fotografi
Från 299 kr
Beskrivning till planskissen: a) trappsteg, b) mjölbinge i två fack, c) bänk, d) lufttrumma, g) före detta spannmålsbingar, i) glugg, k) stödkäpp respektive hål för dito, till källarinredningen, l) stort laggkärl, m) låg fylld grav med murad kant, n) katthål. Knuttimrad källarbod. Grundens 3, 94 à 3, 97. Bottenvåningens längd ca 3, 80 meter. Övervåning. B 25 cm större. Härtill planer, foton av två motiv och beskrivning.
I början av 1940-talet bedrevs icke-förstörande arkeologiska utgrävningar i kv Valnötsträdet i Kalmar. Det innebär att man lämnade kvar alla fasta konstruktioner som murar och trappor, något som varit till hjälp under de utgrävningar som bedrivits under 2000-talet. Den här bilden visar en trappa strax innanför gamla grinden vid vaktmästarebostaden 1942. Trappan sedd från dörröppningen. Steg av ett skift på flatan under, ett rullskift över. Spindel av halvcirkelformig formsten. Planer av kalksten.
Gamla bruksherrgården från landsvägen. Nu bebodd av kraftstationens personal. Planen har stor sal i mitten bakom förstugan, till vänster kök och. kammare, till höger två kamrar. Denna indelning numera dock delvis förändrad genom moderna innerväggar. I salen en gammal öppen spis av barocktyp.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext:Det blå huset är LÖMAB,1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering. En traktor rensar planen från kylskåp och annat skräp.
Rensning av spillånga vid Martin Hanssons beredning Mollösund. Bakom dem skymtar ställning med upphängd spillånga Kvinnorna har klätt upp sig och placerats på planen för fotografens skull. Fläckningen skedde ju normalt inne i salteriet. Till vänster syns Berta Nilsson gift Malmqvist (1880-1947) och till höger Ida Svensson gift Johansson (1882-1959).
Brandkårens vagnhall på Engelbrektsgatan 5. Inne i vagnhallen till vänster syns en ångspruta. Ute på planen från vänster står en skumspruta, en brandbil T-Ford från 1918-1919, en brandbil Tidaholm från omkring 1928, en motorspruta, en personbil Lincoln utrustad som en utryckningsbil.
Kv. S:t Matteus. Närmast Botvidsgatan och på andra sidan den öppna platsen S:t Sigfridsgatan. Ovanför stolpen utgår Fredriksbergsvägen från S:t Sigfridsgatan. Byggnaden till höger S:t Sigfridsgatan 12 (Settergrens) och på andra sidan Fredriksbergsvägen S:t Sigfridsgatan 14. Högre upp mellan dessa hus är nu Tingshuset beläget. Den öppna planen ligger nordost om folkskolan.
Utsikt mot Mösseberg. Korsningen Dotorpsgatan, S:t Sigfridsgatan och Museigatan. Till vänster S:t Sigfridsgatan 3,5,7. Centralskolan, (Stadshuset och Stadsbiblioteket ej påbörjat), nedanför planen i mitten av bilden Westerbergsgatan. Mitt i bilden St Sigfridsgatan 2, (livsmedelsaffär, nuvarande potatislagret), till höger Dotorpsgatan 39 och 40 samt Museigatan. Foto från Medborgarhusplanen.
Kv. S:t Matteus, Stadshusplatsen. Platsen för nuvarande Stadshus och Stadsbibliotek. Stadshusplatsen mellan Botvidsgatan och S:t Sigfridsgatan. Bilden visar folkskolans f.d. bollplan. Till vänster om planen går Westerbergsgatan med byggnader. Botvidsgatan 40 och Westerbergsgatan 9, 11 och S:t Sigfridsgatan 17.
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
Vasahuset och andra byggnader i Borgholm. Gustav Vasa anlade i början av 1500-talet fem kungsgårdar på Öland, varav en i Borgholm. Vasahuset uppfördes troligen som källarstuga på Borgholms kungsgård och är en av Ölands äldsta profana byggnader. Det är ett rektangulärt tvåvånings stenhus; utseendet tillkom efter en brand 1677. Från 1500-talshuset finns bl.a. en tunnvälvd källare kvar. Planen är tredelad med förstuga och ett rum på vardera sidan. Byggnaden har under långa tider stått oanvänd eller använts som spannmålsmagasin. Vasahuset är byggnadsminne.
Kungsäters kyrka uppfördes 1881 och ritades av arkitekt Emil Langlet. Han ritade under 1800-talets senare del 13 av landets ca 30 centralkyrkor i Sverige. Planen är oktagonal och syftar till att föra hela församlingen närmare koret, än vad kyrkor med långhus förmår. Ursprungligen placerades predikstolen ovanför altaret. Centralkyrkornas utformning föll inte i god jord på många håll i landet, så de flesta har med tiden ändrats till att mer likna de vanligare lånhuskyrkorna. Kungsäters kyrka är den bäst bevarade centralkyrkan i landet.
Ritning. Avkopplingsvagn. Kafe: för dem som efter några timmar känner sig sittrötta och vill ha lite omväxling på ett enklare sätt än vad som bjuds i resturangvagnen. Kaféet är inrett med 3 st höga bord vid vilka man intar sitt kaffe stående eller stödjande mot "rumpstöd". För dem som vill sitta finns pallar vid en lång väggfast bordskiva. 2 st varuautomater. Kiosk: med sortiment av kalla drycker, kex, frukt, choklad och cigarretter, tidningar, böcker, kartor, vissa leksaker, sanitetsvaror mm... PLANER SEKTIONER skala 1:20 maj .70 AGNETA TORNBERG 1-8
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.