Färgelanda, Stora Ryk. Platsen där silverskatten hittades. På bilden syns gårdens ägare Anders Andersson som hittade skatten. "Den 12 november 1936 fann man vid dikesgrävning på gården Stora Ryk i Färgelanda socken en silverskatt bestående av bl.a. silverspännen, mynt och hängsmycken. Denna silverskatt anses vara en av de förnämligaste som man har funnit i Västsverige. Det anses att föremålen är nedlagda i början av 900-talet" (vgregion.se).
Från 299 kr
Färgelanda, Stora Ryk. Platsen där silverskatten hittades. På bilden syns Anders Andersson, gårdens ägare som hittade skatten, och antikvarie G.A Hellman. "Den 12 november 1936 fann man vid dikesgrävning på gården Stora Ryk i Färgelanda socken en silverskatt bestående av bl.a. silverspännen, mynt och hängsmycken. Denna silverskatt anses vara en av de förnämligaste som man har funnit i Västsverige. Det anses att föremålen är nedlagda i början av 900-talet" (vgregion.se).
I början av maj 1952 ryckte Sven Liljegren och Lennart Gustafsson in på I4 i Linköping. De var båda uttagna till underbefälsutbildningen. Överfurir Karlsson kontrollerar att alla papper är i ordning, ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
F d stationsskrivare vid UGJ. Foto nr 1 av 6 som från början visade 10 st uppsagda stationsskrivare vid UGJ. De kvarlevande har därefter träffats vart 10:e år. Samma datum och samma tid för samkväm och fotografering. Fotografiet är tagit 21/6 1878 i Uppsala. Nedre raden från vänster: Wassberg, Greve Kalling, Victor Bergström, Pihl. Övre raden från vänster: Hallsenius, Johansson, Askerlund, Bror Bergström, Lundell, Hagberg.
Hidingebro station vid invigningen av Örebro - Svartå Järnväg. Banan byggdes av Örebro-Svartå Järnvägaktiebolag. Banan elektrifierades 1937. Spåren revs huvudsakligen upp i början av 1990-talet. Idag trafikeras de första 3-4 km av banan närmast Örebro som industrispår av diesellok från Green Cargo medan de sista 800 m innan Svartå ligger kvar obrukade. Delar av banvallen mellan dessa platser har blivit cykelväg, enskilda vägar eller åkermark.
Högfors ligger ca 7 km söder om Norberg. Högfors bruk med 2 masugnar, sintringsverk, gjuteri, klensmedja, såg, kvarn m m. Tillverkade tackjärn och sågade trävaror. 250 arbetare i början av 1930-talet. Ägdes av Högfors och Persbo AB. Övertogs senare av Avesta Järnverks AB. Industrispår utgår till Högfors och Persbo AB. Järnbruket anlades 1539, lades ned 1953. Kvar idag finns ruinen efter den sista hyttan som byggdes 1915-16. Teckning av J. F. Meyer s:or.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.)
Brunstorps gård i Huskvarna syns från Gripenbergsbanan som var en smalspårig svensk järnväg med 600 millimeter spårvidd som förband orterna Jönköping och Vireda. Järnvägen öppnades 1894 och lades ned 1935. Tåget, som i folkmun benämndes "Trå'rullatåget", hade betydelse för nyttotrafiken mellan de båda orterna Jönköping och Huskvarna och för landsbygden norr om Huskvarna. Det användes också som utflyktståg till utsiktsberget Vistakulle, liksom till Landsjön och Bunn med sina badplatser, i början och sommartid i öppna vagnar.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Lichtenstein, 1948. Motiv av Salomon August Andrée 1854-1897. Överingeniör vid Patentbyrån, sedemera Patent- och Registreringsverket. Utförde de första vetenskapliga ballongfärderna i Sverige med början 1893. Startade (tillsammans med K. Fraenkel och N. Strindberg) med ballongen "Örnen" från Spetsbergen den 11 juli 1897 för att söka nå Nordpolen. Samtliga expeditionsdeltagare omkommo på Vitön under hösten 1897. Resten av expeditionen hittades och återfördes till Sverige 1930.
Bångbro Järnverk, mot söder, ca 1880. I bakgrunden från höger kolhus, transportbanan nedifrån verket, rostugnar, masugnsbyggnaden. Närmast östra dammen till vänster mekanisk verkstad, blåsmaskinshus. Till vänster om verkstaden tegelbruk med torklada. Landsvägen Kopparberg-Löa-Ramsberg. Utmed landsvägens vänstra sida, vilken revs någon gång i början av 1800-talet. Den var på sin tid, under Arboga-Jorornas tid, således före järnvägens tillkomst krog med till namnet "Slinkin".
Skeppsbrott, troligen Öland (Köpingsvik?) Foto Nils Kreuger c:a 1900. Ur Kreugers dödsbo. Dovre av Brantevik, byggd i Tvedestrand 1885. Hon var på 434 bruttoton och inköptes till Sverige 1905. Hade i början av april 1911 på resa Simrishamn - Mönsterås i barlast ankrat i Blårörsviken n. om Borgholm för den hårda stormen. 3/4 brast båda ankarkättingarna och fartyget drev upp i viken och strandade. Skutan blev vrak och kondemnerad i Kalmar. Höggs senare upp.
Odins flisor. Odens flisor består av två mäktiga kalkstensflisor, 2,5-3,0 meter höga. Enligt sägnen var det ursprungligen en enda sten men den sprack när Oden stack sitt svärd genom stenen för att tjudra sin häst, Sleipner. De höga kalkstensflisorna är en del av ett gravfält med ett 40-tal gravar. I början av 1900-talet gjordes en arkeologisk utgrävning där sex gravar undersöktes. Man fann skelett av tre människor, en vuxen och två yngre individer samt enkla vardagsföremål. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vasahuset och andra byggnader i Borgholm. Gustav Vasa anlade i början av 1500-talet fem kungsgårdar på Öland, varav en i Borgholm. Vasahuset uppfördes troligen som källarstuga på Borgholms kungsgård och är en av Ölands äldsta profana byggnader. Det är ett rektangulärt tvåvånings stenhus; utseendet tillkom efter en brand 1677. Från 1500-talshuset finns bl.a. en tunnvälvd källare kvar. Planen är tredelad med förstuga och ett rum på vardera sidan. Byggnaden har under långa tider stått oanvänd eller använts som spannmålsmagasin. Vasahuset är byggnadsminne.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.
Huset är förmodligen stadens äldsta i relativt ursprungligt skick bevarade större trähus. Den ursprungliga inkörsporten till gården byggdes dock igen i början av 1900-talet. C.A. Wahlbom inköpte fastigheten 1815 och 1907-1936 ägdes den av stadsarkitekten J. Fred. Olson. Han satte sin prägel på interiörens färgsättning och fasta inredning i konstnärerna Carl och Karin Larssons anda. Gårdens timrade loftbyggnad är sannolikt från 1600-talet och enligt uppgift flyttad från Gamla Staden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.