor. I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änkan gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Den äldre mangårdsbyggnaden ses till höger och 1902 uppförde dåvarande ägaren Michael Aagaard Treschow flygeln som ses till vänster. Den innehöll 18 rum, två bad och fem wc och revs 1950.
Vykort, "Sannarp" med noteringen "S. om Hjuleberg, invid Årstad, s.o. om Katrineberg". Troligen är detta den 1700-talsbyggnad som kallades Hvitfeldska huset, efter att godset 1679 kommit i Sophie-Amalie Rosencrantz ägo, änka efter översten Tönne Jacobsen-Hvitfeldt. Deras två söner Jörgen och Hartvig ärvde Sannarp efter sin mors död 1707. De sålde gården 1725 till dess förste svenske ägare: Carl-Otto Lagercrantz. Konstnären Per Hörberg anlitades för att dekorera några rum i Hvitfeldtska huset, troligen på 1780-talet. Han målade även altartavlan till Åstad kyrka, på väv tillverkad på Sannarp, vilken skänktes till kyrkan av Fredrik Lagercrantz. Hvitfeldtska huset revs när dåvarande huvudbyggnaden byggdes till 1902.
Interiör från Nöbbele kyrka. Vy mot predikstol och altare. Den gamla kyrkan i Nöbbele utgjordes troligen av en romansk stenkyrka med klockstapel. Eftersom kyrkan blev för liten och trång gjorde sig behovet av byggandet av en ny kyrka sig påmind. Den nya kyrkan uppfördes på samma plats som den gamla 1826-29 efter ritning utarbetad vid Överintendentsämbetet . Invigningen ägde rum på pingstdagen 1832. Eftersom biskop Esaias Tegnér på grund av sjukdom var förhindrad att närvara förättades invigningen av domprosten Isac Heurlin. Kyrkan är uppförd av sten, putsad och vitkalkad i empirestil. Altartavla med motiv: "Nattvardens instiftelse". Utförd 1830 av Salomon Andersson.
Kolorerat vykort, "Nedra Tivoli Halmstad". Vy över Nykterhetskaféet i parken. På skylten över balkongen stod det "Nykterhetsfolkets kafé och läsrum". I bakgrunden ett flervåningshus. 1907 öppnade Nykterhetscaféet i nedre Tivolis nyuppförda restaurangbyggnad, som Nykterhetsfolket hyrde av Halmstads stad. Den kom att kallas "Nyktran" och ersatte den gamla "Västra paviljongen". Troligen ritades den nya byggnaden av stadsarkitekten Knut Beckeman. 1922 gjordes en ombyggnad, ritad av stadsarkitekten Sven Gratz, som främst omfattade den andra våningen. Där fanns mindre rum som föreningarna kunde hyra och flera idrottsföreningar bildades där. Halmstads Schacksällskap bildades redan 1911 i Nykterhetscaféet och blev en viktig del av verksamhetens identitet. På hösten 1962 stängdes Nyktran och byggnaden revs i februari 1963.
Del av kök med ett fullhögt väggskåp (se 2024_1473), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Skåpets utsida är målat i beige kulör och insida i rosa kulör. Luckor saknas. Skåpet är fyllt av porslin och diverse köksföremål. På dess utsida sitter två träkrokar. Till höger ses en dörr som leder till ett rum. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Del av kök med ett fullhögt väggskåp, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Skåpets utsida är målat i beige kulör och insida i rosa kulör. Upptill finns två öppna cyanmålade skåpsluckor, nertill saknas luckor. Skåpet är fyllt av porslin och diverse köksföremål. På dess utsida sitter två träkrokar. Till höger ses en dörr som leder till ett rum. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Valaffisch vid Östgötagatan inför nyvalet till riksdagen 1958. Fotot pubilcerades den 6 maj 1958. Koalitionsregeringen mellan socialdemokraterna och centerpartiet hade upplösts på hösten 1957, varför ett nyval ägde rum den 1 juni 1958. Det var pensionsfrågan som orsakat krisen. En man cyklar förbi en stor valaffisch för socialdeokraterna i Linköping. I bakgrunden ser man Linköpings domkyrka. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Johan Petter Johansson var kommen från en av de 4 Böndeparterna, som han ärvde, men sålde på 1870-talet, den blev riven på 1930-talet. Han byggde i stället detta lilla inpanelade bulhus i skogen intill ån från Garde. Huset är troligen en s k ofullständig parstuga bestående av ett rum på var sida om skorstensstocken och ett pyttelitet kök mitt på baksidan. Huset har Johan sannolikt köpt och flyttat hit, det är för gammalmodigt för att vara nybyggt på 1870-talet. Boplatsen finns kvar än idag, men med en annan stuga.
Skolan i Lau låg förr ungefär där sockenmagasinet står idag, de bytte plats 1897. Härifrån gick förr kviarna upp till Bjärges och längs med denna lilla väg låg flera små boställen, varav Per Häglunds lilla gård var den största, se Bild 1019-1026. Det här bulhuset som småskollärarinnan Johanna Nilsson bodde i låg förmodligen här längs Bjärgeskviar, vilket också Masrä-namnet tyder på. Bostadhuset är troligen ett inpanelat bulhus från 1800-talets andra hälft. Huset hade troligen två rum, möjligen med ett litet kök mitt på baksidan. Man ser att huset är välhållet. Småskolan i Lau inrättades 1875 och då anställdes Johanna Nilsson från Fårö, som var utbildad småskollärare. Hon var lärarinna här till 1905.
Denna gårdspart låg förr på Hemmors ursprungsplats intill Lars Olssons part, se Bild 894, men blev vid skiftet ålagd att flytta ut. Uppbyggandet tog flera år i anspråk, man kan förvånas över att det över huvud taget var möjligt. Och man uppförde väldigt stora byggnader. Bostadshuset måste ha innehållit rum som man inte använde. Likaså är den vinkelbyggda ladugården enorm, ändå hade man inte mer än 2-3 hästar, 6-7 kor, några ungnöt och grisar och 75-100 höns. Man kan undra om man gjorde av med allt ytrymme? Utan tvekan måste Johan (Olof Johannes) Rudin och hans fru Jakobina ha varit mycket arbetsamma och driftiga.
Interiör från häradshövding Carl Dahlgrens hem, Malmskillnadsgatan 7 i Stockholm. Denne orginelle herre var bördig från Gistad socken öster om Linköping men stationerade sig tidigt i Stockholm. Genom livet bar han ett stort, närmast abnormt, samlarintresse. Fotografiet visar ett av hemmets rum, som synes överlastat genom hans samlarlust. Bilden är sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894. Hans stora donation till Nationalmuseum och Östergötlands museum blev komplicerad. Samlingen var oförtecknad och testamentet var i delar oklart. Den invecklade bouppteckningen av konstsamlingen blev likväl genomförd och är daterad den 15 mars 1895.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.