Arkösund blev tidigt en viktig uthamn vid Bråvikens mynning. Här hindrade inte isen i samma utsträckning som längre in i viken och platsen var viktig för godstransporter till och från främst Norrköping. Efter att järnvägen öppnat 1895 ökade nyttotrafiken i ytterligare grad men gav även upphov till den villabadort samhället utvecklades till. Bilden från omkring 1905 visar järnvägspiren vid sidan av patricervillor från tiden.
Från 299 kr
Del av Stora torget i Linköping 1926, lätt igenkännlig även för dagens förtrogna med platsen. Den gamla stadsgårdens ägare och nyttjare har naturligtvis bytts ut genom åren. Länge hette de Carl Jakob Anderson och Vilhelm Beckman, vars rörelse kom att överleva dem bägge.
Cykelutfärd 1901 med en parad av tidens åkdon för både stora som små. Platsen är Grand Hotells trädgård i Linköping. Utöver detta får vi veta att sällskapet är danska undersåtar. Det får sin förklaring i den identifierade ynglingen länst till vänster. Han heter Johannes Peterzén och är född i Danmark 1869. Med tiden kommer han att bli grosshandlare staden och även vice konsul.
Ett kort uppehåll i arbetet för fotografering. Platsen är Skorpa kvarn i Vist socken och mälden tillhör godset Bjärka Säby som äger kvarnen. Till höger står mjölnaren Johan August Eriksson, de yngre är möjligtvis hans söner, kanhända anställda mjölnardrängar. Johan August drev kvarnen under åren 1905-10.
Suddig men unik vy från Linköping. Fotografen stod ungefärligen på platsen för dagens västra landfäste av Drottningbron. Närmast till vänster ses bebyggelsen i det forna Tannefors kvarter nr. 27 som till delar tillhörde Jon Asklunds tobaksfabrik. I fonden skymtar Stångebro som den såg före Kinda kanals tillkomst i början 1870-talet. Fototiden uppskattad till omkring 1865.
Fotoåret 1903 kunde Riksbanken ta sitt kontor i Linköping i besittning. Bakgrund och behov var statens monopolisering av landets sedelutgivning som kom att gälla från 1897. Bankhuset var ritat av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och förändrade stort karaktären av gatuavsnittet. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Ett kamratligt gäng, udda utrustade med både munklaver, fiol och hagelbössor, har samlats för en glad stund. Platsen är sannolikt Sankt Anna i den östgötska skärgården. Bland kamraterna har bröderna Valdemar och Gustaf Nilsson från Trärum i Skällviks socken kunnat identifieras.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas till höger i bilden. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station. På fotot syns extratåg med Malletlok för Svenska Järnvägsklubben. Ångloket är DONJ lok 12. Det tillverkades 1910 av Atlas.
Klosterkyrkan i Varnhem. Varnhems klosterkyrka daterar från 1150-talet. På platsen för kyrkan finns också de äldsta spåren av kristendom i Sverige. Mellan 1918-1923 genomfördes stor renovering. Då fann man Birger Jarls grav vilkens autencitet berkäftades i en omfattande arkeologisk undersökning 2002.
Ballerstenen, på den plats vid sköljhuset på Ranten som de hade i många år efter sedan den ditflyttats från platsen för järnvägs- spåret där intill som var dess ursprungliga plats. Vid byggandet av järnvägslinjen Göteborg-Falköping vräktes den ner till den plats som fotografiet visar. Sedermera flyttad till Plantis.
Kv. S:t Matteus, Stadshusplatsen. Platsen för nuvarande Stadshus och Stadsbibliotek. Stadshusplatsen mellan Botvidsgatan och S:t Sigfridsgatan. Bilden visar folkskolans f.d. bollplan. Till vänster om planen går Westerbergsgatan med byggnader. Botvidsgatan 40 och Westerbergsgatan 9, 11 och S:t Sigfridsgatan 17.
Häckterräng för svartsnäppa, (Totanus fuscus) Tringa erythropus, å torr mark i björkskog, belägen mellan flera småsjöar väster om Fjällåsens station, Gellivare s:n Å den med tecknet x märkta platsen fanns d 12 juni 1916 ett bo med 4 något ruvade ägg Foto Edv. Wibeck
Laxå järnbruk. Platsen för lancashiresmedjan från vägen i söder. Från vänster i förgrunden grundmur av kolhus. Vattenränna, ombyggd omkring 1920 där nedanför stabbe till räckhammare, stora smälthammaren, därbakom elektrisk kraftstation, vällugn från omkring 1900 invid gnisterhuset, sedermera tvättstuga. Smedjebyggnaden revs 1932.
Ryssbylunds gård ligger i en gammal traditionsfylld byggd. Mängder av stenåldersfynd och gravar vittnar om en minst 5000-årig bosättning på platsen. Ryssbylund grundades för ca 360 år sedan av Abraham Larsson Cronhjort, år 1651. Gården beboddes av släkten Cronhjort fram till år 1803.
Simlandskampen, 7 augusti 1965 Simmare fångad av kameran i luften i det ögonblick då hon har hoppat från trampolinen med huvudet före och strax kommer att landa i vattnet. Platsen för det hela är en utomhusbassäng. Publik åser simhoppet från en läktare i bakgrunden. Där finns även flaggor på flaggstänger bakom läktaren, bortom muren.
Minnesstenen vid platsen för olyckan vid Armosjärvi oktober 1940. Texten lyder: "Till minne av de 46 svenska män vilka i kvällens mörker den 24 oktober 1940 på Armasjärvis gåvo sina liv i Fosterlandets tjänst. Du som går här förbi, böj ditt huvud i vörnad."
Rosenbad, kvarter vid Norrström i centrala Stockholm rymmande fyra kulturhistoriskt värdefulla byggnader, uppförda omkring 1900 för Skånes Enskilda Bank, Stockholms Stads Sparbank, Nordiska Kreditbanken och AB Rosenbad efter ritningar av Gustaf Wickman, Aron Johansson och Ferdinand Boberg. Riksdagen och dess verk har disponerat lokaler i R. Namnet R. kommer från det badhus som fanns på platsen i 100 år, uppfört på 1680-talet. /2000-08-28, AS.
Rosenbad. Rosenbad, kvarter vid Norrström i centrala Stockholm rymmande fyra kulturhistoriskt värdefulla byggnader, uppförda omkring 1900 för Skånes Enskilda Bank, Stockholms Stads Sparbank, Nordiska Kreditbanken och AB Rosenbad efter ritningar av Gustaf Wickman, Aron Johansson och Ferdinand Boberg. Riksdagen och dess verk har disponerat lokaler i R. Namnet R. kommer från det badhus som fanns på platsen i 100 år, uppfört på 1680-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.